Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj 2007

KAPITEL 1 Finansiella marknader

Ränta på tioåriga statsobligationer Procent Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin

Börsutveckling Index, januari 2002=100 Diagram 1:2 Källa: Reuters EcoWin

P/E-kvot Diagram 1:3 Källa: Reuters EcoWin

Implicit volatilitet för aktiemarknaderna Procent Diagram 1:4 Källa: Bloomberg

Faktisk konkursgrad, globalt Andel av totala antalet företag Diagram 1:5 Källa: Reuters EcoWin

Kreditspreadar för högavkastande företagsobligationer i Europa och USA Procentenheter Diagram 1:6 Källa: Reuters EcoWin

Premier i CDS-index Räntepunkter Diagram 1:7 Källa: Bloomberg

Andelen hushåll med betalningsproblem på den amerikanska bolånemarknaden Procent, säsongsrensad Diagram R1 Källa: Mortgage Bankers Association

Premier på kreditderivat knutna till amerikanska bolån Procent, säsongsrensad Diagram R2 Källa: JP Morgan

Kreditspreadar för obligationer utgivna av tillväxtekonomier Procentenheter Diagram 1:8 Källa: Bloomberg

Oljepris och råvaruprisindex USD per fat respektive index, januari 2002 = 100 Diagram 1:9 Källa: Reuters EcoWin

BNP-tillväxt Årlig procentuell förändring Diagram R3 Källa: Reuters EcoWin

Bytesbalans som andel av BNP Procent Diagram R4 Källa: Reuters EcoWin

Inflationstakt mätt som HIKP Årlig procentuell förändring Diagram R5 Källa: Eurostat

Reala interbankräntor Procent Diagram R6 Källa: Reuters EcoWin

Företagens kreditvolymer i de baltiska länderna och Sverige i förhållande till BNP Procent Diagram R7 Källor: Nationella cantralbanker och Reuters EcoWin

Hushållens skuldsättning i de baltiska länderna i förhållande till BNP Procent Diagram R8 Källor: Nationella cantralbanker och Reuters EcoWin

KAPITEL 2 De svenska bankernas låntagare

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 2:1 Källa: Riksbanken

Andelar olika bindningstider för hushållens nya lån Procent Diagram 2:2 Källa: Riksbanken

Hushållens skulder och ränteutgifter som andel av disponibel inkomst Procent Diagram 2:3 Källor: SCB och Riksbanken

Köpeskillingskoefficient i riket och hushållens skulder i bolåneinstitut Årlig procentuell förändring Diagram 2:4 Källor: SCB och Riksbanken

Hushåll under marginal, osäkra krediter och potentiella kreditförluster Procent Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2: (prognos) Hushåll under marginalOsäkra krediterPotentiella kreditförluster

Andelen skuld, finansiell förmögenhet och real förmögenhet som hålls av skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper procent Diagram 2:6 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens skuldsättning i de baltiska länderna i förhållande till BNP Procent Diagram 2:7 Källor: Nationella cantralbanker

Nominella och reala husprisökningar mellan 2000 och 2006 i Norden och de baltiska staterna Årlig procentuell förändring Diagram 2:8 Källor: Nationella cantralbanker och Reuters EcoWin

Skuldsatta hushåll under marginal, osäkra krediter samt potentiella kreditförluster 2005 Andelar i procent Diagram R9 Källor: SCB och Riksbanken

Företagens upplåning från kreditinstitut Årlig procentuell förändring, tre månaders glidande medelvärde Diagram 2:9 Källa: Riksbanken

Företagens upplåning från värdepappers-marknaden samt kreditinstitut Miljarder kronor Diagram 2:10 Källa: Riksbanken

Skulder i relation till totala tillgångar i börsnoterade företag Andel företag i procent Diagram 2:11 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Tolvmånaders glidande medelvärde Diagram 2:12 Källa: SCB

Förväntade konkurssannolikheter för börs-noterade icke-finansiella företag, branschvis Procent Diagram 2:13 Källa: Moody’s KMV

Förväntade konkurssannolikheter för börsnoterade icke-finansiella företag Procent Diagram 2:14 Källa: Moody’s KMV

Andel börsnoterade företag med en konkurssannolikhet på 1 procent eller mer Procent Diagram 2:15 Källor: Moody´s KMV och Riksbanken

Förväntade konkurssannolikheter, historiska utfall och prognos enligt Riksbankens huvudscenario Procent Diagram 2:16 Källor: Moody´s KMV och Riksbanken

Företagens upplåning från kreditinstitut i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2:17 Källor: Nationella centralbanker

Förväntade konkurssannolikheter för börsnoterade fastighetsföretag Procent Diagram 2:18 Källa: Moody´s KMV

Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Diagram 2:19 Källor: Newsec AB och Riksbanken

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2:20 Källor: NewSec AB och Riksbanken

Genomsnittligt direktavkastningskrav på kontorsfastigheter i citylägen Procent Diagram 2:21 Källor: Newsec AB och EcoWin

KAPITEL 3 Utvecklingen i bankerna

Bidrag till räntabilitetsutvecklingen på eget kapital före skatt Procentenheter Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, 2007 års priser Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent Diagram 3:3 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i stor- bankerna samt omsättning på Stockholmsbörsen Miljoner kronor och index, 1997=100 Diagram 3:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

Storbankernas kostnadseffektivitet Procent Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas räntenettomarginal samt räntedifferens på svensk bankinlåning respektive bank- och hypoteksutlåning Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram R10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning till svenska företag från kreditinstitut Tre månaders glidande medelvärde, årlig procentuell förändring Diagram 3:6 Källa: Riksbanken

Utlåning, geografisk uppdelning December 2006, procent Diagram 3:7 Källa: Riksbanken

Utlåning till svensk och utländsk allmänhet Årlig procentuell förändring till och med första kvartalet 2007 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram 3:8

Reserveringar för konstaterade och befarade kreditförluster som andel av utlåning Summerat över fyra kvartal, procent Diagram 3:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Primärkapitalgrader Procent Diagram 3:10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Inlåning respektive utlåning i storbankerna Miljarder kronor Diagram 3:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Räntebärande tillgångar och skulder December 2006, miljarder kronor Diagram 3:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Den storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Diagram 3:13 Källa: Riksbanken

Räntabilitet på eget kapital efter skatt Summerat över fyra kvartal, procent Diagram 3:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utveckling räntenetto och provisionsnetto Summerat över fyra kvartal, årlig procentuell tillväxt Diagram 3:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförluster, netto, som andel av utlåning Procent Diagram 3:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Primärkapitalrelation i de nordiska storbankerna Procent Diagram 3:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bankernas resultat enligt scenariot i de baltiska länderna Förväntat resultat minus förändringen i förväntad förlust, miljoner kronor Diagram 3:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditrisktäckning enligt scenariot i de baltiska länderna Procent Diagram 3:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bankernas resultat enligt scenariot om vändning i kreditcykeln Förväntat resultat minus förändringen i förväntad förlust, miljoner kronor Diagram 3:20 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditrisktäckning enligt scenariot om vändning i kreditcykeln Procent Diagram 3:21 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

KAPITEL 4 Den finansiella infrastrukturen

Utvärdering av den finansiella infrastrukturen Figur 4:1

ARTIKEL Effekter av ökat utländskt ägande i banksektorn i EU 25

Utåt- och inåtgående integration i banksektorn i EU 25 Årsslutet 2005 Diagram 1 Källor: ECB och Riksbanken