Kapitel 1

Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.

Underskott i de offentliga finanserna Procent av BNP Källa: Reuters EcowinDiagram 1:2.

Räntor på 10-åriga statsobligationer Procent Källa: Reuters EcowinDiagram 1:3.

Kreditbetygens utveckling Källa: BloombergDiagram 1:4

Refinansieringsbehov för länder och banker 2012 Procent av BNP Källor: Dealogic, IMF och RiksbankenDiagram 1:5

Internationella bankers exponeringar Index, fjärde kvartalet 2008 = 100, euro Källor: Bank for International Settlements och RiksbankenDiagram 1:6

Samband mellan CDS-premier för stater och banker Räntepunkter Källa: Reuters Ecowin, Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:7.

Indikation på investerares vilja att ta risk Procentuell förändring Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 1:8.

Internationellt stressindex Källor: Reuters EcoWin, Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:9

ECB:s innehav av statsobligationer och säkerställda obligationer Miljarder euro Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:10

ECB:s utlåning till europeiska banker Miljarder euro Källa: ECBDiagram 1:11.

Centralbankers balansräkning Procent av BNP Källor: Reuters EcoWin och nationella centralbankerDiagram 1:12.

Europeiska bankers emissionsvolymer Miljarder euro Källor: Dealogic och RiksbankenDiagram 1:13.

Jämförelse av 5-åriga CDS-premier för banker Räntepunkter Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:14

Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Källa: BloombergDiagram 1.15

Förfall av bankobligationer Miljarder euro Källor: Dealogic och RiksbankenDiagram 1:16.

Finansieringskostnad över 3-månader Stibor för säkerställda obligationer Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 1:17.

Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Källor: Reuters Ecowin, Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:18.

Indikativ uppdelning av riskpremien i euroområdet Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin, Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:19.

Skillnaden mellan den kortaste interbankräntan och Riksbankens reporänta Räntepunkter Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:20

Extra kostnad för att låna i EUR och omvandla detta till USD jämfört med att låna USD direkt Räntepunkter Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:21.

Kreditspreadar för högavkastande företagsobligationer Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 1:22.

Kapitel 2

De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, september 2011 Procent av total utlåning Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 2:1.

De svenska storbankernas utlåning uppdelad på geografiskt område, september 2011 Procent av total utlåning Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 2:2.

Reala huspriser Index, kvartal = 100 Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:3.

Hushållens upplåning Månadsförändring uppräknad till årstakt och årlig förändring, procent Källa: RiksbankenDiagram 2:4.

Kreditgap Procent Källa: RiksbankenDiagram 2:5.

Skillnad mellan 3-månaders och 3-årig bolåneränta samt andelen av nytagna lån som har rörlig ränta Procentenheter och procent Källor: SBAB och RiksbankenDiagram 2:6.

Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Källa: RiksbankenDiagram 2:7.

Hushållens skulder, tillgångar, bostadsutgifter och sparande Procent av disponibel inkomst Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:8.

Företagens upplåning från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:9.

Konkursgrad för svenska företag Procent Källa:RiksbankenDiagram 2:10.

Transaktionsvolymer för kommersiella fastigheter Miljarder kronor Källa: Saville och RiksbankenDiagram 2:11.

Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler citylägen Procent Källor: Newsec och RiksbankenDiagram 2:12.

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 2:13.

Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Källor: Reuters EcoWin, ECB och RiksbankenDiagram 2:14.

Reala huspriser Index, kvartal = 100 Källor: Reuters EcoWin, Bank for International Settlements och RiksbankenDiagram 2:15.

Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, medelvärde år 2007 = 100 Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 2:16.

Kreditförluster i danska banksektorn från utlåning till hushåll Procent av total utlåning Källa: Danmarks NationalbankDiagram 2:17.

Reala växelkurser Index, januari 2009 = 100 Källa: Bank for International SettlementsDiagram 2:18.

Privat sektors skuld Procent av BNP Källor: Nationella centralbanker, Latvijas Statistika och Reuters EcoWinDiagram 2:19.

Late payments Procent av BNP Diagram 2:20.Sources: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas

Statsskuld Procent av BNP Källa: EU KommissionenDiagram 2:21.

Budgetsaldo i relation till BNP Procent Källa: EU KommissionenDiagram 2:22.

Utlåning i utländsk valuta till hushåll och icke-finansiella företag Procent av total utlåning Källa: Europeiska systemrisknämnden (ESRB)Diagram 2:23.

Kapitel 3

Banktillgångar i förhållande till BNP december 2010 Procent Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och RiksbankenDiagram 3:1.

De svenska storbankernas totala tillgångar December 2010, miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:2.

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september 2011 Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:3.

De svenska storbankernas intäkter Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:4.

De svenska storbankernas räntabilitet på eget kapital Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:5.

