Kapitel 1

Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.

Räntor på tioåriga statsobligationer Procent Källa: Reuters EcowinDiagram 1:2.

Avkastningskurvan för grekiska statsobligationer Procent Källa: Reuters EcoWinDiagram 1:3.

Refinansieringsbehov för länder och banker för 2011 Procent av BNP Källor: Dealogic, Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:4.

Internationella bankers exponeringar Index, andra kvartalet 2008 = 100, euro Källa: Bank for International SettlementsDiagram 1:5.

Stadsskuld som andel av BNP (vertikal axel) och skillnaden mellan nominell ränta och nominell tillväxt i BNP (horisontell axel) Procent Källor: IMF, Eurostat och RiksbankenDiagram 1:6.

Tecken på jakt på avkastning Vänster skala procent och höger skala index Källor: Reuters Ecowin och The EconomistDiagram 1:7.

Internationellt stressindex Källor: Reuters EcoWin, Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:8.

Europeiska bankers emissionsvolymer Miljarder euro Källa: DealogicDiagram 1:9.

Jämförelse av 5-åriga CDS-premier för banker Räntepunkter Källa: BloombergDiagram 1:10.

Förfall av bankobligationer Miljarder euro Källa: DealogicDiagram 1:11.

Centralbankers balansräkning Procent av BNP Källor: Nationella centralbankerDiagram 1:12.

Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Källor: Reuters Ecowin och BloombergDiagram 1:13.

Förfallostruktur för icke-finansiella företags syndikerade lån Miljarder kronor Källa: DealogicDiagram 1:14.

Förfallostruktur för icke-finansiella företags marknadsfinansiering Miljarder kronor Källa: BloombergDiagram 1:15.

Emissionsvolymer på företags- obligationsmarknaden i USA Miljarder dollar Källa: SIFMADiagram 1:16.

Skillnaden mellan den kortaste interbankräntan och Riksbankens reporänta Räntepunkter Källa: Reuters EcoWinDiagram R1:1.

Grå yta i detalj Räntepunkter Källa: Reuters EcoWin Diagram R1:1.

Månatlig volatilitet i skillnaden mellan räntan från imorgon till i övermorgon och reporäntan Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram R1:2.

Kostnad för att omvandla långfristig upplåning i euro till svenska kronor med en valutaswap Räntepunkter Källa: BloombergDiagram R1:3.

Kapitel 2

De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, mars 2011 Procent av total utlåning Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 2:1.

De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på geografiskt område, mars 2011 Procent av total utlåning Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 2:2.

Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari 2008 = 100 Källor: Mäklarstatistik och ValueguardDiagram 2:3.

Hushållens upplåning Månadsförändring uppräknad till årstakt och tre månaders glidande medelvärde, procent Källa: RiksbankenDiagram 2:4.

Hushållens nya lån fördelad på löptid Procent Källa: RiksbankenDiagram 2:5.

Utlåning till hushåll och tremånaders bolåneränta Årlig procentuell förändring och procent Källa: RiksbankenDiagram 2:6.

Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Källor: Boverket och SCBDiagram 2:7.

Hushållens skulder, tillgångar och sparande som andel av disponibel inkomst Procent Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:8.

Företagens upplåning från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:9.

Företagens kreditgap Procent Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:10.

Räntetäckningsgrad i nordiska börsnoterade bolag Kvot Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:11.

Antal konkurser fördelat efter bransch Tolvmånaders glidande medelvärde Källa: SCBDiagram 2:12.

Transaktionsvolymer på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden Miljarder kronor Källa: SavillsDiagram 2:13.

Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler citylägen Procent Källor: Newsec och RiksbankenDiagram 2:14.

Reala huspriser Index, mars 2004 = 100 Källor: Bank for International Settlements, Bank of Finland, Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram 2:15.

Förväntad konkurssannolikhet (EDF) Procent Källa: Moody's KMVDiagram 2:16.

BNP Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:17.

Reala växelkurser Index, 2000 = 100 Källa: Bank for International SettlementsDiagram 2:18.

Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP Procent Källor: Nationella centralbanker och Reuters EcowinDiagram 2:19.

Betalningförseningar Procent av utlåningen Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos BankasDiagram 2:20.

Kapitel 3

Banktillgångar i förhållande till BNP 2009 Procent Källor: ECB, Schweiz Nationalbank och RiksbankenDiagram 3:1.

