Skolutveckling i samverkan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
A survey with a focus on periodontology.
Nulägesanalys genom frågor
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
En förskola att förundras i!
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Pedagogisk verksamhetsidé
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Lösningsinriktad Pedagogik.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
VÅGA VISA – musik- och kulturskoleverksamhet
Konkurrerar vi om förskollärare på Södertörn?
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Handlingsplan för matematikutveckling
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Källbystugans kvalitetsarbete
Problemsnack eller bygga lösningar.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
En reviderad läroplan för förskolan
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Jag har en strategi har du?
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
- Älta skola med fokus på lärandet -
En utmanande 7-stegskur för medvetet bemötande på bibliotek
Socialpedagog och Förskollärare står stadigt på samma grund -
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
PBS i förskolan (Katina Thelin).
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
Musik- och kulturskola
för att synliggöra fritidshemspedagogiken?
Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013
Aktivt lyssnade.
MODIGT MEDARBETARSKAP
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Delaktighet.
Lönesamtalet.
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Nätverksträff i Aronsborg mars 2007 Att få en djup förståelse av vardagsverksamheten.
Årsrapport 08/09 Vad har vi gjort? Hur ser resultaten ut? Vad leder det till? Starka sidor - utvecklingsområden.
Uppföljning och utvärdering
Kamratutvärdering Lerum
© Copyright APeL 2005 Hanne Randle Seminarium 6, Intern och Extern spridning, torsdagen den 8 december 2005 Intern och Extern spridning Kiruna.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Q i förskolan Ett aktionsforskningsprojekt i sju kommuner Myndigheten för skolutveckling Lärarförbundet Göteborgs universitet, IPD Aug 2004 – Feb 2006.
Utvärderingssamarbetet inom VÅGA VISA Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö Kundundersökningen omfattar fler kommuner.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Coaching.
Förhållningssätten.
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Vill du vara med och bidra till verksamhetens
Presentationens avskrift:

Skolutveckling i samverkan ALP-PROJEKTET Skolutveckling i samverkan Projektledare Mats Jonsson

Bakgrund Samarbete om kvalitetsutveckling V5 – Skara, Lidköping, Götene,Grästorp, Vara Kriterier – bedömning – utveckling ? Samverkan om utvärdering – Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby, Värmdö Frågeställningar – rapport – utveckling? Högskolan i Karlstad – Hans Åke Scherp ALP-projektet – en egen modell Perspektiv underifrån – delaktighet – pedagogernas behov

Mål och syfte Via Lärande besök skapa förutsättningar för förbättringsarbete och ökad kvalitet i verksamheten - ett tydligt och konkret verktyg Öka kvalitetsmedvetenheten Möjligheter till utvecklings-/karriärtjänster för enskilda pedagoger. Samarbete över kommungränserna - utbyte av erfarenheter och kunskaper

Lärande besök Ingen färdig modell – under ständig utveckling Pilotgrupp våren 2003 Pedagoger och ledare från en kommun besöker en enhet i grannkommunen Observatörerna är inte inspektörer som ska kontrollera och värdera verksamheten Lärande besök ska spegla, uppmuntra och utmana pedagogerna i deras utvecklingsarbete

Enhetens uppdrag Pedagoger och arbetslag formulerar områden och frågeställningar som man vill få undersökta Diskuterar igenom med observatörerna – mål och bakgrund Individuella uppdrag

Gemensamma områden för observation Möten Pedagog – barn/ungdom Pedagog – pedagog Pedagog - ledning   Synliggörande av mål Förhållningssätt

Lärande besök - Före Information – förankring på enheten som ska besökas Möte med pedagoger, skolledning, arbetslag Uppdrag – vad ska vi titta på ? Önskemål Planering av tider för besök, samtal, konferenser, dokumentation mm Inläsning av dokument, utvärderingar etc Planering av lektionsbesök och samtal- strategi

