Inflationsrapport mars 2003. 1.Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Timlön i näringslivet Årlig procentuell förändring Lönebildningen -
Konjunkturläget Augusti 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
Penningpolitisk rapport juli 2009
Konjunkturläget Augusti 2007 Produktion, produktivitet och arbetade timmar Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR 2007:
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP i Världen exkl. OECD Årlig procentuell förändring.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturläget Juni 2007 Produktion, produktivitet och arbetade timmar Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Konjunkturläget Mars 2007 Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Tabell 1. Inflation med olika mått Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken * Inflationstalen beräknade enligt den metod som användes t.o.m.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Inflationsrapport 2005: BNP-världen, utfall och prognos Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
Hans Lindblads bilder
Källa: US Department of Commerce
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Tre parallella förlopp i svensk ekonomi
Källor: SCB och Riksbanken
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Presentationens avskrift:

Inflationsrapport mars 2003

1.Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department of Commerce och Riksbanken

2. Oljepriser, spotpriser och terminspriser vid olika tidpunkter samt prognos Brent, USD/fat Källa: IPE

3. UND1X med och utan energi. Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

4. Olika inflationsmått, utfall och huvudscenario Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 1. Inflationsprognos i huvudscenariot Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

5. UND1X- inflationen med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

6. KPI- inflationen med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 2. Inflationsprognos med beaktande av riskbilden Källa: Riksbanken

Tabell 3. UND1X- inflation (tolvmånaderstal) Sannolikhet i procent för olika utfall. Källa: Riksbanken

Tabell 4. KPI-inflation (tolvmånaderstal) Sannolikhet i procent för olika utfall Källa: Riksbanken

7. 10-årig amerikansk statsobligationsränta samt guldpriset Procent, USD/troy oz Källa: Riksbanken

8. SEK/USD, SEK/EUR, EUR/USD Källa: Riksbanken

9. Sannolikhetsfördelning för OMX- optioner vid två olika datum Källor: Citibank och Riksbanken

10. Realränta med fem års respektive 3 månaders löptid samt real TCW-vägd växelkurs Procent respektive index Källa: Riksbanken

11. Omloppshastighet för M0 respektive M3 uttryckt i indexform samt nominell kortränta Index 1970:1=100, procent Källa: Riksbanken

12. Industriproduktion i OECD- området Årlig procentuell förändring Källor: OECD, Federal Reserve, Eurostat och Ministry of International Trade and Industry

13. Inköpschefsindex i USA och euroområdet Index Källor: ISM och NTC Research Ltd.

14. Lagerkvoten i näringslivet i USA Lager/försäljning Källa: Bureau of Labor Statistics

15. Investeringskvoten i näringslivet i USA Procentuell andel av näringslivets bruttoprodukt Källa: US Department of Commerce

16. Konsumtion och konsumentförtroende i euroområdet Årlig procentuell förändring och nettotal Källor: Deutsche Bundesbank, EU-kommissionen och INSEE

17. Produktivitet och enhetsarbetskostnader i euroområdet Årlig procentuell förändring Källor: ECB och Eurostat

18. Inflationen i euroområdet Årlig procentuell förändring Källa: Eurostat

19. Svensk exportmarknadstillväxt Procent Källor: NIESR och Riksbanken

Tabell 5. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken

Tabell 5. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken

20. Industriproduktion Utjämnade tolvmånaderstal, procentuell förändring Källor: Eurostat, Federal Reserve och SCB

Tabell 6. Försörjningsbalans i huvudscenariot Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

21. Budgetsaldo och periodiserat strukturellt saldo Procent Källor: Finansdepartementet och SCB och Riksbanken

22. Hushållens förväntningar om dels den egna ekonomin, dels Sveriges ekonomi samt förväntningar om arbetslösheten Nettotal Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

23. Antalet nyanmälda platser och kvarstående lediga platser med en varaktighet på mer än tio dagar samt antalet varsel, 1987: :01 Källa: AMS

24. Personer i arbetskraften, sysselsättning och öppen arbetslöshet 100-tals personer respektive procent Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 7. Beräknat tillskott till arbetskraften från olika komponenter Tusentals personer, nivå respektive årligt procentuellt bidrag Källor: AMS, SCB och Riksbanken

25. Skattade produktionsgap enligt tre metoder. Procent av potentiell BNP Källor: SCB och Riksbanken

26. Andel företag i tillverkningsindustrin med tillgången på produktionsfaktorer som primär begränsning Säsongrensat, procent Anm. Den horisontella linjen avser det historiska medelvärdet Källa: Konjunkturinstitutet

27. Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande Säsongrensat, procent Källa: Konjunkturinstitutet

