De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Kapitel 1.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 30 maj 2012.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Ränta på interbanklån, differens mot förväntad styrränta (basis-spread) Procentenheter, dagsvärden, 10-dagars glidande medelvärde.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

De finansiella marknaderna

Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken och RiksgäldenDiagram 1:1

Federal Reserves balansräkning Miljarder dollar Källa: Federal ReserveDiagram 1:2

Tre månaders interbankränta minus förväntad styrränta Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och BloombergDiagram 1:3

Uppdelning av den svenska basis-spreaden Räntepunkter Källa: RiksbankenDiagram 1.4

Utestående volym av företagscertifikat utgivna i USA Miljarder dollar Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:5

Utestående volym av Euro Commercial Paper Miljarder dollar Källa: EuroclearDiagram 1:6

Räntor på tioåriga statsobligationer i olika länder Procent Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:7

Emissionsvolym för företags- obligationer i dollar Miljarder dollar Källa: SIFMADiagram 1:8

Kreditspreadar för företagsobligationer i USA och euroområdet Räntepunkter Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:9

Kreditspreadar för företagsobligationer med hög avkastning i USA och euroområdet Räntepunkter Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:10

Faktisk global konkursgrad samt prognos Procent Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:11

Skillnaden mellan räntorna på en bostadsobligation och en statsobligation med två respektive fem års löptid Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 1:12

Premier i CDS-index Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och BloombergDiagram 1:13

Emissionsvolymer i USA på marknaden för värdepapperiserade tillgångar Miljarder dollar Källa: SIFMADiagram 1:14

Börsutveckling Index, 1 januari 2008 = 100 Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:15

Implicit volatilitet på aktiemarknaden Procent, 10 dagars glidande medelvärde Källa: BloombergDiagram 1:16

P/E-kvot Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:17

Svenskt stressindex Källa: RiksbankenDiagram R1

Internationellt stressindex Källa: RiksbankenDiagram R2

Anser du att den finansiella krisen har nått sin kulmen? Procent Källa: RiksbankenDiagram R3 Våren 2009 Hösten 2009 Ja Nej Har ingen uppfattning Ja Nej Har ingen uppfattning 86% 5% 9% 46% 35% 19%

Hur har din vilja att ta risk förändrats jämfört med för ett halvår sedan? Procent Källa: RiksbankenDiagram R4 29% 20% Våren 2009Hösten 2009 Ökat starkt Ökat starkt Ökat något Ökat något Varken ökat eller minskat Varken ökat eller minskat Minskat något Minskat något Minskat Starkt, 2% Minskat starkt 32% 5% 52% 9% 34% 19% 7% 28% 12%

Hur har din institutions buffert av likvida tillgångar förändrats jämfört med för ett halvår sedan? Procent Källa: RiksbankenDiagram R5 28% 12% 9% 29% 20% 17% 13% 5% 28% 17% Våren 2009Hösten 2009 Ökat starkt Ökat starkt Ökat något Ökat något Varken ökat eller minskat Varken ökat eller minskat Minskat något Minskat något Minskat Starkt, 2% Minskat starkt Har ingen uppfattning Har ingen uppfattning

Den svenska hushålls- sektorn

Hushållens finansiella nettoförmögenhet Procent av disponibel inkomst Källa: SCBDiagram 2:1

Hushållens nominella disponibla inkomster och sparkvot Årlig procentuell förändring, Procent av disponibel inkomst Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:2

Hushållens totala upplåning från kreditinstitut Årlig procentuell förändring Källa: RiksbankenDiagram 2:3

Lån för konsumtion med bostaden som säkerhet som andel av disponibel inkomst Procent Källor: Reserve Bank of Australia, Reuters EcoWin, SCB och RiksbankenDiagram 2:4

Fördelning av hushållens nya lån på olika löptider Procent Källa: RiksbankenDiagram 2:5

Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:6

Hushåll under marginal, osäkra krediter och potentiella kreditförluster Procent Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:7

Andelen skulder och tillgångar som hålls av skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Procent Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:8

Huspriser i riket, Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö Index, 1986 = 100 Källa: SCBDiagram 2:9

Bostadsrättspriser, tre månaders glidande medelvärde Kronor per kvardratmeter Källa: 2:10

Försäljningstider i riket Antal dagar, median Källor: Hemnet och 2:11

Reala huspriser i Sverige och omvärlden Index, 1995 = 100 Källor: BIS, Reuters EcoWin och SCBDiagram R6

Reala huspriser i Sverige och omvärlden Index, 1995 = 100 Källor: Reuters EcoWin och SCBDiagram R7

Hushållens skulder i relation till disponibel inkomst Procent Källor: BIS, nationella centralbanker, Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram R8

Andelen nytecknade lån med rörlig ränta Procent Källa: European Mortgage FederationDiagram R9

Bostadsinvesteringar i relation till BNP, löpande priser, säsongrensade data Procent Källor: Reuters EcoWin, SCB och RiksbankenDiagram R10

Bostadsinvesteringar i relation till BNP jämfört med förändringen i reala huspriser Procent Källa: Reuters EcoWinDiagram R11

Förändring i bolåneräntor jämfört med reala huspriser Procentenheter och procent Källor: European Mortgage Federation, Federal Reserve och Reserve Bank of AustraliaDiagram R12

Förändring av rörlig bostadsränta, jämfört med Procentenheter Källor: Central Bank & Financial Services Authority of Ireland, Reserve Bank of Australia och Reuters EcoWinDiagram R13

Reala huspriser i relation till BNP i fasta priser Procent Källa: Reuters EcoWinDiagram R14

Den svenska företags- sektorn

Lönsamhet och skuldsättningsgrad i svenska börsnoterade bolag Procent Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:12

Räntetäckningsgrad i svenska börsnoterade bolag Kvot Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:13

Kassalikviditet i svenska börsnoterade företag Procent Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:14

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Tolvmånaders glidande medelvärde Källa: SCB och RiksbankenDiagram 2:15

Företagens upplåning från kreditinstitut samt deras värdepappersfinansiering Miljarder kronor Källa: RiksbankenDiagram 2:16

Företagens upplåning från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:17

Företagens kreditrisk, utfall och prognos enligt Riksbankens huvudscenario Procent Källor: Moody's KMV och RiksbankenDiagram 2:18

Den kommersiella fastighets- marknaden…..

