Finansiell stabilitet 2004:1 2004-06-02. Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.

En presentation över ämnet: "Finansiell stabilitet 2004:1 2004-06-02. Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning."— Presentationens avskrift:

1 Finansiell stabilitet 2004:1 2004-06-02

2 Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning på de finansiella marknaderna Betalningsförmågan hos företagen förbättrats Kommersiella fastighetsmarkanden stabiliserats något, fastighetsbolagen oförändrat god finansiell ställning Skuldsättning i hushållen fortsätter, men betalningsförmågan i hushållssektorn god

3 Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för icke-finansiella i Norden och Tyskland Procent (logaritmisk skala) Källa: Moody´s KMV Diagram 2:10

4 Samtliga kreditinstituts utlåning till svensk allmänhet, sektorfördelad. Årlig procentuell förändring

5 Förbättrad motståndskraft i bankerna Ökad lönsamhet och intjäning Stigande aktiemarknader stärkte provisionsnetto och försäkringsrörelser Minskade kostnader bidrog till lönsamhetsförbättringen Låga kreditförluster Givet huvudscenario och marknadsindikatorer ingen markant ökning framöver God kapitalstyrka Lönsamhetsförbättringen innebär att storbankernas förmåga att hantera oväntade påfrestningar stärkts under resultatperioden.

6 Resultat före kreditförluster samt kreditförluster (netto) i storbankerna, summerat över fyra kvartal Miljarder kronor, 2004 års priser Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

7 De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga – en analys på hushållsdata Avdelningen för Finansiell Stabilitet

8 Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens räntekvot Procent Diagram 2:24 Källor: SCB och Riksbanken

9 Småhuspriser Diagram 2:23 Källor: SCB och Riksbanken

10 Data och deskriptiv statistik Tillgångar och skulder över olika inkomstklasser 2001

11 Sårbara hushåll och buffert

12 Tolerans för stigande kostnader eller inkomstbortfall i inkomstklass 2

13 Sårbara hushåll och buffert Tolerans för stigande kostnader eller inkomstbortfall i inkomstklass 3

14 Slutsatser Merparten av skulderna finns i de hushåll med höga marginaler höga inkomster merparten av tillgångarna hushåll utan marginaler, inga lån Hushållen har marginaler mot såväl ränteökningar som ökad arbetslöshet  Inte troligt att hushållen skulle kunna orsaka bankerna sådana förluster i dagsläget att den finansiella stabiliteten skulle vara hotad.