Ann Sundbom 2012 Kunskap- och lärande

Diskutera Varför vill Du bli sjukgymnast? Vad vill Du jobba med? Vilka är dina förväntningar på sjukgymnastutbildningen? Skriv ner i loggboken!

Syfte Introduceras till universitetsstudier Tillägna sig kunskap om sjukgymnastik som profession, ämne och yrke Ge förslag på minst en strategi för att underlätta det egna lärandet

Dagens program Högskolelagen Kunskap och lärande, Lärstilar Basgruppskontrakt lunch Peerlearning, feedback Till torsdag den 19/1 läs Faresjö Till måndag den 20/1 läs Säljö!

Högskolelagen Högskoleförordningen Nyckelbegrepp: Arbeta självständigt Prioritera i materialet Ta ansvar, samarbeta, lyssna på andra Problematisera, analysera Ställa frågor Reflektera Fatta egna beslut

Den som besitter kunskap och är medveten om det kommer att nå sina mål i denna världen ridande på kunskapens ståtliga häst Den som besitter kunskap men inte är medveten om det behöver väckas upp ur sömnen Den som inte besitter någon kunskap men är medvetens om det kommer att hanka sig fram i livet på sin åsna Den som inte besitter någon kunskap och är omedveten om det kommer att förbli i okunskapens mörker för all framtid. Persisk dikt av IBN YAMIN

Lärande

Iakttagelser och information bearbetas och sammanförs till ny kunskap specifik för den som lär. Löfberg 1990

Lärande Ökat kunnande Memorerande och reproducerande Tillämpning Ökar förståelse Att se något på ett nytt sätt Man förändras som person Lave och Wenger

Lärande

Vad är kunskap? Vad är lärande? Lärande kan ses som en kunskapsutvecklande process. Är kunskap obestridlig? Är lärande att behärska kunskapens innehåll? Är lärande en problemlösningsprocess? Att tillägna sig kunskap kräver komplexa kognitiva processer perception inlärning, kommunikation, association och tänkande.

Kunskap = innehållet, ”stoffet” Lärande = tillvägagångssättet Kunskap – uppmärksamhet Lärande-sökande

kunskapsformer Faktakunskap Färdighetskunskap Förtrogenhetskunskap Veta Kunna Urell & Sundbom

Diskutera med den som sitter bredvid En situation där du lärde dig något En situation där du inte lärde dig någonting

Pedagogik Har sjukgymnasten nytta av att kunna pedagogik? Varför? Hur? Urell & Sundbom

Vad är pedagogik? Att påverka någon mot ett mål Mogensen 2011 Urell & Sundbom

Vad är det att veta? Urell & Sundbom

Kunskap Om resultatet av lärande kan liknas vid ett träd skulle förståelse utgöra stammen. Den som förstår blir både vilt förgrenad och stabil i sin kompetens, samtidigt som det är djupt tillfredställande att förstå. Trots detta lägger många utbildningar fokus på lövverkets detaljer. Resultatet är visserligen färgsprakande lövskrud imponerande vid en ytlig betraktelse. Men precis som löven faller och sprids för vinden och multnar, kommer alla dessa löst uppknutna kunskaper att försvinna.Utan att lämna ett spår. Ett stadigt träd överlever hösten och utgör hemvist för nya blad. På samma sätt är förståelse något bestående och användbart.” KTH- stud 1996

Kunskapssyn Teoretisk kunskap – episteme Praktisk kunskap – techne - skicklighet -fronesis – klokhet Aristoteles f.Kr Förtrogenhetskunskap – tyst kunskap Etisk kunskap Urell & Sundbom

Kunskaper utvecklas Vad man vill uppnå Kunskap man redan har Problem man upplever Erfarenheter man gör Urell & Sundbom

Kunskapsbegreppet Produkt - kvantitiativ Process - kvalitativ Urell & Sundbom

Olika sätt att lära Reproduktivt lärande Utvecklingsinriktat lärande Urell & Sundbom

Lärande Hur man går tillväga för att göra kunskapen till sin egen. Vad? Hur? Varför? Hedin A.

