Kapitel 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kapitel 1.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Konjunkturläget Juni 2007 BNP och efterfrågan Årlig procentuell förändring.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Konjunkturläget Augusti 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Ränta på interbanklån, differens mot förväntad styrränta (basis-spread) Procentenheter, dagsvärden, 10-dagars glidande medelvärde.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Finansiell stabilitet 2/2001
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Kapitel 1

Skillnaden mellan SEK/USD FX-swap implicerad dollarränta och USD liborränta, 3 månader Procent Diagram 1:1 Källa: Bloomberg

Svenskt och internationell stressindex Diagram 1:2 Källa: Reuters EcoWin, Bloomberg och Riksbanken

Skillnaden mellan räntorna på tioåriga statsobligationer och den tyska statsobligationen med samma löptid Räntepunkter Diagram 1:3 Källa: Reuters EcoWin

Implicit volatilitet på aktiemarknaden Procent, 10 dagars glidande medelvärde Diagram 1:4 Källa: Reuters EcoWin

CDS-premier för europeiska stater och företag Räntepunker Diagram 1:5 Källa: Bloomberg

Statliga CDS-premier Räntepunkter Diagram 1:6 Källa: Reuters EcoWin

Börsutveckling Index, 1 januari 2008 =100 Diagram 1:7 Källor: Reuters EcoWin

Riskpremien på interbankmarknaden, 3 månader Räntepunker Diagram 1:8 Källa: Reuters EcoWin

Centralbankers balansräkningar Procent av BNP Diagram 1:9 Källor: Respective centralbank

Federal Reserves balansräkning Miljarder USD Diagram 1:10 Källa: Federal Reserve

Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder kronor Diagram 1:11 Källa: Riksbanken och Riksgälden

Budgetsaldo i några utvalda EU-länder Procent av BNP Diagram R1 Källa: Reuters EcoWin

CDS-premier (5år) i några utvalda EU-länder Räntepunkter Diagram R2 Källa: Reuters EcoWin

Skillnaden mellan räntan på 5-åriga svenska säkerställda obligationer och statsobligationer Räntepunkter Diagram 1:12 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Skillnaden mellan den svenska interbankräntan och förväntad styrränta för olika löptider Räntepunker Diagram 1:13 Källa: Reuters EcoWin

Indikativ uppdelning av den svenska riskpremien, 3 månader Räntepunkter Diagram 1:14 Källa: Riksbanken

EUR/SEK cross currency basis spread, fem år Räntepunker Diagram 1:15 Källa: Bloomberg

Kreditspreadar för amerikanska företagsobligationer Räntepunker Diagram 1:16 Jälla: Reuters EcoWin

Kreditspreadar för europeiska företagsobligationer Räntepunker Diagram 1:17 Källa: Reuters EcoWin

Kapitel 2

De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på låntagarakategori September 2009, procent av total utlåning Diagram 2:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på geografiskt område September 2009, procent av total utlåning Diagram 2:2 Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Hushållens totala upplåning från kreditinstitut Årlig procentuell förändring Diagram 2:3 Källa: Riksbanken

Uppskattning av bostadslån som används för icke-bostadsrelaterade ändamål, andel av disponibel inkomst Procent Diagram 2:4 Källor: Reserve Bank of Australia, Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

Priser på småhus Köpeskillingskoefficient Diagram 2:5 Källor: SCB och Riksbanken

Priser på bostadsrätter, tre månaders glidande medelvärde Kronor per kvadratmeter Diagram 2:6 Källa: www.maklarstatistik.se

Försäljningstider i riket Antal dagar, median Diagram 2:7 Källor: Hemnet och www.maklarstatistik.se

Antal påbörjade bostäder Diagram 2:8 Källa: SCB

Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Diagram 2:9 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens skuldkvot i olika kommuner och i riket Procent Diagram 2:10 Källor: SCB och Riksbanken

Fördelning av hushållens nya bostadslån på olika löptider Procent Diagram 2:11 Källa: Riksbanken

Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtionsutgifter och sparande Miljoner kronor Diagram 2:12 Källa: SCB

Företagens upplåning från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Diagram 2:13 Källor: SCB och Riksbanken

Företagens upplåning från kreditinstitut samt deras värdepappersfinansiering Miljarder SEK Diagram 2:14 Källa: Riksbanken

Räntetäckningsgrad i svenska börsnoterade bolag Kvot Diagram 2:15 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Lönsamhet och skuldsättningsgrad i svenska börsnoterade bolag Procent Diagram 2:16 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Företagens lån fördelade på olika räntebindningstider Procent Diagram 2:17 Källa: Riksbanken

Förväntade konkurssannolikhet (EDF), utfall och prognos Procent Diagram 2:18 Källor: Moody´s KMV och Riksbanken

Transaktionsvolymer på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden Miljarder kronor Diagram 2:19 Källor: Savills och Riksbanken

Reala priser på kontorslokaler i citylägen Index, 1981 = 100 Diagram 2:20 Källor: Newsec och Riksbanken

Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2:21 Källor: Newsec och Reuters EcoWin