De svenska storbankernas totala tillgångar, december 2010 Miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:2.

Uppdelning av de svenska storbankernas resultat före kreditförluster 2010 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:3.

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna, mars 2011 Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:4.

De svenska storbankernas intäkter Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:5.

De svenska storbankernas marginaler på nyutgivna bostadslån i Sverige Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:6.

De svenska storbankernas lönsamhet Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:7.

De svenska storbankernas utlåning till allmänheten i de baltiska länderna Miljarder euro och procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:8.

Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:9.

De svenska storbankernas kreditförluster Procent av utlåning vid respektive kvartals början Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:10.

De svenska storbankernas kreditförluster per kvartal Miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:11.

Svenska och utländska bankers kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II, december 2010 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:12.

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:13.

Riskvikter på bolån enligt Basel II Procent Källor: Nationella centralbanker och RiksbankenDiagram 3:14.

De svenska storbankernas finansiering, mars 2011 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:15.

Statsgaranterad upplåning och Riksbankens utlåning till de svenska storbankerna Vänster axel: miljoner kronor, höger axel: procent av Sveriges BNP Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och RiksbankenDiagram 3:16.

De svenska storbankernas marknads- finansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Källor: SCB och RiksbankenDiagram 3:17.

De svenska storbankernas utlåning som finansieras av värdepapper i utländsk valuta emitterade från Sverige Procent av de svenska storbankernas marknadsfinansiering i utländsk valuta via svenska moder- och dotterbolag Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:18.

Innehavare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor Källor: SCB och RiksbankenDiagram 3:19.

Finansiering i amerikanska dollar för banker i euroområdet samt Feds utlåning till andra centralbanker Miljarder amerikanska dollar Källor: Bank for international settlements, Federal Reserve och RiksbankenDiagram R3:1.

Andel värdepappersfinansiering med ursprunglig löptid kortare än ett år i det svenska banksystemet Procent Källa: RiksbankenDiagram R3:2.

Storbankernas finansiering fördelat på inlåning från allmänhet och emitterade värdepapper uppdelad på valuta per december 2010 Procent Källor: Bankernas rapporter och RiksbankenDiagram R3:3

De svenska storbankernas tillgångar i amerikanska dollar per december 2010 Miljarder kronor Källor: Bankernas rapporter och RiksbankenDiagram R3:4.

Kontracykliska kapitalbuffertar i Norden Procent Källa: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram R3:5

Kontracykliska kapitalbuffertar i de baltiska länderna Procent Källa: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram R3:6

Kontracykliska kapitalbuffertar för svenska banker Procent Källa: Riksbanken och bankernas årsredovisningarDiagram R3:7

Kontracykliska kapitalbuffertar utan taket i Norden Procent Källa: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram R3:8

Kontracykliska kapitalbuffertar utan taket i de baltiska länderna Procent Källa: Reuters EcoWin och RiksbankenDiagram R3:9

Kapitel 4

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna, mars 2011 Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser Källor: Bankernas resultatrapporter, SME Direkt och RiksbankenDiagram 4:1.

Fördelning av kreditförluster per bank och år i huvudscenariot Procent Källa: RiksbankenDiagram 4:2.

Fördelning av kreditförluster per region under perioden 2011–2013 i huvudscenariot Miljarder kronor Källa: RiksbankenDiagram 4:3.

Primärkapitalrelation hos den svenska storbank som har lägst relation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Källa: RiksbankenDiagram 4:4.

BNP för Sverige i stresstestet och i huvudscenariot Miljarder kronor, fasta priser Källor: SCB och RiksbankenDiagram 4:5.

Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska icke-finansiella företag i stresstest samt i huvudscenario Procent Källor: Moody's KMV och RiksbankenDiagram 4:6.

De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II och Basel III initialt och i stresstestet Procent Källa: RiksbankenDiagram 4:7.

Faktorer som bidrar till förändringen i bankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III i stresstestet Procent Källor: RiksbankenDiagram 4:8.

Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna jämfört med genomsnittet för ett urval av europeiska banker Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 4:9.

Överlevnadsperiod för de svenska storbankerna i det stressade scenariot jämfört med genomsnittet för ett urval europeiska banker Antal månader Källor: Liquidatum och RiksbankenDiagram 4:10.