Urell & Sundbom Lärstilar

Lärstilar – ett sätt att se på lärande Fyra dimensioner av lärande Olika preferenser för dessa dimensioner Något händer Vad händer? Hur tänka om detta? Hur göra nästa gång? Urell & Sundbom

David A. Kolb Professor, organizational behavior Avdelningen för organisations-forskning Case Western Reserve University Ohio USA Learning cycle Learning style Inventory

Urell & Sundbom Lärstil Lärstilar är det sätt på vilket man tar till sig bearbetar och lagrar information. Medvetet eller omedvetet?!

Urell & SundbomJohansson&Sundbom Kolb - lärande Hur tar vi till oss information/kunskap? Konkreta upplevelser Abstrakt tänkande Vad gör vi med informationen? Reflektion - observation Aktivt experimenterande

Urell & SundbomJohansson&Sundbom Learning Style Inventory Utvecklades för ledarskapsträning chefsutbildning, organisationsutveckling Bli medveten om sitt sätt att lära på Få självinsikt om lärande Att egen lärstil påverkar hur jag lär ut Jung, Kolb mfl

Urell & Sundbom Lärstilar Lärstilar är ett sätt på vilket folk tar till sig och bearbetar och lagrar information.

Urell & Sundbom Skatta Din Lärstil 1.____prioritera___pröva_____sammanfatta____praktisera 2.____mottaga___uppmärksamma_____analysera____opartisk 3.____känna___betrakta_____tänka____göra 4.____acceptera___relatera_____värdera____riskera 5.____intuition___svara_____logik____fråga 6.____konkretisera___observera____teoretisera____aktivera 7.____nu-orientera___reflektera_____framtidsorientera____tillämpa 8.____upplevelse____observation_____begrepp____experiment 9.____känslor___avvakta___rationell___engagerad __________KU___________RO_________AT__________AE ( )( )( )( )

Urell & Sundbom Poänginstruktion Addera poängen i varje kolumn genom att endast räkna de ord, vars nummer står längst ner under varje kolumn inom parenteserna. I den första kolumnen Konkreta Upplevelser(KU) adderar Du poängen för orden 2, 3, 4, 5, 6, 8 och 9. Orden 1 och 7 används således inte. I kolumn två reflekterande observation (RO), adderar Du poängen för orden 1, 2, 3, 6, 7, 8 och 9. Bry Dig alltså inte om de övriga orden i kolumnen. Fortsätt denna procedur på de återstående kolumnerna. Addera först Dina poäng för varje kolumn och markera därefter poängen i Lärstilsprofilen. Förbind varje poäng på profilen med en rak linje

Urell & Sundbom Vilken lärstil har du? Antag att Du ska lära Dig segla

Urell & Sundbom KU – konkreta upplevelser Känsla Social Grupparbete Vill pröva allt – gillar nya utmaningar

Urell & Sundbom RO-Reflektion och observation Funderar Föreläsningar Ser och lyssnar Tänker först Gör och lär genom andra

Urell & Sundbom AT – Abstrakt tänkande Tänker och analyserar Lär av strukturerad modell Noggrann Rationell Litar på logiskt tänkande

Urell & Sundbom AE – aktivt experimenterande Lär bäst i liten grupp Göra - tillämpa Handlar snabbt Praktisk, jordnära

Urell & Sundbom I gruppen med liknande lärstil Vad underlättar vårt lärande?

Urell & Sundbom Blandad grupp Likheter och olikheter ?!

Urell & Sundbom Konkreta upplevelser Reflekterande observation Abstrakt tänkande Aktivt experi- menterande Idégivaren Förklararen Sammanställaren Prövaren Praktiska lösningar Fantasirik kreativ Formulerar tillämpar idéer, teorier Genererar teoretiska idéer, modeller

Varför lära sig om lärstilar? Olika preferenser Inga värderingar Utmana sig själv Pedagogisk Kommunikation Beteendeförändring? Urell & Sundbom

Vad kan påverka lärandet mer än lärstilen?