Observationer – lärande besök Samtal före Planering, mål, grupp osv Kartläggning: förståelse av uppdraget Uppdrag från pedagogen Lektionsbesök Passiva iakttagelser Intervjuer med barnen/ungdomarna: Hur uppfattar de verksamheten

Lärande besök Mönster Uppdraget Vision Personlighet LPO Mål Planering Vision Uppdrag LPO Erfarenheter Personlighet Utbildning Mönster Starka sidor Områden att utveckla ALP Förhållningssätt Inflytande Kommunikation Samarbete Synliga mål? Uppdraget Gemensamma områden

Samtal efter besöket i klass eller barngrupp Observatörerna jämför sina bilder av vad de sett Återkoppling till pedagogen av vad man upplevt, spegling utan värdering, lyfta det positiva Samtal -– utmana med frågor, försöka skapa eftertanke och reflektion utifrån uppdragen

Helhetsintryck Observation av arbetslagets konferenser APT och andra viktiga konferenser Intervju av skolledare Övrig personal Elevråd Föräldrar

Dokumentation i arbetslaget Återkoppling Samtal Förslag till dokumentation Gemensam Dokumentation Lärplan Gemensam bild Arbetslaget, utvecklingsledaren och observatörer Någon i arbetslaget antecknar Observatörsgruppen Arbetslaget och utvecklingsledaren

Fortsatt utvecklingsarbete Leds av utvecklingsledaren och skolledare Gemensam konstruktiv analys Förslag till förändringar Lärplan Åtgärder – vem gör vad och när Kvalitetsredovisningen Uppföljning

Lösningsfokuserat förhållningssätt Bakgrund i den lösningsfokuserade korttidsterapimodellen Insoo Kim Berg, Steve de Shazer ”Lösningsinriktad Pedagogik” Måhlberg/Sjöblom Mareld

Problemfokusering Nya problem Fel! Problem Försvar Varför? Skuld

Lösningsfokusering Vad fungerar? Hur ser det ut då? Hur kommer det sig? Lösning Hur kan vi göra då ? Vad vill vi annorlunda?

Kreativa frågor Hur skulle du vilja att det var? Hur der det ut när problemet är löst? Vid vilka tillfällen har det fungerat bättre? Vad var det som gjorde att det fungerade då? Hur har du lyckats lösa liknande problem förut?

Lärande besök på Kullingsbergsskolan i Alingsås Våren 2003 Uppdrag: Hur märks det i verksamheten att vi arbetar utifrån en lösningsinriktad pedagogik? Ur utvärderingen: En både verbal och skriftlig ”feedback ” och dokumentation som vi kan använda i det fortsatta utvecklingsarbetet Fick bekräftat vad vi ”tror att vi tror” både vad det gäller individnivå och arbetslag och spår   Lyxigt med mycket tid för reflektion, någon som lyssnade och var totalt fokuserad på det jag hade att säga. Jag fick tänka till om min yrkesroll och min del i spårets samverkan. Vad kan jag göra för att utveckla samverkan i spåret. Det är roligt och bra att göra nya bekantskaper med pedagoger utanför den egna sfären.

Lärande besök på Nolhagaskolan hösten 2003 Uppdrag: Att följa en klass för att se om vi har ett gemensamt förhållningssätt Hur olikheter i vårt bemötande påverkar klassens beteende Resultat? Bekräftat och förtydligat vår egen bild – vad vi gör bra Vad vi måste arbeta vidare med – konkreta områden

Lärande besök på Öjersjö brunn hösten 2003 Uppdrag: Spegling av hur arbetslagets tematiska innehåll och arbetssätt genomfördes från planering till konkret genomförande

Lärande besök 2004 35-40 observatörer 6 enheter/kommun Enheter ansöker själva: ”Ringar på vattnet” Kostnad ca 350 000 per kommun ”Återbesök” efter tre år

Webbsida: www.alp-projektet.nu Projektledare Mats Jonsson mats.jonsson@alingsas.se