Finansiell stabilitet 2005:2 2005-11-23. Sammanfattande stabilitetsbedömning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Kapitel 1.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Konjunkturläget Augusti 2007 Globala räntor Procent, månadsvärden.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Konjunkturläget Augusti 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring.
PPR 2007:
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Reala bostadspriser Index 1986=100.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. April 2014
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
BNP-gap Procent av potentiell BNP. Styrräntor Procent, dagsvärden.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna
Finansiell stabilitet 2/2001
Sammanfattande budskap
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Finansiell stabilitet 2005:

Sammanfattande stabilitetsbedömning

Utlåning till allmänheten i storbankerna, sektorfördelad December 2004 Källa: Bankernas resultatrapporter.

KAPITEL 1 Finansiella marknader

Börsutveckling Index: september 2002 = 100 Diagram 1:1 Källa: EcoWin.

Förväntningar om vinstutveckling Procentuell tillväxt i förhållande till 2004 Diagram 1:2 Källa: EcoWin.

Implicit volatilitet för aktiemarknaderna Index Diagram 1:3 Källa: Bloomberg.

Ränta på tioåriga statsobligationer Procent Diagram 1:4 Källor: EcoWin.

Kreditspreadar för företagsobligationer i USA Procentenheter Diagram 1:5 Källor: EcoWin, Federal Reserve Board och Merrill Lynch.

Kreditspreadar för företagsobligationer i Europa Procentenheter Diagram 1:6 Källor: J. P. Morgan och Merrill Lynch.

Credit default swap spreadar Diagram 1:7 Källa: Bloomberg.

Kreditspreadar för obligationer utgivna av tillväxtekonomier Procentenheter Diagram 1:8 Källa: Bloomberg.

Oljepris och råvaruprisindex USD och index: februari 2002 = 100 Diagram 1:9 Källor: Bloomberg och EcoWin.

KAPITEL 2 De svenska bankernas låntagare

Icke-finansiella företags upplåning samt placeringar Årlig procentuell förändring, tre månaders medelvärde Diagram 2:1 Källa: Riksbanken.

Skulder i relation till totala tillgångar i börsnoterade företag Andel företag i procent Diagram 2:2 Källor: Bloomberg och Riksbanken.

Räntetäckningsgrad och skuld- sättningsgrad i små och stora företag Kvot Diagram 2:3 Källor: UC AB och Riksbanken.

Avkastning på eget kapital i börsnoterade företag Andel företag i procent Diagram 2:4 Källor: Bloomberg och Riksbanken.

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Diagram 2:5 Källa: SCB.

Branschvis konkursutveckling Årlig procentuell förändring, 12-månaders glidande medelvärde Diagram 2:6 Källa: SCB.

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för börsnoterade icke-finansiella företag, branschvis Procent (logaritmisk skala) Diagram 2:7 Källor: Moody’s KMV.

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för börsnoterade icke-finansiella företag Procent (logaritmisk skala) Diagram 2:8 Källor: Moody’s KMV.

Räntetäckningsgrad och skuld- sättningsgrad i fastighetsföretag Kvot Diagram 2:9 Källa: Riksbanken.

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för börsnoterade fastighetsföretag Procent (logaritmisk skala) Diagram 2:10 Källa: Moody´s KMV.

Reala hyror för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Diagram R1 Källor: NewSec AB och Riksbanken.

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram R2 Källor: NewSec AB och Riksbanken.

Genomsnittligt direktavkastningskrav på kontorsfastigheter i citylägen Procent Diagram R3 Källor: Newsec AB, Jones Lang LaSalle och EcoWin.

Sysselsättningsförändringar i storstadslänen samt riket Procent Diagram R4 Källor: SCB och Riksbanken.

Hushållens upplåning från olika institut Årlig procentuell förändring Diagram 2:11 Källa: Riksbanken.

Hushållens skuldsättning samt småhuspriser Index 1986 = 100 Källa: SCB. Diagram 2:12

Hushållens skulder och ränteutgifter i förhållande till disponibel inkomst Procent Diagram 2:13 Källor: SCB och Riksbanken.

Hushållens förmögenhet Miljarder kronor Diagram 2:14 Källor: SCB och Riksbanken.