Urell & Sundbom Vad kan påverka lärandet mer än lärstilen? Omgivande miljö Attityd till lärandet Social kompetens Fysiska förutsättningar Arv Tidigare erfarenheter Krav från omgivningen Hur effektiv och obesvärad man känner sig mm

Urell & Sundbom Paus

”Vi har tonvis av information och kilon av kunskap men endast hekton av vishet och gram av förändringsbenägenhet”.

Urell & SundbomJohansson&Sundbom Lärande Hur man går tillväga för att göra kunskapen till sin egen. Vad? Hur? Varför? Hedin A.

Urell & Sundbom Hur har lärandet utvecklats? Mark Cole 2008 pedagog England

Urell & Sundbom

Make an airoplane!

Urell & Sundbom Make a flying object!

Urell & Sundbom Tänk annorlunda! Att lära sig reglerna för att kunna bryta dem och förstå dem!

Urell & Sundbom Kunskapsnivåer enligt Bloom

Urell & Sundbom Om jag vill föra någon mot ett bestämt mål så måste jag först finna henne där hon är och börja just där Kirkegaard 1859

PEERLEARNING FEEDBACK

Peerlearning Jämbördigt lärande Man lär genom att diskutera och reflektera tillsammans med andra på samma kunskap/utbildningsnivå.

Vad är peer learning? Att utnyttja undervisnings- och lärande strategier där de studerande lär med och av varandra utan omedelbar intervention av lärare och handledare” (Topping, 2005) ”.. tillägnandet av kunskap och färdigheter genom aktivt hjälpande och stödjande mellan jämbördiga” ( Boud m fl, 1999)

Lära i samspel med ”peers”

Individuellt perspektiv på lärande Hårddisk….

Exempel från de teoretiska kurserna Studenterna förbereder en uppgift tillsammans med en eller flera kursare Läser på egen hand – kommer tillbaka till gruppen och reflekterar tränar praktiskt – redovisar i tvärgrupper eller för hel kurs

Exempel från verksamhetsförlagd utbildning Studerande diskuterar, tränar på varandra, förbereder och planerar patienter Ansvarar omväxlande för gemensam patient Har egna patienter men diskuterar med den andre Reflekterar, stämmer av med handledaren

Deltagandeperspektiv på lärande Lärande ses idag som något som formas och skapas i interaktion mellan människor Från aktiv individ - aktiva individer i samspel Lärande = förändrat deltagande

Evidence för peer learning Studerande i studier har alla föredragit denna variant av upplägg i klinik Det ökade deras möjligheter att få utbyta erfarenheter och diskutera koppling mellan teori och praktik

Peerlearning Bilen går inte – vad gör du?

Peerlearning Effektivt sätt att lära Fördjupa kunskap Ansvar för eget lärande. Lärande på flera sätt

Oro inför peer learning Mindre tid för individuell uppmärksamhet Om dålig personkemi Olika duktiga studerande Blind leder en blind Ojämlik arbetsfördelning Otydlig ansvarsfördelning Hur bli bedömd?

Vinster med peer learning Ökar de studerandes förmåga till samarbete för att lära och utveckla Ökad möjlighet för studerande att engagera sig i reflektion och utforskande av idéer Ökar möjligheter att träna kommunikation och kliniskt resonerande Våga ta upp det man inte kan, vågar testa utan att känna att man blottar sig Får synpunkter och kritik från jämbördig, trygghet Ökad ansvar för det egna lärandet - ökad självkänsla

Handledarens/lärarens roll Guide i lärandet Organisatör Facilitator

Viktigt! Tydliga mål och uppgifter Vem av de studerande som har huvudansvar exempelvis för en patient Tydlig överenskommelse om hur samverka studerande och lärare/handledare Studerande får större ansvar för sitt eget lärande - utvärdera sitt eget arbete

Sammanfattningsvis Ökar förmågan att applicera teoretisk och praktisk kunskap/erfarenheter tillsammans Förbereder för yrkeslivet Ökar träning att ge feedback Förbättrar och fördjupar det formella lärandet

Feedback

Vad innebär feedback för er? Prata med grannen Berätta!

