Finansiell Stabilitet Juni 2009

Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse välkapitaliserade Myndigheters åtgärder är fortfarande en viktig förutsättning för att det finansiella systemet i Sverige ska vara stabilt Osäkerheten är stor och omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2009:1

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, Diagram 3:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Riksbankens huvudscenario Kreditförluster över åren Bygger på offentlig tillgänglig statistik ner på sektorsnivå i bankerna Den realekonomiska utvecklingen är Riksbankens prognoser och consensus Samtliga branscher och länder påverkas, men kreditkvaliteten påverkas olika mycket

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, Diagram 3:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Ökade kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Fördelning av kreditförluster per region i Riksbankens huvudscenario Procent Källor: Bankernas resultatrapporterDiagram 3:14

Stabilitetsbedömning Ökade kreditförluster… …men god motståndskraft Bankerna kan stå emot högre förluster än i huvudscenariot Åtgärder viktig förutsättning för finansiella stabilitet

Omgivande risker har ökat  Utvecklingen på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

Omgivande risker har ökat  Utvecklingen på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

Anm. I Sverige avses skillnaden mellan 3 mån Stibor och T/N swap (STINA) Diagram 1.2 Källa: Bloomberg Utvecklingen på de finansiella marknaderna Basis spread

Omgivande risker har ökat  Utvecklingen på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

Effekterna av sämre ekonomisk utveckling Recessioner som förstärks av och samverkar med finansiella kriser kan bli mer långdragna och återhämtningen både svagare och mer utdragen Under ett sådant scenario finns det en risk att kreditgivningen och kreditförlusterna påverkas

Omgivande risker har ökat  Utvecklingen på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

Svenska banker i de baltiska länderna Mars 2009 De baltiska ländernas andel av bankernas utlåning och resultat innan skatt Utlåning SEB12% Swedbank 16% Nordea 3% Rörelseresultat, senaste fyra kvartalen (föregående rapport) SEBNeg (20%) Swedbank 1% (27%) Nordea 2% (2%) Marknadsandelar utlåning i procent och antal invånare per land Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Ant. invån. 1,3 milj. Ant. invån. 2,3 milj. Ant. invån. 3,4 milj.

BNP i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcoWinDiagram 2:44

Arbetslösheten i de baltiska länderna Procent Källa: EurostatDiagram 2:48

Betalningsförseningar i Estland och Lettland Procent av utestående utlåning Källor: Eesti Pank och Financial and Capital Market CommissionDiagram 2:55

Stresstest För att bedöma hur mindre sannolika negativa händelser skulle påverka bankernas motståndskraft En betydligt sämre utveckling än i huvudscenariot över åren Baseras på offentligt tillgänglig information Bankerna är passiva och vidtar inga åtgärder

Stresstestet visar… Bankerna klarar en betydligt sämre utveckling än huvudscenariot Kreditförlusterna för de fyra bankerna uppgår till drygt 300 miljarder svenska kronor för de två åren Alla bankerna klarar den lagstadgade primärkapitalrelationen på 4 procent

Bankernas primärkapitalrelationer i stresstestet Procent Källa: RiksbankenDiagram 3:22

Artikel Global recession och finansiell stabilitet Belyser ett antal finansiella kriser och hur kreditförlusterna och den realekonomiska utvecklingen samspelade Vikten av åtgärder för både kreditförluster och hur lång tid det tog innan länderna återhämtade sig från krisen

Stabilitetsbedömning Ökade kreditförluster… …men god motståndskraft Bankerna kan stå emot högre förluster än i huvudscenariot Åtgärder viktig förutsättning för finansiella stabilitet

Centralbankernas balansräkningar Index, januari 2000=100 Källor: Reuters Ecowin och BloombergDiagram 1:1

Exponering mot Östeuropa som andel av hemlandets BNP 2008 Procent Källor: BIS och IMFDiagram R5

Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:8

Hushåll under marginal, osäkra krediter och potentiella kreditförluster Procent Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:9

Andelen skulder, finansiella tillgångar och reala tillgångar som hålls av skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Procent Diagram 2:10 Källor: SCB och Riksbanken

Fördelning av kreditförluster under 2009 och 2010 i Riksbankens huvudscenario Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:15

Reallöner i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 2:49

Hushållens upplåning i de baltiska länderna Procentuell förändring från föregående månad, uppräknad i årstakt Källor: Nationella centralbanker, Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 2:52

Företagens upplåning i de baltiska länderna Procentuell förändring från föregående månad, uppräknad i årstakt Källor: Nationella centralbanker, Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 2:53

BNP tillväxt under att antal kriser Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcowinDiagram 3

Andelen problemkrediter och BNP bortfall internationellt vid ett urval av tidigare kriser. Procent Källa: Laeven, Luc och Valencia (2008),”Systemic Banking Crises: A New Database” IMF Working PaperDiagram 5