1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Advertisements

Timlön i näringslivet Årlig procentuell förändring Lönebildningen -
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Konjunkturläget Augusti 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
Arbetsmarknaden i samband med finanskrisen
Nominella arbetskostnader och reallöner på lång sikt Lönebildningen oktober 2002 Årlig procentuell förändring.
Eurokoderna När blir de klara? Vad menas? •Då respektive standard finns? •När respektive standard kan användas? •Då det går.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Konjunkturläget Juni 2007 BNP och efterfrågan Årlig procentuell förändring.
Lönebildnings- rapport 2005 Frågeställningar i lönebildningsrapporten 1.Hur höga arbetskostnader/timlöner kan näringslivet bära ? 2.Är det svenska.
Hälso- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering 2012 Petri Matveinen Nina Knape
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
Konjunkturläget Augusti 2007 Produktion, produktivitet och arbetade timmar Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Konjunkturläget Augusti 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Årsbokslut för svensk turism 2013
Produktivitet i näringslivet Årlig procentuell förändring.
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
Konjunkturläget Juni Prognosen i sammandrag (mars inom parantes) BNP4,2 (4,4)3,6 (3,9)3,7 (3,4)3,0 Sysselsättning1,9 (1,9)2,2 (2,2)1,2.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
TILLVÄXTFAKTA 2014 ULRICEHAMN. Beskrivning Tillväxtfakta ger en översiktlig deskriptiv kommunbeskrivning i ett tillväxtperspektiv. Tillväxtfakta belyser.
Ekonomirapporten. April 2014
Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetskostnadsandelar, strukturell utveckling Procent av förädlingsvärdet.
Timlön i totala ekonomin Årlig procentuell förändring.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP i Världen exkl. OECD Årlig procentuell förändring.
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
Konjunkturläget Augusti Barometerindikatorn och BNP-tillväxten Index, månadsvärden respektive säsongrensad procentuell förändring, kvartalsvärden.
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade månadsvärden.
Konjunkturläget Mars 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
Procent av potentiell BNP
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturläget Juni 2007 Produktion, produktivitet och arbetade timmar Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Konjunkturläget Mars 2007 Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Skolelevers drogvanor 2011 Diagram 1–22 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet.
Start.
Lönebildnings- rapporten 2006 BNP i världen och OECD Årlig procentuell förändring.
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Ränta på interbanklån, differens mot förväntad styrränta (basis-spread) Procentenheter, dagsvärden, 10-dagars glidande medelvärde.
Lönebildningen - Oktober Bruttoinvesteringar exkl. bostäder i näringslivet Procent av förädlingsvärdet.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Arbetslöshet Avvikelse från 2007 års nivå, procentenheter.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Näringslivets produktion Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
BNP i Sverige Procentuell förändring, fasta priser.
Produktivitet i näringslivet Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
FORSKNINGSBAROMETERN 2016 En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse.
Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2016, figur 5: Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Sverige.
FORSKNINGSBAROMETERN 2016
Produktivitet i näringslivet
Arbetskostnadsandel i tillverkningsindustrin
Presentationens avskrift:

1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna

2 Figur 1.2 Utveckling av världshandeln och världens BNP 1990–2009 (index 1990=100)

3 Figur 2.1 Genomsnittlig tillväxt i procent per år under perioden 1995–2009 uppdelat på olika komponenter

Figur 2.2 IKEA:s värdeskapande system 4 Figur 2.2 IKEA:s värdeskapande system

Figur 2.3 BRIC-ländernas andel av världens 5 Figur 2.3 BRIC-ländernas andel av världens samlade produktion 1990–2010 (i procent)

Figur 2.4 Olika länders andelar av världens FoU-utgifter, 6 Figur 2.4 Olika länders andelar av världens FoU-utgifter, forskare och artiklar i vetenskapliga publikationer 2002 och 2007 (i procent)

7 Figur 2.5 Genomsnittlig årlig förändring i totalfaktor- produktiviteten (TFP) i Sverige, OECD, sex nära konkurrent- länder, Kina och Indien, 1991–2008 (i procent)

8 Figur 2.6 Andel högteknologisk export av den totala exporten av tillverkade varor i Kina och Indien, 1992–2008 (i procent)

Figur 2.7 Arbetsproduktiviten 9 Figur 2.7 Arbetsproduktiviten i olika FA-regioner jämfört med medianen, samt tillväxten i arbetsproduktiviteten 1999–2008 jämfört med medianen

10 Figur 3.1 Relativ förändring i sysselsättningen som andel av hela ekonomin i Sverige, 1994–2007 (i procent)

11 Figur 3.2 Antalet arbetade timmar efter ekonomins huvudsektorer, 1993–2009 (10 000-tal timmar)

12 Figur 3.3 Förädlingsvärde i fasta priser efter huvudsektor 1993–2009 (miljoner kronor)

13 Figur 3.4 Bidrag till produktiviteten efter sektor, 1994–2009 (andel i procent)

14 Figur 3.5 Tjänsternas bidrag till arbetsproduktiviteten efter kategori 1995–2007 (i procent)

15 Figur 3.6 Materiella och immateriella investeringar i det svenska näringslivet 1960 och 2006 (i procent av BNP)

16 Figur 3.7 Materiella och immateriella investeringar i 12 olika länder år 2006 (i procent av BNP)

17 Figur 3.8 Varu- och tjänstehandelns utveckling 1993–2010 mätt i miljarder kronor, 2000 års priser

18 Figur 3.9 Sveriges andel av global BNP, varuexport respektive tjänsteexport 1960–2008 (i procent)

19 Figur 4.1 Sveriges position när det gäller EU:s innovationsindikatorer IUS12 och IUS24 (EU27=100)

20 Figur 4.2 Sysselsättning och omsättning per anställd i innovativa företag år 2000 och 2006

21 Figur 4.3 Andelen anställda i näringslivet år 2008 som har eftergymnasial utbildning i olika FA-regioner (i procent)

22 Figur 4.4 Trendframskrivning för år 2020 – Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning (inklusive inpendlare) i relation till befolkningen med eftergymnasial utbildning

23 Figur 4.5 Svenskägda och utlandsägdas företags syn på hur deras FoU kommer att utvecklas under de närmaste fem åren (i procent)

24 Figur 4.6 Genomsnittlig andel av företagen i respektive län som identifierats som gasellföretag under perioden 1997 till 2007 (i procent)

25 Figur 4.7 Relativ tillväxt i sysselsättning i KIBS som andel av hela ekonomin, 1994–2004 (i procent)