De svenska storbankernas räntabilitet på totala tillgångar Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:6.

Uppdelning av tre månaders bolåneränta Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:7.

De svenska storbankernas utlåning till allmänheten i de baltiska länderna Miljarder euro och årlig procentuell förändring Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:8.

Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:9.

De svenska storbankernas kreditförluster Procent av utlåning vid respektive kvartals början Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:10.

De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:11.

De svenska storbankernas osäkra fordringar Procent av bruttoutlåning Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:12.

Svenska och utländska bankers kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II September 2011, procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:13.

Kärnprimärkapitalrelationer Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:14.

Riskvikter på bolån enligt Basel II Procent Källor: Nationella centralbanker och RiksbankenDiagram 3:15.

Kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:16.

Kontracykliska kapitalbuffertar för de svenska bankerna Procent Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 3:17.

Riksbankens strukturella likviditetsmått aggregerat för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 3:18.

De svenska storbankernas finansiering, september 2011 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:19.

De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Källor: SCB och RiksbankenDiagram 3:20.

De svenska storbankernas marknadsfinansiering, december 2010 Procent av total marknadsfinansiering Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:21.

De svenska bankernas kortfristiga marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Källor: SCB och RiksbankenDiagram 3:22.

Utlåning i utländsk valuta Procent av total utlåning Källa: Europeiska Systemrisknämnden (ESRB)Diagram R3:1

Fördelning och förändring av amerikanska penningmarknadsfonders exponering mot banker Procent och procentuell förändring Källa: Fitch RatingsDiagram R3:2.

Genomsnittligt LCR enligt Baselregelverket i USD för de svenska storbankerna Procent Källor: Finansinspektionen och RiksbankenDiagram R3:3.

De svenska storbankernas redovisade likvida tillgångar i dollar Miljarder kronor Källa: Bankernas resultatrapporterDiagram R3:4.

Andel värdepappersfinansiering med ursprunglig löptid kortare än ett år i det svenska banksystemet September 2011, procent Källa: RiksbankenDiagram R3:5.

Storbankernas utlåning till allmänheten i amerikanska dollar Miljarder kronor Källa: Bankernas resultatrapporterDiagram R3:6.

Utvecklingen i de svenska storbankernas dollartillgångar Miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram R3:7.

Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram R3:8.

Kapitel 4

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september 2011 Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 4:1.

Kreditförlustnivå i huvudscenariot Procent Källa: RiksbankenDiagram 4:2.

Fördelning av kreditförluster per region under perioden 2012–2014 i huvudscenariot Miljarder kronor Källa: RiksbankenDiagram 4:3.

Den svenska storbank som har lägst primär- kapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Källa: RiksbankenDiagram 4:4.

Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska icke-finansiella företag i stresstest samt i huvudscenario Procent Källor: Moody's KMV och RiksbankenDiagram 4:5.

BNP för Sverige i stresstestet och i huvudscenariot Miljarder kronor, fasta priser Källor: SCB och RiksbankenDiagram 4:6.

De svenska storbankernas kärnprimär- kapitalrelation enligt Basel II och Basel III initialt och i stresstestet Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 4:7.

Faktorer som bidrar till förändringen i bankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III i stresstestet Procent Källa: RiksbankenDiagram 4:8.

Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 4:9.

Aggregerad NSFR för de svenska storbankerna Procent Källa: FinansinspektionenDiagram 4:10.

Emissioner och förfall av långfristiga värdepapper Miljarder kronor Källa: Bankernas resultatrapporter, Bloomberg och RiksbankenDiagram 4:11.

Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 4:12.

Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 4:13.

Aggregerad LCR enligt Baselreglerna för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Källor: Finansinspektionen och RiksbankenDiagram 4:14.

Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Överlevnadsperiod, antal dagar Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 4:15.

Systemriskindikatorn, mars 2006– oktober 2011 Sannolikhet, procent Källor: Bloomberg, Moody’s KMV och RiksbankenDiagram R4:1.

Kapitel 5

Banktillgångar i förhållande till BNP december 2010 Procent Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och RiksbankenDiagram 5:1.

Kärnprimärkapitalrelationer Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 5:2.

Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 5:3.

Aggregerad LCR enligt Baselreglerna för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Källor: Finansinspektionen och RiksbankenDiagram 5:4.

Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 5:5.

Aggregerad NSFR för de svenska storbankerna Procent Källa: FinansinspektionenDiagram 5:6.

Riskvikter på bolån enligt Basel II Procent Källor: Nationella centralbanker och RiksbankenDiagram 5:7.

Genomsnittligt LCR enligt Baselregelverket i USD för de svenska storbankerna Procent Källor: Finansinspektionen och RiksbankenDiagram 5:8.

Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 5:9.

Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 4:12.