LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012 Göran Hjelm

Lönebildningsrapportens ABC Årligt uppdrag från regeringen Rapport om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen inklusive jämställdhetsaspekter KI beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens innehåll och publiceringstidpunkt Ca 2,5 miljoner arbetstagare får sina kollektivavtal omförhandlade under våren 2013

Lönebildningsrapportens ABC (forts.) KI uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas, istället: Hur ser sambanden ut mellan löner, vinster och sysselsättning ut på kort och lång sikt? Hur påverkas löner, vinster och sysselsättning av parternas beteende? Arbetskostnad relevant (ej lön) Olika nivå Växer dock i ungefär samma takt över tid Total ökning i arbetskostnad relevant Centrala avtal plus lokala och individuella avtal Total ökning avses om inget annat nämns “Allt ska räknas” “Lön” används istället för arbetskostnad för att förenkla framställningen

Innehåll – en principskiss Omvärld Hushåll och företag i Sverige Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Riksbank Regering och Riksdag Arbetsmarknadens parter

Centrala slutsatser i årets rapport Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling 2013-2015 Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet men behöver hjälp från penningpolitiken Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats, ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor – indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier

Utgångsläget 2012

Internationella konjunkturindikatorer Lågkonjunkturen fördjupas i närtid Internationella konjunkturindikatorer Standardiserade avvikelser från medelvärdet, månadsvärden

Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.) Varsel Tusental, månadsdata

Anställningsplaner i näringslivet och arbetslöshet Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.) Anställningsplaner i näringslivet och arbetslöshet Nettotal respektive procent av arbetskraften, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

Lönsamhetsomdöme och efterfrågeläge i näringslivet Lönsamheten normal i förhållande till konjunkturläget – stiger under 2013 Lönsamhetsomdöme och efterfrågeläge i näringslivet Nettotal, avvikelse från medelvärde säsongsrensade kvartalsvärden

Makroekonomiska förutsättningar för avtalsrörelsen 2013-2016

Procent av potentiell BNP Internationell lågkonjunktur många år framöver BNP-gap Procent av potentiell BNP

Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet Svagare produktivitetsutveckling än normalt Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet Årlig procentuell förändring Potentiell produktivitetstillväxt * Lång sikt: 2,3 % * 2013-15: 1,7 %

Bytesbalans och real växelkurs Strukturomvandling pressar vinster och marknadsandelar i exportindustrin Bytesbalans och real växelkurs Procent av BNP respektive index (1992=100)

Sambandet mellan lönebildning och stabiliseringspolitik

Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen Arbetstagare Arbetsgivare Löneökning Inflation Ränta Realränta Växelkurs Konsumtion Investeringar Export Import Sysselsättning

Årlig procentuell förändring Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.) Timlön i näringslivet Årlig procentuell förändring

Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.) Nominell reporänta Procent

Procent av arbetskraften Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.) Arbetslöshet Procent av arbetskraften

Lönebildning vid rörlig växelkurs

Europanorm ej relevant för analys av svensk lönebildning Parterna, Industrins Ekonomiska Råd och Medlingsinstitutet förordar ibland en Europanorm Europanorm ofta inte lämplig ens vid fast växelkurs Vid rörlig växelkurs är inflationsmålet nominellt ankare Riksbanken kommer styra mot 2 procents inflation oberoende pris- och löneökningar i omvärlden Företagens priser ökar med endast 1,3 procent

Förändring i procentenheter sedan 2007 Europanorm ej relevant för analys av svensk lönebildning (forts.) Arbetslöshet Förändring i procentenheter sedan 2007

Lönebildning vid rörlig växelkurs – långsiktig analys Långsiktig produktivitetsutveckling 2,3% Långsiktig ökningstakt i företagens priser 1,3% Långsiktig arbets- kostnadsutveckling 3,6% Inhemska faktorer Utländska faktorer Riks- bankens inflations- mål Konsum- tions- vs. produktions korg

Lönebildning vid rörlig växelkurs – strukturell analys Eurokris påskyndar strukturomvandling Exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar Lönsamhet i inhemskt orienterade sektorer stiger Drivkraft för strukturomvandling Trendmässig, potentiell produktivitetstillväxt svagare än normalt de kommande åren 1,7 procent 2013-2015 2,3 på lång sikt

