Finansiella marknader

En presentation över ämnet: "Finansiella marknader"— Presentationens avskrift:

1 Finansiella marknader

2 Amerikanska penningmarknaden Procent
Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin

3 3 mån basis spread skillnaden mellan interbankränta och förväntad styrränta, räntepunkter
Anm. I Sverige avses skillnaden mellan 3 mån Stibor och T/N swap (STINA) Diagram 1.2 Källa: Bloomberg

4 Europeiska penningmarknaden Procent
Diagram 1.3 Källa: Reuters Ecowin

5 Svenska penningmarknaden Procent
Diagram 1.3 Källa: Reuters Ecowin

6 Ränta på 10-åriga statsobligationer procent
Diagram 1.5 Källa: Reuters Ecowin

7 Totalt emitterad volym på svenska företagsobligationsmarknaden Miljoner kronor
Diagram 1.6 Källa: Bloomberg

8 Höga kreditspreadar Skillnad mellan företagsobligationer och statsobligationer i USA och Europa, räntepunkter Diagram 1:7 Källa: Reuters EcoWin

9 Kreditspreadar för high-yield obligationer Skillnad mellan företagsobligationer och statsobligationer i USA och Europa, räntepunkter Diagram 1:8 Källa: Reuters EcoWin

10 Faktisk konkursgrad globalt Procent
Diagram 1:9 Källa: Reuters EcoWin

11 2- och 5-årig bospread Skillnaden mellan bostadsobligation och statsobligation, räntepunkter
Diagram 1.10 Källa: Reuters Ecowin

12 Kostnad för kreditskydd har ökat premier i CDS-index, Räntepunkter
Diagram 1.11 Källa: Reuters Ecowin & Bloomberg

13 Premier i CDS-index för ett urval av banker Räntepunkter
Diagram 1.12 Källa: Bloomberg

14 CDS-premie för tillväxtekonomier räntepunkter
Diagram 1.13 Källa: Reuters Ecowin

15 Börsutveckling Index, januari 2007=100
Diagram 1.14 Källa: Reuters Ecowin

16 Implicit volatilitet på aktiemarknaden procent
Diagram 1.15 Källa: Bloomberg

17 P/E-kvot Diagram 1.16 Källa: Reuters Ecowin

18 Ränteskillnad mellan bostadsobligationer och statsobligationer räntepunkter
Avser skillnaden mellan bostadsobligationer med förfall juni 2011 och statsobligation med förfall mars 2011 Diagram R.1 Källa: Reuters Ecowin

19 Bytesbalans, andel av BNP procent
Diagram R.2 Källa: Reuters Ecowin

20 CDS-premier på isländska banker räntepunkter
Diagram R.3 Källa: Bloomberg

21 Banksystemets tillgångar som andel av BNP procent
Diagram R.4 Källa: Reuters Ecowin

22 Utvecklingen av den isländska kronan mot euron
Diagram R.5 Källa: Reuters Ecowin

23 Svenska aktörers ändrade vilja att ta risk jämfört med för ett halvår sedan
Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Hur har din vilja att ta risk förändrats jämfört med för ett halvår sedan?” Diagram R.6

24 Svenska aktörers buffertar av likvida tillgångar har ökat något
Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Hur har din institutions buffert av likvida tillgångar förändrats jämfört med för ett halvår sedan?” Diagram R.7

25 Anser du att den finansiella krisen har nått sin kulmen?
Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Anser du att den finansiella krisen har nått sin kulmen?” Diagram R.8

26 Den svenska hushållssektorn

27 Bankernas utlåning fördelad på svenska och utländska hushåll och företag, september 2008 Procent
Anm. Utlåning till allmänheten inklusive kreditexponering utanför balansräkningen. Diagram 2:1 Källa: Riksbanken

28 Källor: SCB och Riksbanken
Hushållens nominella disponibla inkomster och sparkvot Årlig procentuell förändring och procent Anm. Hushållens sparkvot definieras som hushållens sparande i förhållande till den disponibla inkomsten. Diagram 2:2 Källor: SCB och Riksbanken

29 Hushållens upplåning för bostadsändamål samt nytagna lån från bostadsinstitut Procentuell förändring Miljarder kronor Diagram 2:3 Källa: Riksbanken

30 Hushållens skuldkvot och räntekvot Procent av disponibel inkomst
Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:4

31 Bolåneränta, interbankränta och reporänta Procent
Anm. Avser genomsnitt av tre månaders bolåneränta från Nordea, SBAB, SEB och SHB, tre månaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tre månaders bolåneränta för bostadsinstitutens nya utlåning. Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken Diagram 2:5

32 Hushållens nya lån fördelade på olika löptider Procent
Diagram 2:6 Källa: Riksbanken

33 Hushåll under marginal, osäkra krediter och potentiella kreditförluster Procent
Anm. Potentiella kreditförluster går ej att beräkna från 2007 och framåt då statistiken ej innehåller förmögenhetsvärden än. Diagram 2:7 Källor: SCB och Riksbanken

