Lärlingskapets nödvändighet och praktik inom högskolans entreprenörsutbildningar. Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation vid ESBRIs utbildningsdagar november 2008

Föreställningar om entreprenörskap Företagande på marknaden Proteströrelse i samhället Företagsamhet i vardagen

Kontrasterande föreställningar om entreprenörskap Vinst som mål i eko- nomisk verksamhet Sökande efter möjligheter Rationellt tänkande Eftertanke och systematisk planering Proaktivt agerande Profilering av självbild som drivkraft Skapande av möjlig- heter ur tillfälligheter Passion, engagemang Spontantitet och improvisation Interaktivt samspel

Lärande och entreprenörskap är varandras förutsättningar Uppmärksamhet/alerthet är både lärandets och entreprenörskapets moder Entreprenörskapets experimenterande med handlingar och ord vägleder lärande som bryter egna vanor och andras mönster Entreprenörskap innebär att se förändring, lärande, som ett naturligt tillstånd Läraktighet är en förutsättning för varaktigt entreprenörskap

Entreprenörskap som lärande Se tillvarons ständiga förändringar som ett naturligt tillstånd – och se sig som delaktig i dem Bejaka att i skapande processer är varje situation särskild och att nya grepp måste formas i dialog Lära genom att dra paralleller, analogisera, och handfast imitera på ett kreativt sätt Se entreprenörskap som tusenkonstnärskap – att taga vad man haver och ordna i nya mönster Söka utmaningar i takt med att erfarenheter görs och insikter vinns

Lärande som entreprenörskap – ett exempel från högskolans värld En etablerad kurs lär om entreprenörskap: studenter hjälper unga företagare med råd En K/Y-utbildning lär blivande företagare I och för entreprenörskap Utländska studenter paras med K/Y- elever till stöd för internationell marknadsföring Studenter reflekterar i dialog med ‘praktiker’ Studenter och praktiker som lag redovisar inför en expertpanel

Krav på nya förmågor i (hög)skolan (Säljö 2008) Meta-kommunikativa kompetenser Skicklighet att ta vara på externa resurser Omvandla information till lokalt viktig kunskap till grund för skapande

Praktisk kunskap är mer än handfast kunnande Entreprenörskap som förverkligande kräver kunskapande ur och för handling Språket innefattas i praktiker som sociala mönster av handlingar Den akademiska praktiken och dess vetenskapliggörande är bara en av flera praktiker Gott handlag med situationen föds av och föder klokskap

Varför är praktiken oundgänglig vid skolning i entreprenörskap? Entreprenörskap som experimentellt lärande kräver iscensättning Ingen gräns är helig för entreprenörskap, allra minst den mellan tanke och handling Entreprenörskapets teori och praktik är lokal Skolning i entreprenörskap är för viktig för att överlåta på (hög)skolan

Varför är högskolan så rädd för det praktiska kunskapandet Värnande av arvet från elitismens ‘högre’ skolning Kontrollen över vet(en)skapen måste delas Bekvämlighet – oro för att ‘gå ut i kylan’ Oklar meriteringsgrund Konkurrens om resurser

Varför skyr politiker lärlingssystem på högskolenivå? Legitimerar krav på resurser till samverkansuppgiften Kontrollen över den högre utbildningen kan gå förlorad Vanföreställningar om direktkoppling mellan vetenskap och kommersiellt utbyte Sverige som vetenskapsnation har lite att vinna på att lägga resurser på praktik

Lärarutbildningarna har lärlings- system men skyr entreprenörskapet Praktiken är mer ett medel att utöva kontroll över studenter och skolan än en källa till dialog och ömsesdigt lärande Befordran till högskoleutbildning har satt akademiska ambitioner högst Entreprenörskapet som marknadens förnyelsekraft eller som alternativ pedagogik är som pest och kolera Ovana vid dialog med omvärlden

Att diskutera Hur omvandlar man lärarutbildningarnas motstånd till entreprenörskap till en drivkraft? Hur görs praktik och lärlingsplatser vid högskolan till en källa för kunskapande och inte till en transfermekanism? Hur skapar man det entreprenöriella universitetet?