Lönebildning vid rörlig växelkurs – konjunkturell analys Löneutveckling på kort sikt förklaras till stor del av konjunkturell utveckling av: Förväntad inflation Arbetslöshet Lönsamhet Trendmässig produktivitet ”Omvärlden” påverkar genom efterfrågan på vår export påverkar arbetslöshet och sysselsättning i Sverige påverkar löneutveckling i Sverige

Normering – erfarenheter från 15 år med Industriavtalet Total löneökning 1998–2011 Procent (sedan 1997)

Matchningsproblem på arbetsmarknaden

Matchningseffektivitet Ju lättare för företag att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer, desto högre matchningseffektivitet Påverkas av: Företagens kravprofil relativt arbetslösas kompetens Företagens geografiska hemvist relativt de arbetslösas Hur effektivt arbetslösa söker jobb Hur effektivt företag söker efter arbetskraft Påverkar hur låg arbetslösheten varaktigt kan bli (den så kallade jämviktsarbetslösheten)

Matchningseffektivitet Nya beräkningar tyder på klart försämrad matchningseffektivitet 2008-2012 Matchningseffektivitet Standardiserad så att medelvärde=0 och standardavvikelse=1 under 1992kv1–2012kv2, kvartalsvärden

Arbetsmarknadsläge och jobbchans, 1997–2012 Även andra indikatorer tyder på försämrad matchning Arbetsmarknadsläge och jobbchans, 1997–2012 Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

Procent av arbetskraften Jämviktsarbetsarbetslösheten minskar till 2020 Arbetslöshet Förutsätter * Bättre matchnings- effektivitet * Lägre tillväxt i arbetskraften * Lönebildning som tar hänsyn till lägre ersättningsgrad Procent av arbetskraften

Lönegap mellan kvinnor och män

Lönegap inte det samma som diskriminering Totalt lönegap = Förklarat lönegap + Oförklarat lönegap Förklarat lönegap – beror av kvinnor och mäns val på arbetsmarknaden Yrke Näringsgren Utbildning Deltidsarbete (omräknat till heltidslön) Ålder Med mera Oförklarat lönegap – den löneskillnad som inte är förklarad Icke-observerbara faktorer Självförtroende, ansvarstagande, löneförhandlingsförmåga, diskriminering med mera

Tre typer av lönediskriminering Direkt lönediskriminering Regleras i lag Samma yrke, utbildning, kompetens och prestation ger olika lön på samma arbetsplats 0,7% av arbetstagarna enligt JämO:s ”Miljongranskning” Fördelningsdiskriminering Kvinnor och män med lika egenskaper/kompetens har olika yrken/befattningar Ex. brandmän, chefsbefattningar Värdediskriminering Yrken med hög andel kvinnor har lägre löneläge

Lönegapets utveckling, arbetare i privat sektor Procent

Lönegapets utveckling, tjänstemän i privat sektor Procent

”Glastak” existerar men minskar i omfattning Oförklarat lönegap för olika percentiler i lönefördelningen, arbetare i privat sektor Procent

”Glastak” existerar men minskar i omfattning (forts.) Oförklarat lönegap för olika percentiler i lönefördelningen, anställda i offentlig sektor Procent

Uppsummering och slutsatser

Innehåll – en principskiss Omvärld Hushåll och företag i Sverige Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Riksbank Regering och Riksdag Arbetsmarknadens parter

Principskiss och slutsatser Bytesbalans Växelkurs Struktur-omvandling Omvärld Hushåll och företag Teknologi Kapital-avkastning Efterfrågan Teknologi Kapitalav-kastning Efterfrågan Teknologi Kapitalav-kastning Efterfrågan Konsumtion Investeringar Teknologi Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Finanspolitik Penningpolitik Regering och Riksdag Riksbank Lönebildning Jämställdhet Förtroende Transparens Matchning Arbetsmarknadens parter

Centrala slutsatser i årets rapport Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling 2013-2015 Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet men behöver hjälp från penningpolitiken Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats, ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor – indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier