Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Med det menas en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.. Det handlar med andra ord om en praktik som förenar tre kunskapskällor; brukaren, praktikern och forskaren. Överenskommelsen handlar om socialtjänsten, men berör även angränsade verksamheter inom hälso- och sjukvården. Det här är både ett nytt samarbete och nytt sätt att arbeta mot det gemensamma målet: Brukarna ska få del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap.

Finns ett stort behov… av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt statligt stöd som inte är projektbaserat av kunskapsutveckling och ökad brukarmedverkan inom socialtjänsten Det finns en växande insikt om att dagens former för det statliga stödet till kommunerna inte fungerar särskilt bra. Mycket pengar går ut till kommunerna i form av framförallt projektbidrag. Summor och ändamål varierar över åren. Alltför mycket av stödet är projektbaserat, kortsiktigt och splittrat. De olika insatserna görs utan tydlig samordning mellan forskning, praktik, utbildning och implementering. Man kan säga att omfattningen av det hittillsvarande stödet inte motsvaras av det bidrag till en bestående kunskapsbas för socialtjänsten som man borde kunna förvänta sig. Allt detta kom fram i utredningen Evidensbaserad praktik i socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18) som leddes av Kerstin Wigzell, generaldirektör vid Socialdepartementet. I utredningen konstaterades att regering och riksdag bättre skulle kunna stödja utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst om man använde de medel som regelbundet avsätts för ändamålet mer strategiskt, samordnat och långsiktigt. Regeringen och SKL har samma uppfattning om dessa problem och om att det finns ett stort behov av kunskapsutveckling och ökad brukarmedverkan inom socialtjänsten.

Evidensbaserad praktik: Ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande, där brukaren och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser, i den mån brukaren eller hans eller hennes närstående kan och vill vara delaktiga. Ett systematiskt förbättringsarbete som involverar alla yrkeskategorier och där brukarnas synpunkter tas till vara, är en viktig motor. Vad menar vi med evidensbaserad praktik? Så här ser den fullständiga definitionen ut (ovan). Man kan även säga att man med evidensbaserad praktik menar ett arbete som baseras på en sammanvägning av tre kunskapskällor: Brukarens erfarenheter De professionellas expertkunskaper och Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskaper

Nya former för det nationella stödet Kraftsamling från Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting Nytt sätt att arbeta: samverkan kring långsiktiga satsningar och prioriteringar Ambitionen är långsiktiga mål och strategier, på minst treårsbasis, som konkretiseras i årliga överenskommelser Vi konstaterade nyss att det finns enighet mellan regering och SKL om att det finns ett stort behov av kunskapsutveckling och ökad brukarmedverkan inom socialtjänsten. Därför tar vi nu ett krafttag och skapar något nytt tillsammans; en plattform för nationell samverkan där staten och huvudmännen gör årliga överenskommelser om gemensamma målsättningar och prioriteringar. För att satsningen ska fortsätta utvecklas i önskvärd riktning krävs ett målmedvetet engagemang hos huvudmännen och att statens fortsatta stöd utformas så att det bidrar till att öka effektiviteten i både kunskapsutvecklingen och kunskapsimplementeringen. De insatser vi gemensamt kommer överens om ska regleras i framtida överenskommelser på årlig basis. Överenskommelserna ska samordnas mellan SKL och staten och ske utifrån gemensamma prioriteringar på nationell respektive lokal grund.

Mål Brukarna ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap Syftet med överenskommelsen är att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap så att resurser kan riktas till de områden där de gör bäst nytta. Det långsiktiga målet är att överenskommelsen ska vara ett stöd i huvudmännens arbete med att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Ytterst är målet att socialtjänstens brukare ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap.

