Nätverk Närvård CFL Söderhamn 31 maj 2013 Riskbruk, missbruk, beroendefrågor i Gävleborg – med fokus på personer under 18 år. Kort presentation av mig Ny lagstiftning inom missbruksvården från den 1 juli 2013 Unga i Gävleborgs län. Gemensamma utgångspunkter – riskbruk, missbruk och beroendeproblematik för vuxna från 18 år.

Roger Larsson Processledare för Förstärkt föräldrastöd i missbruk- och beroendevården, samt Kunskap till praktik.

Uppdragsbeskrivning Förstärka barn & föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Verka för att utveckla samarbetet mellan de som arbetar med barn respektive missbruk i socialtjänsten. Implementering av brukarmedverkan i missbruks- och beroendevården. Utveckla och stödja modeller för integrerade verksamheter i beroendevården. Bevaka utbildningsbehovet och erbjuda adekvata utbildningsinsatser i länet riktat mot missbruks- och beroendevården. Implementering av modeller för systematisk uppföljning. Deltagit i arbetet med kommunernas och landstingets Gemensamma utgångspunkter, gällande riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län.

Ny lagstiftning inom missbruk- och beroendevården

God kvalitet och ökad tillgänglighet i missbruksvården (2012/13:77) Propositionen antogs i riksdagen den 15 maj 2013 Ändringarna i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen gäller från den 1 juli 2013 Propositionen antogs i riksdagen den 15 maj 2013

Propositionens huvudpunkter: Skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, doping, läkemedel och andra beroendeframkallande medel Syftet med ändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen Målet är främja tillgängligheten och kvaliteten både när det gäller specialiserad vård i form av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende och när det gäller stöd- och behandlingsinsatser som erbjuds av kommunerna

Forts. Propositionens huvudpunkter: Regeringen avser att, utifrån huvudmännens behov, stödja genomförandet av skyldigheten genom att ingå överenskommelser liksom följa upp dessa bl.a. annat med fokus på tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser Uppnå det långsiktiga målet för missbruks- och beroendevården i enlighet med den samlade ANDT-strategi som antogs av riksdagen i mars 2011 Lagstiftningen innefattar alla, dvs även barn upp till 18 år.

Riskbruk, missbruk och beroende – personer under 18 år

Gävleborgs län har 6 st integrerade beroendecentras; Bollnäs, Ljusdal, Sandviken, Edsbyn, Söderhamn, Hudiksvall och Gävle. Dessa samverkar med alla länets kommuner, men vänder sig endast till vuxna från 18 år.

Vart vänder sig då en ungdom, med ett behov av hjälp? Några som kan få första kontakten med barnet/ungdomen är hälsocentralerna, BUP, Socialtjänsten, skolan eller ungdomsmottagningarna.

Jag har kontaktat 1177 BUP- Gästrikland BUP- Hälsingland Kompassen, Socialtjänst Gävle

1177 Första kontakten ska ske via sin hälsocentral. Distriktsläkaren kan remittera till annan vårdinstans, t.ex. BUP eller någon abstinensvårdsklinik.

BUP-Gästrikland Hänvisar patienterna till Kompassen i Gävle, om patienten inte har suicidtankar eller andra svåra psykiska symtom. Akuta intoxikationer får vård på barnkliniken. Samverkan med kommunen sker i fråga om unga med dubbeldiagnoser.

Kompassen Gävle Bistår med psykosocial hjälp, men har inte delegation att remittera till abstinensvård. Hjälper patienten att söka hjälp via sin HC-läkare, BUP eller Barnkliniken.

BUP-Hälsingland Konstaterar att det inte finns någon som har ansvaret/uppdraget gällande ungas behov av abstinensvård. Om de är i behov av inneliggande vård blir det ofta en del diskussion och hanteras olika. Ibland kan de hamna på BUP och ibland Barnmedicinavdelning. Ungdomen hänvisas ibland till socialtjänsten, som då kan använda sig av LVU.

(min) slutsats Det saknas en tydligt definierad vårdkedja för unga upp till 18 år, med missbruk och/eller beroendeproblematik. Detta tydliggör behovet av en länsövergripande rutin och överenskommelse mellan huvudmännen gällande denna målgrupp.