Komponenter som bidrar till årlig procentuell prisförändring för kontor i Stockholms cityläge Procent Diagram 2:22 Källor: Newsec, Reuters EcoWin och Riksbanken

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2:23 Källa: Newsec

Fastighetsbolagens kreditstruktur Miljoner kronor Diagram 2:24 Källor: Resultatrapp. för de 17 fast.bol. som är not. på NASDAQ OMX Stockholms A-lista, kv 4, 2009 och Riksbanken

BNP i de nordiska länderna samt Tyskland Kvartalsförändringar i procent Diagram 2:25 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 2:26 Källor: ECB och nationella statistikbyråer

Reala huspriser i Norden och Tyskland Index, mars 2004 = 100 Diagram 2:27 Källor: BIS Databas, Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 2:28 Källor: ECB och nationella statistikbyråer

Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, medelvärde år 2007 = 100 Diagram 2:29 Källor: Nationella statistikbyråer och Riksbanken

Förväntade konkurssannolikheter, EDF, för företag i de nordiska länderna samt i Tyskland Procent Diagram 2:30 Källor: Moody's KMV Credit Edge och Riksbanken

Förväntade konkurssannolikheter, EDF, för fastighetsbolag i de nordiska länderna samt i Tyskland Procent Diagram 2:31 Källor: Moody's KMV Credit Edge och Riksbanken

BNP Årlig procentuell förändring Diagram 2:32 Källa: Reuters EcoWin

Nominella löner Årlig procentuell förändring Diagram 2:33 Källa: Reuters EcoWin

Arbetslöshet Procent Diagram 2:34 Källa: Eurostat

Bytesförhållandet Index: mars 2000 = 100 Diagram 2:35 Källa: Reuters EcoWin

Bytesbalans Procent av BNP Diagram 2:36 Källa: Reuters EcoWin

Harmoniserat index för konsumentpriser Årlig procentuell förändring Diagram 2:37 Källa: Reuters EcoWin

Reala växelkurser Index, 2000 = 100 Diagram 2:38 Källa: BIS

Skulder till utländska finansiella institut i banker verksamma i de baltiska länderna Nationella valutor; index, december 2008 = 100 Diagram 2:39 Källor: Nationella centralbanker

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 2:40 Källa: Reuters EcoWin

Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 2:41 Källa: Reuters EcoWin

Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP Procent Diagram 2:42 Källor: Nationella centralbanker och Reuters EcoWin

Betalningsförseningar Procent av utestående utlåning Diagram 2:43 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas

Bopriser Index, januari 2006 = 100 Diagram 2:44 Källor: Latio, Ober Haus, Arco Real Estate Land Board och Lietuvos Bankas

Kapitel 3

De svenska storbankernas tillgångar och skulder uppdelat på valuta, december 2009 Miljarder kronor Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas totala tillgångar i Sverige och i utlandet, december 2009 Miljarder kronor Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bankernas intäkter Miljarder kronor, rullande fyra kvartal Diagram 3:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster, netto, i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser mars 2010 Diagram 3:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas årliga utlåningstillväxt Procent Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Räntenetto i förhållande till räntebärande tillgångar, räntenettomarginalen Procent Diagram 3:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i de svenska storbankerna samt omsättning på Stockholmsbörsen och börsindex Index, kvartal 1 2003 = 100 Diagram 3:7 Källor: Bankernas resultatrapporter, NASDAQ OMX och Riksbanken

Fördelning av totala tillgångar Procent, december 2009 Diagram 3:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning i de baltiska länderna Vänster axel miljarder euro och höger axel procent Diagram 3:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar Procent, mars 2010 Diagram 3:10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Geografisk fördelning av kreditförluster för perioden andra kvartalet 2009 till första kvartalet 2010 Procent Diagram 3:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförluster per kvartal Procent av utlåningen vid respektive kvartals början Diagram 3:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Svenska och internationella bankers kapitalrelationer Procent Diagram 3:13 Källa: Standard & Poor's

Utlåning i förhållande till inlåning Procent Diagram 3:14 Källor: Bankscope och Riksbanken

De svenska storbankernas in- och utlåning Miljarder kronor Diagram 3:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas finansieringskällor, mars 2010 Procent Diagram 3:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas värdepappersförfall, mars 2010 Miljarder kronor Diagram 3:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas marknadsfinansiering uppdelat på valuta, december 2009 Procent Diagram 3:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kapitel 4

Resultat före kreditförluster och kreditförluster, netto, i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser 2010-03-31 Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter, SME Direkt och Riksbanken

Fördelning av kreditförluster i huvudscenario per bank och år Miljarder kronor Diagram 4:2 Källa: Riksbanken

Fördelning av kreditförluster under perioden 2010-2012 per region i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor och procent Diagram 4:3 Källa: Riksbanken

Den svenska storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Diagram 4:4 Källa: Riksbanken

Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för den svenska företagssektorn i stresstest och huvudscenario Procent Diagram 4:5 Källor: Moody's KMV och Riksbanken

De svenska storbankernas primär- och kärnprimärkapitalrelation initialt och i stresstestet Procent Diagram 4:6 Källa: Riksbanken