Områden för kommande överenskommelser Regionalt stöd till kunskapsutveckling Stöd till det lokala utvecklings- och förbättringsarbetet Webbaserad dokumentation för lokal och nationell uppföljning Forskning Utbildning och fortbildning Samverkan Brukarmedverkan Regionalt stöd till kunskapsutveckling: Alla verksamheter behöver ett kvalificerat stöd för att kunna utveckla och förverkliga kunskap och metoder, utvärdera och följa upp sina insatser. Men alla kan inte bygga upp ett eget stöd. Därför behövs kanaler för kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Stöd till det lokala utvecklings- och förbättringsarbetet: Stöd för att utveckla dokumentation, uppföljning, utvärdering och systematisering av det egna arbetet. Webbaserad dokumentation för lokal och nationell uppföljning: En påbyggnad av den nationella portal som Socialstyrelsen utvecklar inom äldre- och psykiatriområdet, med forskningsresultat, kunskapsöversikter, spridning av goda lokala resultat. Forskning: Metodologisk utveckling, effektstudier, stärkt utvärderarkompetens, mer forskning med ett samhällsekonomiskt perspektiv, metoder för att mäta effektivitet. Utbildning och fortbildning: Bättre insatser för att förbereda studenter vid socionomutbildningen att arbeta evidensbaserat, utbildning, stöd och träning för beslutsfattare i hur man leder för evidensbaserad praktik, etc. Samverkan: Stöd till ökad samverkan mellan hälso- & sjukvården och socialtjänsten. Brukarmedverkan: Stimulera forskning kring brukarmedverkan och kunskap om hur brukarmedverkan kan utvecklas inom alla utbildningar på socialtjänstens område, etc.

Beredning i samverkan Många olika intressenter bjuds in att delta i arbetet: Brukarföreträdare Socialhögskolor FoU Välfärd Famna Vårdföretagarna Det är viktigt att brukarna finns med i arbetet liksom FoU-miljöer, universitet och högskolor, utförare av olika slag mm. För att bereda och kontinuerligt följa upp framtida överenskommelser bildas därför en nationell samrådsgrupp där förutom regeringskansliet, socialstyrelsen och SKL också finns: Vetenskaplig och professionell expertis Företrädare för brukare Privata och idéburna/ideella utförare Berörda myndigheter Samrådsgruppens uppgift är i första hand att i dialog med berörda intressenter ta fram underlag till framtida överenskommelser. Det övergripande ansvaret för beredning och uppföljning av framtida avtal har regeringen och SKL gemensamt.

Samordning med andra initiativ Samordning mellan: relevanta nationella projekt initiativ på kommunal nivå olika satsningar på forskning, utbildning och fortbildning Ambitionen är att relevanta nationella projekt som t ex: Öppna jämförelser Nationella riktlinjer Nationell e-hälsa Andra strategiska kunskapsstöd samordnas med initiativ på kommunal nivå liksom med olika satsningar på forskning (t ex effektutvärderingar), utbildning och fortbildning. På så vis kan vi bygga en ständigt lärande organisation som skapar enhetlighet och samtidigt utgår från lokala behov.

Årscykel 3. December – januari: undertecknande Så här är det tänkt att processen ska se ut under ett år: Under perioden januari till februari diskuteras olika förslag på gemensamma prioriteringar inför kommande år med alla berörda aktörer (som Vetenskaplig och professionell expertis, företrädare för brukare, privata och idéburna/ideella utförare, berörda myndigheter etc). Under perioden oktober-december pågår förhandlingar mellan parterna som avslutas i ett undertecknande av gemensamma överenskommelse i slutet av december eller i början av januari. Ambitionen är, som sagt, långsiktiga mål och strategier. Specifika insatser och initiativ kan dock löpa på kort eller lång sikt, men basen är alltid de årliga överenskommelserna. De årliga överenskommelserna ska kontinuerligt följas upp upp mot de mål som sätts upp för insatserna.Under hela perioden utvärderas därför existerande överenskommelser för att se om det finns behov av revidering inför kommande överenskommelse. 2. Oktober –december: förhandlingar 1.Februari – juni: förslag till prioriteringar

Mer information Mer information om överenskommelsen, bakgrund och kommande insatser finns på: www.skl.se www.regeringen.se