28. Vinstandel i ekonomin Andel av BNP till faktorpris Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Tabell 8. Arbetsmarknadsprognosen i huvudscenariot Årlig procentuell förändring Nominallön, totalt 4,3 4,0 (4,1) 3,8 (3,9) 3,9 (4,1) 3,9 Nominallön, näringslivet 4,1 3,8 (3,9) 3,6 (3,7) 3,7 (4,0) 3,8 Övriga lönekostnader* 1,0 0,3 (0,3) 1,0 (1,0) 0,2 (0,0) 0,2 Total lönekostnad, näringslivet 5,1 4,1 (4,2) 4,6 (4,7) 3,9 (4,0) 3,9 Arbetsproduktivitet i näringslivet 0,4 4,1 (2,9) 2,7 (2,5) 2,3 (2,3) 2,2 Enhetsarbetskostnader i näringslivet 4,7 0,0 (1,3) 2,0 (2,2) 1,6 (1,7) 1,7 Antal sysselsatta 1,9 0,1 (0,0) -0,6 (-0,3) 0,5 (0,3) 0,5 Arbetade timmar 0,5 -1,2 (-0,5) -0,5 (0,1) 0,6 (0,3) 0,5 Medelarbetstid -1,4 -1,3 (-0,6) 0,1 (0,4) 0,1 (0,0) 0,0 Öppen arbetslöshet, procent av arbetskraften 4,0 4,0 (4,0) 4,6 (4,3) 4,4 (4,3) 4,3 Arbetsmarknadspolitiska program, procent av (korrigerad) arbetskraft Vinstandel 2,5 32,6(31,6) 2,6 (2,6) 31,4(31,2) 2,6 (2,6) 31,6(31,2) 2,3 (2,4) 31,7(31,5) 2,2 32,0

29. Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

30. Inflationsförväntningar på två och fem års sikt enligt implicita terminsräntor Procent Källa: Riksbanken

Tabell 9. Förväntad inflationstakt enligt Prosperas undersökning i mars Källor: Konjunkturinstitutet och Prospera Research AB

Tabell 10. Bidrag till KPI- inflationen från indirekta skatter, subventioner och räntekostnader Procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

R1. Olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

R2. UND1X-inflationen exklusive energi uppdelat på varor och tjänster Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

R3. Tjänstepriser Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

R4. Bearbetade varor i producentled, hemmamarknadspriser och importpriser Årlig procentuell förändring Källa: SCB

R5. Elpris i producent- och konsumentled Årlig procentuell förändring Källor: Nord Pool, SCB och Riksbanken

R6. Elspot på Nord Pool och terminer SEK/MWH Källa: Nord Pool

R7. Korrelation mellan hydrologisk balans och elspot, veckodata (vecka 8) Källa: Nord Pool

Tabell R1. Direkta och indirekta effekter på UND1X (årsgenomsnitt) Procentenheter Källa: Riksbanken

Tabell R2. Elkostnader fö industri och hushåll inklusive och exklusive skatt 1 juli 2002 Euro/100 kWh Källor: Eurostat och Statistics in Focus, Theme 8- 16/2002

Tabell R3. Olika krigsscenarier

Tabell R4. Tillväxt och inflation: Skillnad i BNP- och prisnivå jämfört med huvudscenariot Procent

R9. Oljeprisutvecklingen i de olika scenarierna USD/fat Källor: CSIS och Riksbanken

Tabell R5. Inflationsprognos med ränteutveckling enligt marknadens förväntningar Procent respektive procentenheter Källa: Riksbanken Årsgenomsnitt 2003 Årsgenomsnitt 2004 Tolvmånaderstal mars 2004 Tolvmånaderstal mars 2005 KPI 2,6 (0,1) 1,6 (0,1) 1,1 (0,1) 2,1 (0,1) UND1X 2,4 (0,0) 1,1 (-0,1) 0,7 (-0,1) 1,7 (-0,1)

R10. Avvikelse från inflationsmålet. Procent Källa: SCB

Tabell R6. Riksbankens penningpolitiska beslut och utvalda prognoser Källa: Riksbanken

Forts. tabell R6. Riksbankens penningpolitiska beslut och utvalda prognoser Källa: Riksbanken

R11. Reporäntor för utvalda länder Procent Källa: Riksbanken

R12. Prognosbanor för UND1X- inflationen och utfall Årlig procent förändring Källor: SCB och Riksbanken

R13. Prognosbanor för KPI-inflationen och utfall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell R7. Beräkning av reporänta enligt olika regler Källa: Riksbanken

R14. Avvikelser från de olika penningpolitiska reglerna Procentenheter Källa: Riksbanken

R15. Utfall KPI och UND1X Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken

R16. UND1X-inflationen med och utan bensin, olja, tele, frukt och grönt Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken

R17. Prognosbanor för UNDINHX- inflationen och utfall Procent Källor: SCB och Riksbanken

Tabell R8. Prognoser och utfall 2001 och 2002 för nyckelvariabler Årsgenomsnitt Källor: SCB och Riksbanken

R18. BNP-prognoser för 2001 Snitt över olika prognosmakare och Riksbanken Procent Källor: Consensus, Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

R19. Olika aktörers inflationsförväntningar för 2002 under 2000 och 2001 Procent Källor: Prospera Research AB och SCB