Att ge feedback Ärlig Konkret, rak, praktisk Regelbunden Strukturerad koppla till tidigare situationer Info- ge konkreta exempel Personlig reaktion- be den andre beskriva Ge hellre råd än att bedöma Tolkning- försök hitta en förklaring

Feedback En individ ges omedelbar eller fördröjd direkt information om sina handlingar eller prestationer NE

Ett konstruktivt sätt att belysa en annan människas beteende och vad det får för konsekvenser Wikipedia

Feedback är ett sätt att stärka ett beteende för att man vill att någon ska lyckas och bli bättre klok kollega

Balans mellan mage och huvud (mellan det somatiska och kognitiva jaget)

9 spelregler för att ge bra positiv feedback

1: Mena det du säger För att feedbacken ska vara trovärdig måste det du säger stämma med kroppsspråket. Feedback som ges med dubbla budskap kan lätt kännas falsk. Ord måste följas av handling. Använd kikarseende.

2: Säg det du menar Tala om för studenten när den gör något bra.

3: Ljug om det är nödvändigt Vardagslögner kan behövas som ett slags ”lim” för att undvika att såra andra och för att skydda oss själva.

Diskussion Gå ihop 2 och 2. Försök och tänk ut en eller flera situationer där det skulle vara bättre att ta till en lögn än att säga sanningen.

4: Odla mångfald och olikheter Undvik ordet ”duktig” Se olikheterna framhäv det som just den här studenten är bra på!

: Odla likhet och rättvisa Om man ger positiv feedback till flera studenter samtidigt ta upp saker som gäller alla om man vill ge individuell feedback gör det individuellt.

: Överraska och var kreativ Feedback som överraskar värmer extra gott.

: Upprepa saker En bra sak kan gärna upprepas många gånger med olika ord eller på olika sätt.

: Överdriv inte Orden förlorar sin effekt om man överdriver för då känns de inte ärliga!

: Invadera inte Påpeka saker, men undvik att komma med påståenden.

Negativ feedback/Kritik Korrektioner behövs för att lära

Att ge negativ feedback/kritik Börja med att man själv får berätta hur det det gick. När du ska ta upp saker som kan uppfattas som negativa var konstruktiv (dvs specifik). Låt den du ger feedback själv föreslå alternativa sätt att göra det på. Ros – Ris – Ros Undvik ordet ”men..”

Att ge negativ feedback/kritik Formulera kritik som en önskan Var medveten när du väljer dina ord (undvik överdrivna ord som alltid/aldrig). Jag-budskap (”när du XXX upplevde jag att”) Diskutera – hur går vi vidare, kom ej med förslag utan låt personen i fråga själv formulera en lösning.

Att ta emot negativ feedback/kritik Lätt att hamna i en instinktiv försvarsreaktion (ond cirkel av angrepp och försvar). Försök att undertrycka din instinktiva reaktion och lyssna. Upprepa sedan kritiken för att visa att du lyssnar. Fråga vad personen önskar sig och gör en överenskommelse.

När ska man ge feedbacken? Timing är viktigt! Se till att feedbacken landar och att det finns tid för reflektion och frågor!

Förstärk det som är bra! Förstärka och bibehålla det som är bra! Feedback på utveckling

Stödjande frågor: Vad gick bra? Mindre bra? Vad berodde det på? Vad kan göras annorlunda nästa gång?

Konstruktiv feedback Var specifik Beskriv fakta och beteende ”När du xxx upplevde jag att…” Beskriv effekterna av beteendet Invänta reaktion Diskutera - hur går vi vidare, låt mottagaren komma med förslag, ge ej lösningar

Ge din feedback när den har en möjlighet att tas emot väl!

Vi lär oss mer av att andra påpekar det vi faktiskt lyckas med än av att bli kritiserade för det som gick fel!

KU Urell & Sundbom

RO Urell & Sundbom

AT Urell & Sundbom

AE Urell & Sundbom