Bindningstider för hushållens bostadslån Procent Diagram 2:15 Källa: Riksbanken.

KAPITEL 3 Utvecklingen i bankerna

Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent Diagram 3:1 Källor: Bloomberg och Riksbanken.

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster (netto) i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, 2005 års priser Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt i storbankerna samt marknadens avkastningskrav Procent Diagram 3:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Stockholmsbörsen och Riksbanken.

Räntabilitet på eget kapital före skatt Diagram 3:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt Procent Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Storbankernas räntenettomarginal samt räntedifferens på svensk bankinlåning respektive bank och hypoteksutlåning Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram 3:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Provisionsnetto i storbankerna fördelat på kategori samt nordiskt aktiemarknadsindex Miljoner kronor och index Diagram 3:7 Källor: Bankernas resultatrapporter, EcoWin, och Riksbanken.

Storbankernas kostnadseffektivitet Procent Diagram 3:8 Källor: Bankernas resultatrapporter, EcoWin och Riksbanken.

Kostnader i relation till intäkter respektive tillgångar I ndex: Handelsbanken = 100 Diagram 3:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Utlåning i förhållande till BNP Procent Diagram R5 Källa: Riksbanken.

Potentiell utveckling av storbankernas utlåning i de baltiska länderna Procent Diagram R6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Utlåning till svensk och utländsk allmänhet Index: 2004:3 = 100 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken. Diagram 3:10

Utlåning till svenska företag från kreditinstitut Tre månaders glidande medelvärde, årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken. Diagram 3:11

Utlåning till svenska hushåll från kreditinstitut Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken. Diagram 3:12

Fördelning av tiden med kreditberedning Procent Källa: Riksbanken. Diagram R7

Säkerhet som andel av kreditportföljen Procent Källa: Riksbanken. Diagram R8

Räntepåslag för lån utan säkerhet Antal handläggare Källa: Riksbanken. Diagram R9

Reserveringar för konstaterade och befarade kreditförluster som andel av utlåning Summerat över fyra kvartal, procent Diagram 3:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Kreditförluster, netto, som andel av utlåning Procent Diagram 3:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Motparts- och avvecklingsexponeringar Miljarder kronor Diagram 3:15 Källa: Riksbanken.

Primärkapitalrelation i de fyra storbankerna efter att en svensk bank har ställt in betalningarna. Återvinning 25 procent Procent Diagram 3:16 Källa: Riksbanken.

Utlåning respektive inlåning i storbankerna Miljarder kronor Diagram 3:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Värdepappersupplåning i storbankernas svenska banker och bostadsinstitut, löptidsfördelat Miljarder kronor Diagram 3:18 Källa: Riksbanken.

Värdepappersupplåning i storbankernas svenska banker och bostadsinstitut, valutafördelat Miljarder kronor Diagram 3:19 Källa: Riksbanken.

Primärkapitalrelation Procent Diagram 3:20 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Primärkapitalrelation för de nordiska storbankerna Procent Diagram 3:21 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

ARTIKEL Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden

Nominella huspriser Årlig procentuell förändring Diagram 1 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden Källor: EcoWin och Australian Property Monitor.

Nominella huspriser Årlig procentuell förändring Diagram 2 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden Källa: EcoWin.

Huspriser i förhållande till hyror Index: 1987 = 100 Källor: BIS och CBFSAI Financial Stability Report Diagram 3 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden

Huspriser i förhållande till BNP Index: 1988 = 100 Källor: EcoWin och Riksbanken. Diagram 4 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden

Småhuspriser Index 1986 = 100 Källa: SCB. Diagram 5 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden

Nominella huspriser, reala huspriser och pris i förhållande till disponibel inkomst Index: 1957 = 100 Källa: SCB. Diagram 6 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden

Andelen åringar som andel av total-befolkningen (procent) och reala huspriser Index: 1957 = 100 Diagram 7 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden Källa: SCB.

Nominella huspriser under ett antal räntescenarier Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken. Diagram 8 – Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden Anm. Kalkylerna bygger på Riksbankens prognoser för disponibel inkomst och den skattade ränteelasticiteten från en tvåårig statsobligation.