34 Andelen skulder som hålls av skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Procent
Anm. Inkomstgrupp 1 består av de skuldsatta hushållen med lägst disponibel inkomst och inkomstgrupp 5 består av de skuldsatta hushållen bland hushållen med högst disponibel inkomst. Diagram 2:8 Källor: SCB och Riksbanken

35 Huspriser Index 1986=100 Diagram 2:9 Källa: SCB

36 Bostadsrättspriser Kronor per kvadratmeter
Diagram 2:10 Källa:

37 Bostadsinvesteringar i relation till BNP, säsongrensat Procent
Diagram 2:11 Källor: SCB, nationella statistikbyråer och Riksbanken

38 Antal påbörjade bostäder i relation till antal invånare Procent
Odellplattorna uppkom genom att byggstarten av omkring 8000 bostäder tidigarelades till innan utgången av 2006, eftersom regeringen beslutat att slopa det statliga räntebidraget och investeringsstödet från och med den 1 januari 2007. Anm. Antalet påbörjade bostäder i Sverige under 2006 och 2007 är överskattade på grund av de så kallade Odellplattorna, det verkliga antalet påbörjade bostäder var, enligt Boverket, mycket lägre. Diagram 2:12 Källa: Reuters EcoWin

39 Icke-finansiella företag

40 Lönsamhet i svenska börsnoterade företag, Procent
Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

41 Antal konkurser fördelat på företagsstorlek, 12-månaders genomsnitt
Diagram 2:14 Källor: SCB och Riksbanken

42 Företagens upplåning från kreditinstituten, Årlig procentuell förändring
Diagram 2:15 Källa: Riksbanken

43 Företagens upplåning från kreditinstitut samt deras värdepappersfinansiering i Sverige och utlandet, Kvartal samt år, Miljarder kronor Diagram 2:16 Källor: SCB och Riksbanken

44 Företagens upplåning från kreditinstituten och näringslivets reala bruttoinvesteringar, Årlig procentuell förändring Diagram 2:17 Källor: SCB och Riksbanken

45 Skuldsättningsgrad i svenska börsnoterade företag, Procent
Diagram 2:18 Källor: Bloomberg och Riksbanken

46 De fyra storbankernas utlåningsränta på nya avtal tecknade av icke-finansiella företag, Procent
Diagram 2:19 Källor: SCB och Riksbanken

47 Räntetäckningsgrad i svenska börsnoterade företag, Kvot
Diagram 2:20 Källor: Bloomberg och Riksbanken

48 Kassalikviditet i svenska börsnoterade företag, Procent
Diagram 2:21 Källor: Bloomberg och Riksbanken

49 Företagens kreditkvalitet mätt med förväntade konkurssannolikheter (EDF), historisk utfall och prognos enligt Riksbankens huvudscenario, Procent Diagram 2:22 Källor: Moody’s KMV och Riksbanken

50 Kommersiella fastigheter

51 Priser på kontorslokaler Sverige, Storbritannien, Irland, USA Årlig procentuell förändring
Diagram 2:23 Källor: IPD, Reuters EcoWin, MIT Center for Real Estate, Newsec och Riksbanken

52 Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index: 1981=100
Diagram 2:24 Källor: Newsec och Riksbanken

53 Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent
Diagram 2:25 Källor: Newsec och Riksbanken

54 Reala priser och hyror för kontorslokaler i Stockholms cityläge Årlig procentuell förändring
Diagram 2:26 Källor: Newsec och Riksbanken

55 Avkastningskrav på kontorsfastigheter i Storbritannien Procent
Diagram 2:27 Källor: IPD och Reuters EcoWin

56 Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent
Diagram 2:28 Källor: Newsec och Reuters EcoWin

57 Utländska låntagare

58 Bankernas utlåning, geografisk fördelning
Diagram 2:29 Källa: Riksbanken

59 Huspriser i Norden, årlig procentuell förändring
Diagram 2:30 Källa: Reuters EcoWin och BIS

60 Företagens upplåning Index 2006=100
Diagram 2.31 Källa: Reuters Ecowin

61 Förväntade konkurssannolikheter (EDF) procent
Diagram 2:32 Källa: Moody’s KMV

62 Huspriser, Index 2000=100 Diagram 2:33 Källa: Reuters EcoWin

63 Baltikum

64 BNP –tillväxt Årlig procentuell förändring
Diagram 2:34 Källa: Reuters Ecowin

65 Konfidensindikator för konsumenter Nettotal, procent
Diagram 2:35 Källa: Reuters Ecowin

66 Bytesbalans Procent av BNP; summerat över fyra kvartal
Diagram 2:36 Källa: Reuters Ecowin

67 Antal lediga platser Diagram 2:37 Källa: Reuters Ecowin

68 Reallöner Kvartalsförändringar, säsongsrensad, uppräknad årstakt
Diagram 2:38 Källor: Reuters Ecowin och Riksbankens egna beräkningar