Gemensamma utgångspunkter (GU) Riskbruk, missbruks- och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Kommuner: Sandviken, Hofors Ockelbo, Gävle, Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn, Ljusdal, Hudiksvall, Nordanstig Landstinget Gävleborg

Arbetsgrupp i GU Politiker Hanna-Karin Linck, Landstingsråd Landstinget Gävleborg Tommy Berger, Landstingsråd Landstinget Gävleborg Agneta Wagner, Oppositionsråd Landstinget Gävleborg Kenneth Axling, Ordförande Socialnämnden Hofors Peter Nordebo, Vice ordf. Kommunstyrelsen Bollnäs kommun Maritha Johansson, Ordf. Socialnämnden, Gävle kommun Mattias Benke, Ordförande Socialnämnden Söderhamn

Arbetsgrupp i GU Tjänstemän Maria Laurell, Utvecklingsstrateg Region Gävleborg Roger Larsson/Karin Gisselman, Processledare Region Gävleborg Kristina Lingman, Verksamhetschef Familjehälsan Landstinget Gävleborg Maria Eriksson, Enhetschef Vuxenenheten Sandvikens kommun Johanna Olsson, Enhetschef Vuxenenheten Hudiksvalls kommun Gunilla Österholm, Verksamhetschef Individ och familjeomsorg Bollnäs kommun Sandra Gonzalez Hedrén, Vårdenhetschef Beroendecentrum Landstinget Gävleborg Wolther Planck, Enhetschef Socialtjänsten Gävle kommun Elin Rosengren, Verksamhetschef Vuxenpsykiatrin Landstinget

Processen Arbetet med underlaget har pågått sedan 2012 Utsänt på remiss nov. 2012 - febr.2013 Remissvar insänt till Region Gävleborg. Slutförandet av arbetet har tagit hänsyn till remissvaren, ny lagstiftningen ”God kvalitet och ökad tillgänglighet i missbruksvården” samt Regeringens ANDT-strategi och färdigställdes september 2013 Har godkänts av arbetsgruppen med tjänstemän Har lämnats till politiken.

Färdigställandet Arbetsgruppen har aktivt bearbetat dokumentet för att det ska vara mer övergripande, dvs Inte gått in i detalj på vilken del av kommunerna eller landstinget som ska göra vad, men att lokala handlingsplaner skall utarbetas. Utgångspunkten i förändringar har varit ”vad står det i lagtexten?”

Fyra utgångspunkter Lagstiftning, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård samt regeringens ANDT-strategi beträffande de delar som berör vuxna över 18 år, dock ej tobak. Barnperspektivet Samverkan – Samordning Uppföljning och utvärdering

Konkreta konsekvenser 1. Lagstiftning, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, samt ANDT-strategin Konkreta konsekvenser Fortsätta verka för gemensam kompetensutveckling, med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna. Arbeta preventivt genom screening för riskbruk av alkohol Lokal samordning skall regleras via samarbetsavtal Erbjuda screening och ev. kort rådgivning för riskbruk av alkohol till blivande föräldrar Huvudmännen ska i samverkan skapa en modell för att upptäcka, identifiera och bedöma samsjuklighet

Konkreta konsekvenser 2. Barnperspektivet Konkreta konsekvenser Barnkonventionen ska omsättas i praktiskt arbete och följas upp. (Se även ”Gemensamma utgångspunkter Barn och Ungdomar”) När en åtgärd rör barn skall barnet få relevant information och hänsyn skall tas till barnets vilja I varje kommun ska det finnas tillgång till verksamheter som enskilt eller i grupp kan ge barn och föräldrar stöd. Detta arbete skall kontinuerligt utvecklas och följas upp

3. Samverkan – Samordning Konkreta konsekvenser Samverkan skall tydliggöras i lokala samverkansavtal och handlingsplaner Verksamheters uppdrag och ansvarsgränser ska identifieras och tydliggöras Kommuner och landsting ska i ett tidigt skede informera om förändringar i verksamheten som påverkar annan huvudman Kommuner och landsting ska delta i gemensamma mötesplatser för närvårdsarbetet inom området

fortsättning - Samverkan – Samordning Kompetenshöjande aktiviteter ska planeras och genomföras Regelbunden information och utbildning om varandras lagar och föreskrifter. Det skall finnas en samordningsfunktion i länet med uppdrag att driva missbruksfrågor i länet, för ett väl förankrat implementeringsarbete, med tydlig styrning och ledning. Huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att öka brukarinflytandet i närvårdsarbetet

4. Uppföljning och utvärdering Konkreta konsekvenser Vi analyserar årligen våra resultat i nationella jämförelser och initierar förbättringsarbete genom ökat samarbete och medverkan av FoU Välfärd och Samhällsmedicin För att uppnå jämförbarhet måste samma mått och insamlingsrutiner användas i länet när det gäller verksamhetsstatistik, enkäter osv. Utveckla IT-stöd inom ramen för projektet e-hälsa Det ska finnas en länsgemensam grupp för uppföljning och utvärdering  

Tack för visat intresse!