För att jobben kan bli fler Niklas Wykman Politiskt sakkunnig åt finansministern

Finansdepartementets prognos Prognosen i vårpropositionen för 2013 inom parentes   2013 2014 2015 BNP 1,2 (1,2) 2,5 (2,2) 3,6 (3,6) varav hushållens konsumtion 2,1 (2,2) 3,1 (2,8) 3,9 (3,7) nettoexport 0,0 (-0,3) 0,0 (-0,1) 0,3 (0,4) fasta bruttoinvesteringar -2,4 (0,9) 4,3 (4,0) 6,9 (6,6) Produktivitet i näringslivet, kalenderkorrigerad 1,3 (1,3) 2,7 (2,4) 2,5 (2,9) Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,3 (0,2) 0,5 (0,3) 1,1 (0,7) Sysselsättning 0,8 (0,2) 0,8 (-0,1) 1,0 (0,6) Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 8,2 (8,3) 8,1 (8,4) 7,8 (8,1) KPI (årsgenomsnitt) 0,1 (0,5) 0,9 (1,2) 1,7 (1,8) BNP-gap (procent) -3,5 (-3,5) -3,0 (-3,3) -2,1 (-2,3) Finansiellt sparande -1,2 (-1,6) -1,5 (-1,0) -0,4 (0,0) Strukturellt sparande 0,5 (0,4) 0,2 (0,9) 0,8 (1,3) Konsoliderad bruttoskuld 41,9 (42,0) 42,6 (41,8) 41,2 (39,5)

Förändring, arbetslöshet Sysselsättningsgrad Q1 2013, 15–74 år. Procent av befolkningen Förändring, arbetslöshet 2008Q3–2013Q2, 15–74 år. Procentenheter * Avser 2012Q4 Trunkerad skala Källa: OECD * Avser 2013Q1. Källa: Eurostat Förändring av arbetskraften Procentuell förändring 08Q3 till 13Q1, 15–64 år Reallön Procentuell förändring 2007–2012 Avser lön inklusive sociala avgifter Källa: EU-Kommissionens vårprognos * Avser 2012Q4. Källa: OECD

Hög arbetslöshet i krisens spår Arbetslöshet som andel av arbetskraften, 15-74 år Anm.: Prickad linje markerar prognos Källa: Kommissionen

Sverige har stark position Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP Offentliga sektorns skuld 2014. Andel av BNP. Procent Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg samt USA och Japan. Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vårprognos 2013 (övriga)

Stärkta drivkrafter att arbeta Marginaleffekt vid olika inkomstnivåer. Procent Skattekvot* vid låga inkomster (2/3 av genomsnittslönen) *Inkomstskatt och socialavgifter som andel av arbetskostnad Källa: SCB/FASIT Källa: OECD

Utanförskapet

Drivkrafter och insatser

Underlätta att komma i arbete Stärka övergången från skola till arbete Stöd för yrkesintroduktionsanställningar, lärlingsplatser, m.m. Motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast Förändrade socialavgifter för unga, insatser för långtidsarbetslösa, m.m. Bredare vägar till jobb för utrikes födda Nystartszoner, effektivare etablering, minskade marginaleffekter vid arbete Förbättra möjligheterna till omställning under arbetslivet

Global Innovation Index 2013 FoU-investeringar Offentliga och privata investeringar i FoU som andel av BNP, 2010 Global Innovation Index 2013 Ranking topp 3, EU15, USA och Japan Källa: OECD, 2013 1 Schweiz uppgifter gäller för 2008 Källa: INSEAD, WIPO Global Competitiveness Index 2013–2014 Ranking topp 5 och EU15 World Bank Doing Business Index Ranking topp 5 och EU15 Källa: World Economic Forum Källa: Världsbanken

Arbetslinjen ger jämn fördelning Ojämlikhet i inkomstfördelningen inklusive offentligt finansierade tjänster. Gini-koefficient Andel av befolkningen med låg materiell standard. Procent

S förslag hotar över 70 000 jobb Källa: Finansdepartementet Jobbeffekter lång sikt S Skatter   Höjda socialavgifter för unga -12 500 Minskat/utvidgat ROT/RUT -1 100 Höjd restaurangmoms -3 500 Högre inkomstskatter -1 500 Utgifter Arbetsmarknadspolitik 10 500 A-kassa -52 900 Sjukförsäkringen -16 000 Övrigt 4 600 Totalt -72 400

Stort gap mellan mål och politik Förändring av antalet sysselsatta 270 000 jobb fattas för att nå målet om lägst arbetslöshet i EU

Drivkrafter och insatser

En tredje valseger för arbetslinjen Ordning och reda i ekonomin – inga experiment Fler jobb – inte administrera arbetslöshet Minska utanförskapet – inte ta ner drivkrafter Konkurrenskraft – inte höjda kostnader för företag Stärk välfärden – inte utbyggda bidrag