Finansiell stabilitet 2006:2

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Konjunkturläget Augusti 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
Kapitel 1.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Konjunkturläget Juni 2007 BNP och efterfrågan Årlig procentuell förändring.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Penningpolitisk rapport juli 2009
Konjunkturläget Augusti 2007 Produktion, produktivitet och arbetade timmar Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Konjunkturläget Augusti 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Reala bostadspriser Index 1986=100.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. April 2014
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Konjunkturläget Mars 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Ränta på interbanklån, differens mot förväntad styrränta (basis-spread) Procentenheter, dagsvärden, 10-dagars glidande medelvärde.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Global varuhandel och industriproduktion
Finansiell stabilitet 2/2001
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Finansiell stabilitet 2006:2 5 December 2006

KAPITEL 1 Finansiella marknader

Fastighetsprisutvecklingen i USA Kvartalsförändringar i procent, säsongrensad data Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin

Ränta på tioåriga statsobligationer Procent Diagram 1:2 Källa: Reuters EcoWin

Börsutveckling Index, 2002-01-02=100 Diagram 1:3 Källa: Reuters EcoWin

P/E-kvot Diagram 1:4 Källa: Reuters EcoWin

Implicit volatilitet för aktiemarknaderna Procent Diagram 1:5 Källa: Bloomberg

Faktisk konkursgrad, globalt Procentuell andel av totala antalet företag Diagram 1:6 Källa: Reuters EcoWin

Kreditspreadar för företagsobligationer i USA Procentenheter Diagram 1:7 Källa: Reuters EcoWin

Kreditspreadar för företagsobligationer i Europa Procentenheter Diagram 1:8 Källa: Reuters EcoWin

Credit default swap Räntepunkter Diagram 1:9 Källa: Bloomberg

Kreditspreadar för obligationer utgivna av tillväxtekonomier Procentenheter Diagram 1:10 Källa: Bloomberg

Oljepris och råvaruprisindex USD per fat och index: februari 2000 = 100 Diagram 1:11 Källa: Reuters EcoWin

KAPITEL 2 De svenska bankernas låntagare

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 2:1 Källa: Riksbanken

Andelar olika bindningstider för hushållens nya lån Procent Diagram 2:2 Källa: Riksbanken

Hushållens skulder och ränteutgifter i förhållande till disponibel inkomst Procent Diagram 2:3 Källor: SCB och Riksbanken

Småhuspriser Index 1986 = 100 Diagram 2:4 Källa: SCB

Hushållens skuldsättning samt småhuspriser Index 1986 = 100 Diagram 2:5 Källor: SCB och Riksbanken

Köpeskillingskoefficient i riket och hushållens skulder i bolåneinstitut Årlig procentuell förändring Diagram 2:6 Källor: SCB och Riksbanken

Huspriser i Australien och Storbritannien Årlig procentuell förändring Diagram 2:7 Källor: ABS och Nationwide

Hushållens skuldsättning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2:8 Källor: Nationella centralbanker

Hushållens skuldsättning i de baltiska länderna i förhållande till BNP Procent Diagram 2:9 Källor: Nationella centralbanker

Icke-finansiella företags upplåning samt placeringar Årlig procentuell förändring, tre månaders medelvärde Diagram 2:10 Källa: Riksbanken

Icke-finansiella företags upplåning från värdepappersmarknaden samt kreditinstitut Miljarder kronor Diagram 2:11 Källa: Riksbanken

Näringslivets fasta bruttoinvesteringar samt icke-finansiella företags upplåning från kreditinstitut Årlig procentuell förändring, fyra månaders medelvärde Diagram 2:12 Källor: SCB och Riksbanken

Skulder i relation till totala tillgångar i börsnoterade företag Andel företag i procent Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Räntetäckningsgrad och skuld- sättningsgrad i små och stora företag Andel företag i procent Diagram 2:14 Källor: UC AB och Riksbanken

Avkastning på eget kapital i börsnoterade företag Andel företag i procent Diagram 2:15 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Tolvmånaders glidande medelvärde Diagram 2:16 Källa: SCB

Förväntade konkurssannolikheter för börs-noterade icke-finansiella företag, branschvis Procent Diagram 2:17 Källa: Moody’s KMV

Förväntade konkurssannolikheter för börsnoterade icke-finansiella företag Procent Diagram 2:18 Källa: Moody’s KMV

Andel börsnoterade företag med en konkurssannolikhet på 1 procent eller mer Procent Diagram 2:19 Källor: Moody´s KMV och Riksbanken

Företagens utestående kreditvolym i de baltiska länderna samt i Sverige i förhållande till BNP Procent Diagram 2:20 Källor: Nationella centralbanker

Genomsnittlig räntetäckningsgrad och skuld-sättningsgrad för börsnoterade fastighetsföretag Kvot Diagram 2:21 Källor: Årsredovisningar och Riksbanken

Förväntade konkurssannolikheter för börsnoterade fastighetsföretag Procent Diagram 2:22 Källa: Moody´s KMV

Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Diagram 2:23 Källor: Newsec AB och Riksbanken

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2:24 Källor: NewSec AB och Riksbanken

Genomsnittligt direktavkastningskrav på kontorsfastigheter i citylägen Procent Diagram 2:25 Källor: Newsec AB och Ecowin

KAPITEL 3 Utvecklingen i bankerna

Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent Diagram 3:1 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Bidrag till räntabilitet på eget kapital före skatt Procent Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, 2006 års priser Diagram 3:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas resultat Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 3:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas kostnadseffektivitet Procent Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Räntabilitet på eget kapital efter skatt Procent Diagram 3:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas räntenettomarginal samt räntedifferens på svensk bankinlåning respektive bank- och hypoteksutlåning Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram R1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i stor- bankerna samt omsättning på Stockholmsbörsen Miljoner kronor och index, 1997=100 Diagram R2 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

Utlåning till svenska hushåll från kreditinstitut Årlig procentuell förändring Diagram 3:7 Källa: Riksbanken

Utlåning till svensk och utländsk allmänhet Index: 2005:3 = 100 Diagram 3:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Reserveringar för konstaterade och befarade kreditförluster som andel av utlåning Summerat över fyra kvartal, procent Diagram 3:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförluster, netto, som andel av utlåning Procent Diagram 3:10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Primärkapitalrelation Procent Diagram 3:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Primärkapitalrelation för de nordiska storbankerna Procent Diagram 3:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Inlåning respektive utlåning i storbankerna Miljarder kronor Diagram 3:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Värdepappersupplåning i storbankernas svenska banker och bostadsinstitut, valutafördelat Procent Diagram 3:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Den storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Diagram 3:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Den storbank som har lägst primärkapitalrelation efter att dess största motpart ställt in sina betalningar Procent Diagram 3:16 Källa: Riksbanken

Bankernas resultat enligt scenariot i de baltiska länderna Förväntat resultat minus förändringen i förväntad förlust, miljoner kronor Diagram 3:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditrisktäckning enligt scenariot i de baltiska länderna Procent Diagram 3:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bankernas resultat enligt scenariot om vändning i kreditcykeln Förväntat resultat minus förändringen i förväntad förlust, miljoner kronor Diagram 3:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditrisktäckning enligt scenariot om vändning i kreditcykeln Procent Diagram 3:20 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

ARTIKEL Handeln med kreditderivat och implikationer för finansiell stabilitet

Globalt utestående volymer på kreditderivatmarknaden Miljarder USD, utestående stock, slutet av respektive period Diagram 1 Källa: Fitch Ratings

Underliggande referenstillgångar i CDS-kontrakt 2005 Procent Diagram 2 Källa: Fitch Ratings

Premier i CDS-index Hundradels procentenheter Diagram 3 Källa: Bloomberg

Kreditspreadar för högavkastande obligationer utgivna i Europa och USA Procentenheter Diagram 4 Källor: Reuters EcoWin och Bloomberg