Delaktighet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR Karin Olsson, RFHL-Oberoende Göteborg
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
Subjekt i ”mitt” eget liv
Mål med samverksanssystemet
Samtala om böcker.
Statliga stimulansmedel för Östergötlands län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen år 2014 område ” Funktionsnedsättning”
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Föräldramöte 12 september 2011
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Exempel utifrån ett antal målområden
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Liten introduktion till Wiki’n som KunskapsDatabas
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Grupparbete 2 Hur tar vi nästa steg vidare ?
Mål och betygskriterier
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Ramverk för patientmedverkan
Länsgemensam ledning i samverkan
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Case Management (CM) i nordöstra Skåne
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Att tillsammans påverka!
Idéskiss ”ny 7,5 hp utbildning” Arbetsgruppen: Christina Stenman Ulla-Karin Schön Lisa Ask.
Ledamot i en beredning - vad innebär det? Anders Öberg.
Jessica Åström – Ungdomsombud Umeå kommun Jessica Åström – Ungdomsombud Jämlikhetsfrågor Umeå kommun Jobbar över flera förvaltningar För och Grundskolan,
SEPARERA, REPARERA eller FÖREBYGGA?. MORA-PROJEKTET föräldrastödsprojekt universell prevention samarbete landsting - kommun evidensbaserad metod – PREP.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Form Hurdant är det? Funktion Hur fungerar det? Orsak Varför är det som det är? Förändring Hur förändras det? Samband Hur är det i samband med annat? Perspektiv.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Värdighetsgarantier. Uppföljning 2014 BrukareNärståendePersonal Antal besvarade enkäter Känner till att det finns värdighetsga- rantier 14%27%69%
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Kommunikationsplan för ----
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Delaktighetsmodellen - en väg mot empowerment
Personer med funktionsnedsättning.
Ramverk för patientmedverkan
Patient- och brukarmedverkan
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Heby kommuns kvalitetspolicy
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Idag: Vi övar vidare på: att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
Evidensbaserad praktik
Delat beslutsfattande och SIP
Förhållningssätten.
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

Delaktighet

Delaktighet är inte samma sak som att bestämma. Det är så mycket mer.

få stöd att kommunicera förstå sitt sammanhang bli lyssnad på få möjlighet att uttrycka sina åsikter

Vad är Delaktighetsmodellen

Delaktighetsmodellen Vi pratar med varandra Vi pratar med personalen

Möten i dialogform där man har gemensamma frågor men olika grad av inflytande Den ”svagare parten” är ofta i beroendeförhållande till den starkare.

En stödinsats där personer med funktionsnedsättning inte ”bara” är mottagare utan även deltar aktivt .

Syftet är att utveckla ett arbetssätt där personer med funktionsnedsättning och personal kan mötas under former som stärker personernas möjligheter och förmåga att ha inflytande över sina liv.

Samtal om viktiga saker

Hur kan man göra?

Lyssna på varandra Samarbeta Nya idéer

Tillsammans kan vi göra det bättre

Bakgrund Delaktighetsmodellen har bl.a arbetats fram av Ann-Christine Gullacksen, docent i socialt arbete vid Malmö högskola och forskningsledare på Kommunförbundet i Skåne. Bikva –modellen inspiratör En dansk evidensbaserad metod för brukar- medverkan. Delaktighetsmodellen används idag i ett flertal kommuner, företrädesvid i Skåne. I Landskrona har man använt modellen i ett flertal år.

När använder man den? Till exempel: För att diskutera förslag, förändringar i vardagliga rutiner, finna bra lösningar För att prata om hur man vill bli bemött, jämka ihop önskemål, samtala kring svåra frågor För att utvärdera stödet och servicen man får, diskutera trivselfrågor, ge synpunkter på förändringsförslag

Delaktighetsmodellens aktörer Personer med någon form av stödbehov Personal Vägledare Chefer, arbetsledare

Delaktighetsmodellen skapar möjligheter för personerna att … förstå sammanhanget, Varför bestämma själv? uttrycka och formulera sina önskemål lyssna - bli hörd lära av följderna av sina handlingar och val påverka stöd från omgivningen bygga upp självförtroende

Vem kan delta? Personer med behov av stöd, service och omsorg : Som kan och vill vara med i grupp Som har möjlighet att kommunicera och göra sig förstådda (även med tolk, som dock inte är personal) Som kan förstå syftet med Delaktighetsslingan Samt den personal med betydelse i deras liv

Vägledare Samtalen leds av så kallade vägledare som alltid arbetar parvis.

Vägledarparen Ingår inte i personalen på enheten Guidar samtalen För stafettfrågorna mellan grupperna Är en länk mellan grupperna Sammanfattar samtalen Avslutar samtalsserien

Vägledare i Delaktighetsmodellen Har fått utbildning för att vägleda i Delaktighetsmodellen (4 – 5 halvdagar) Finns oftast som personal någonstans i verksamheten De byter tjänster och kan vägleda hos varandra Deras chefer eller särskild samordnare organiserar slingorna, beviljar tid för uppgiften

Vägledarna är inte: Handledare Konflikt- och problemlösare Terapeuter Behandlare Rådgivare, konsulter DE ÄR: SAMTALSLEDARE SOM HAR ANSVAR FÖR STAFETTFRÅGOR OCH GENOMFÖRANDE

Delaktighetsslingan en metod

Minislinga i funktion Gemensam träff FÖRINFORMTION till alla deltagare Brukar- grupp Möte 1 VÄG-LEDAR-PARET Personal- grupp Minislinga i funktion Brukar –grupp Möte 2 Gemensam träff CHEFEN

Stafettfrågor Personerna sätter sin prägel på slingans tema genom sina stafettfrågor Personalgruppen får inblick i vad personerna funderar på De blir den röda tråden i dialogen

Stafettfrågorna hålles inom slingan till gemensamma träffen Alla stafettfrågor diskuteras vid den gemensamma träffen Stafettfrågorna följs upp vid en uppföljningsträff

Hur ofta träffas man? En slinga kan genomföras på några dagar. En slinga får inte dra ut på tiden. Max en månad, annars startar man om igen. Vägledarna måste få tid att planera och reflektera emellan gruppträffarna.

Chefens roll Delaktighetsmodellen blir en del i verksamheten Chefen styr och möjliggör processen Ansvarar för implementering av metoden Samarbetar med andra chefer Planera förinformationen tillsammans med Vägledare Bjuder in Vägledare

Svalövs kommun Har använt modellen vid ett tillfälle på kortids och fritidsverksamhet. Slingan gjordes under utbildningstillfällen för delaktighetsmodellen. Slingans tema var självbestämmande.

Vägledarna som höll slingan tyckte att det gick enkelt att skapa kontakt med ungdomarna. Synpunkterna och frågorna de fick från ungdomarna var endast positiva, vägledarna reflekterade kring att de eventuellt inte hade lyckats få ungdomarna att uttrycka sådant de var missnöjda med.

I verksamhetens planering ligger att delaktighetsmodellen kommer att användas inom kortid och fritids liksom i övriga verksamheter inom LSS.