Transaktionsvolymer på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden Miljarder kronor Källor: Savills och RiksbankenDiagram 2:19

Priser på kontorslokaler i Sverige och internationellt Årlig procentuell förändring Källor: IPD, Reuters EcoWin, MIT Center for Real Estate, Newsec och RiksbankenDiagram 2:20

Reala priser på kontorslokaler i citylägen Index, 1981 = 100 Källor: Newsec och RiksbankenDiagram 2:21

Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent Källor: Newsec och Reuters EcoWinDiagram 2:22

Reala priser och hyror för kontorslokaler i Stockholms cityläge Årlig procentuell förändring Källor: Newsec och RiksbankenDiagram 2:23

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Källa: NewsecDiagram 2:24

Sysselsatta i näringslivet Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:25

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) och aktiepriser för fastighetsbolag Index, januari 2005 = 100 och procent Källor: Moody's KMV Credit Edge, Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 2:26

Övriga norden och tyskland

Husprisutveckling Årlig procentuell förändring Källor: Reuters EcoWin och BISDiagram 2:27

Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Källa: ECB och nationella statistikbyråerDiagram 2:28

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Källor: ECB och nationella statistikbyråerDiagram 2:29

Förväntade konkurssannolikheter för börsnoterade icke-finansiella företag Procent Källor: Moody's KMV Credit Edge och RiksbankenDiagram 2:30

Företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde Källa: Nationella statistikbyråerDiagram 2:31

De baltiska länderna

BNP Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:32

Bytesbalans Procent av BNP Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:33

Arbetslöshet Procent Källa: EurostatDiagram 2:34

Konfidensindikator för konsumenter Nettotal, procent Källa: EU-kommissionenDiagram 2:35

Reala växelkurser för de baltiska länderna Index, 2000 = 100 Källa: BISDiagram 2:36

Nominella löner Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:37

Harmoniserat index för konsumentpriser Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:38

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:39

Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:40

Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP Procent Källor: Nationella centralbanker och Reuters EcoWinDiagram 2:41

Betalningsförseningar Procent av utestående utlåning Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos BankasDiagram 2:42

Ukraina och Ryssland

BNP i fasta priser Årlig procentuell förändring Källor: IMF World Economic Outlook DB, okt 09, Eastern Europe Consensus Forecasts, okt 09 och RiksbankenDiagram 2:43

Bankupplåning i utländsk och inhemsk valuta i Ukraina Procent av nominell BNP Källor: Reuters EcoWin, IMF World Economic Outlook Database, oktober 2009, och RiksbankenDiagram 2:44

Bankupplåning i utländsk och inhemsk valuta i Ryssland Procent av nominell BNP Källor: Reuters EcoWin, IMF World Economic Outlook Database, oktober 2009, och RiksbankenDiagram 2:45

Utvecklingen i bankerna

Bankernas intäkter Miljarder kronor, rullande fyra kvartal Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:1

Utlåning uppdelad på geografiskt område och låntagarkategori, september 2009 Procent av total utlåning Källa: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:2

Räntenetto i förhållande till räntebärande tillgångar, räntenettomarginalen Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:3

Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i storbankerna samt omsättning och börsindex Index, kvartal = 100 Källa: Bankernas resultatrapporter, NASDAQ OMX och RiksbankenDiagram 3:4

Fördelning av totala tillgångar Procent, september 2009 Källa: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:5

Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar Procent, september 2009 Källa: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:6

Storbankernas kreditförluster Procent av utlåningen Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:7

Resultat före kreditförluster och kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser Källor: Bankernas resultatrapporter, SME Direkt och RiksbankenDiagram 3:8

Fördelning av kreditförluster under perioden per region i Riksbankens huvudscenario Miljoner kronor och procent Källa: RiksbankenDiagram 3:9

Kreditförlustnivå under per bank i Riksbankens huvudscenario Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:10

Europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer, juni 2009 Procent Källa: NomuraDiagram 3:11

Tillgångar i förhållande till eget kapital Procent Källor: Fitch, bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:12

Bankernas finansieringskällor, sept 2009 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:13

Bankernas in- och utlåning Miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3: mar/01mar/02mar/03mar/04mar/05mar/06mar/07mar/08mar/09mar/10 UtlåningInlåningInlåningsunderskott

Den storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Källa: RiksbankenDiagram 3:15

Bankernas primär- och kärnprimär- kapitalrelation faktisk och i stresstestet Procent Källa: RiksbankenDiagram 3: HandelsbankenSwedbankSEBNordea Kv 3 (faktisk)2009 Kv Kv 3 (faktisk)2009 Kv Primärkapitalrelation Kärnprimärkapitalrelation

Spread over swap för säkerställda obligationer i euro, fem år Räntepunkter Källor: EcoWin och RiksbankenDiagram R15

EUR/SEK cross currency basis spread, fem år Räntepunkter Källa: BloombergDiagram R16

Money market basis spread (mellan 6 mån EURIBOR och 3 mån EURIBOR), fem år Räntepunkter Källa: BloombergDiagram R17