69 Harmoniserat index för konsumentpriser Årlig procentuell förändring
Diagram 2:39 Källa: Reuters Ecowin

70 Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker
Hushållens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2:40 Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker

71 Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker
Företagens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2:41 Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker

72 Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker
Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP i de baltiska länderna och i Sverige Procent Diagram 2:42 Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker

73 Utvecklingen i bankerna

74 Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

75 Intäkter och kostnader för de svenska storbankerna För resultatperioden jämfört med föregående resultatperiod Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

76 Utvecklingen av intäkter och kostnader samt gapet (differensen) mellan deras tillväxttakt
Diagram 3:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

77 Storbankernas kostnadseffektivitet Procent
Diagram 3:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

78 Utvecklingen av provisions- och räntenetto sedan 2005 Tillväxttakt, rullande fyra kvartal, procent
Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

79 Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i storbankerna samt omsättning och börsindex Index: 2003 kv1=100 Diagram 3:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

80 Spread mellan säkerställda obligationer och swapränta Baspunkter
Diagram R9 Källa: Bloomberg

81 Spread mellan storbankernas svenska hypoteksutlåningsränta och swapränta Baspunkter
Diagram R10 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

82 Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent
Diagram 3:7 Källor: Bloomberg och Riksbanken

83 Aktiekursutveckling i de svenska stor-bankerna samt i europeisk finanssektor Index: 2007-07-01 = 100
Diagram 3:8 Källa: OMX

84 Marknadsandelar i de baltiska länderna Procent, september 2008
Diagram 3:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

85 Utlåning uppdelad på segment Miljarder kronor, september 2008
Diagram 3:10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

86 Storbankernas kreditförluster per kvartal Procent av utlåning till allmänheten
Diagram 3:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

87 Primärkapitalrelationer Procent
Anm. Swedbanks siffror inkluderar en garanterad nyemission på 12,4 miljarder kronor. Diagram 3:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

88 Bankernas finansieringskällor Procent av total finansiering
Anm. Likviditetstillförseln antas ersätta en viss del av bankernas finansiering. Emitterade värdepapper har därför minskats med motsvarande belopp i diagrammet. Diagram 3:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

89 Storbankernas förfall av utestående obligationer Procentuell andel av emitterade värdepapper
Diagram 3:14 Källor: Bankernas resultatrapporter, Bloomberg och Riksbanken

90 Bankernas in- och utlåning Miljarder kronor
Diagram 3:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

91 Den lägsta primärkapitalrelationen som någon av storbankerna får i varje enskilt test Procent
Diagram 3:16 Källa: Riksbanken

92 Exponeringarnas storlek i förhållande till primärkapital Procent
Diagram R11 Källa: Riksbanken

93 Motpartsexponeringar, andelar av totala exponeringen Procent
Diagram R12 Källa: Riksbanken

94 SEB:s och Swedbanks kreditrisktäckning år 3 enligt scenariot om försämrad kreditvärdighet i de baltiska länderna Procent Diagram 3:17 Källa: Riksbanken

95 Kreditrisktäckning år 3 enligt scenariot om konjunkturnedgång Procent
Diagram 3:18 Källa: Riksbanken

96 Makrostresstest -global recession

97 Makrostresstest -resultat

98 Ökade finansieringskostnader i en tre månaders likviditetskris som andel av ett kvartalsresultat Procent Diagram 3:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Bloomberg

99 EXTRABILDER

100 1. Hushållens marginaler
Detaljerad information om hushållens ekonomi på mikronivå Disponibla inkomster (DI) Faktiska ränteutgifter (RU) Vi skattar utgifterna Levnadsomkostnader (LO) Bostadsutgifter exklusive räntekostnader (BU) Marginal = DI – RU – LO - BU

101 2. Osäkra krediter Vi har identifierat de skuldsatta hushåll som inte förmår att täcka sina löpande kostnader Andel hushåll under marginal Vi tar reda på hur stora skulder de har Total skuld i hushåll under marginal Andel av den totala skuldsättningen Osäkra krediter

102 3. Potentiella kreditförluster
Alla osäkra krediter leder inte till kreditförluster Det finns säkerheter i form av tillgångar Vi tar reda på hur stor del av de osäkra krediterna som inte täcks av förmögenhetsvärden Osäkra krediter där nettoförmögenheten är negativ Andel av den totala skuldsättningen Potentiella kreditförluster Dessa LGD:er är inte faktiska siffror observerade hos bankerna (som i själva verket är mycket lägre) utan detta är de siffror vi får i modellen när vi låter alla hushåll under marginal, vars krediter inte täcks av förmögenhetsvärden, gå i putten.

103 4. Kreditrisktäckning enligt scenariot om försämrad kreditvärdighet i de baltiska länderna, andra halvåret 2008 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

104 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
5. Kreditrisktäckning enligt scenariot om konjunkturvändning, andra halvåret 2008 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken