PPR 2007:2 070620. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Penningpolitisk rapport juli 2009
Konjunkturläget Augusti 2007 Produktion, produktivitet och arbetade timmar Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Inflationsrapport mars Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department.
PPR 2007:
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade månadsvärden.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
PPR september
PPR 2008:2.
Källa: US Department of Commerce
Presentationens avskrift:

PPR 2007:

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram 2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 4. UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 5. Antal sysselsatta 1000-tals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken. Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 6. Andel öppet och totat arbetslösa Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 7. Olika aktörers förväntningar på löneökningstakten på två års sikt Procent Källor: Medlingsinstitutet och Prospera Research AB

Diagram 8. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 9. BNP för USA och euroområdet Kvartalsförändring i procent, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

Diagram 10. Svensk exportmarknadstillväxt Årlig procentuell förändring Källor: Nationella källor och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 11. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 12. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring, fasta priser respektive procent av disponibel inkomst Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 13. Offentligt sparande Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 14. Offentliga konsumtionsutgifter Årlig procentuell förändring, fasta priser Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 15. BNP Kvartalsförändringar i procent, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 16. KPI och UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 17. UND1X exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 18. UND1X vid olika reporäntor Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm: Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 19. Reporänteprognoser vid olika tillfällen Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 20. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Tabell 1. Inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Tabell 2. Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inget annat anges Källor: IMF, Intercontinental Exchange, Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken * Anges exklusive sparande i premiepensionssystemet (PPM)

Tabell 3. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Diagram 21. Reporänteantaganden Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 22. UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 23. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 24. Arbetade timmar Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 25. Arbetsmarknadsgap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 26. Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 27. Sysselsättningsgrad Procent Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 28. Öppen arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 29. Nominallön, överhettningsscenario Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Lön per timme enligt nationalräkenskaperna.

Diagram 30. UND1X, överhettningsscenario Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 31. Reporänta, överhettningsscenario Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 32. BNP i Sverige, scenario med svagare utbud respektive svagare efterfrågan i USA Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 33. UND1X i Sverige, scenario med svagare utbud respektive svagare efterfrågan i USA Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 34. Reporäntan i Sverige, scenario med svagare utbud respektive svagare efterfrågan i USA Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 35. BNP Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, OECD och US Department of Commerce

Diagram 36. Sysselsättning och privat konsumtion i USA Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labour Statistics och Department of Commerce

Diagram 37. Inköpschefsindex i USA Index, oförändrad aktivitet = 50 Källa: Institute for Supply Management

Diagram 38. Konfiensindikatorer för tillverkningsindustrin i euroområdet, Frankrike och Tyskland Nettotal Källa: EU-kommissionen

Diagram 39. KPI Årlig procentuell förändring Källa: OECD

Diagram 40. Penningpolitiska förväntningar i euroområdet och USA Procent Källa: Riksbanken Anm. Förväntningar beräknade enligt implicita terminsräntor för euroområdet och Fed funds-kontrakt för USA.

Diagram 41. Implicita terminsräntor Procent Källor: Prospera Research AB och Riksbanken

Diagram 42. Långa räntor Procent Källa: Riksbanken Anm. Statsobligationer med ca 10 års återstående löptid.

Diagram 43. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.

Diagram 44. P/E-tal för Stockholmsbörsen Källor: JCF och Riksbanken Anm. P/E-talen är beräknade utifrån förväntade vinster.

Diagram 45. Penningmängd Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 46. Småhuspriser och total utlåning till svenska hushåll Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Kvartalsvisa observationer av småhuspriser och månatliga för utlåning till hushåll.

Diagram 47. BNP, utfall och Riksbankens prognos samt prognos enligt indikatormodeller Kvartalsförändringar i procent, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 48. Konfidensindikatorn för viktiga branscher Säsongrensade nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 49. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram 50. Utrikeshandel med varor i fasta priser Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 51. Hushållens förväntningar om framtiden Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 52. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Källa: AMS Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 53. Faktisk och trendmässig arbetsproduktivitet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Steckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 54. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 55. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 56. Löner i näringslivet Årlig procentuell förändring Källa: Medlingsinstitutet Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 57. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 58. Vinster i näringslivet enligt nationalräkenskaperna Procent av förädlingsvärde Källor: Konjunkturinstitutet och SCB Anm. Driftöverskott (brutto) i procent av förädlingsvärde till faktorpris.

Diagram 59. Faktisk inflation (KPI) samt hushållens och företagens inflationsförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB Anm. Kurvorna har förskjutits framåt 12 månader för att motsvara den tidpunkt som inflationsförväntningarna avser.

Diagram 60. Olika aktörers inflationsförväntningar på två års sikt Årlig procentuell förändring Källa: Prospera Research AB Anm. För perioden avsåg förväntningarna "de kommande två åren", sedan 2002 avses "om två år".

Diagram 61. Skillnaden mellan nominella och reala 5-årsräntor (break-even inflation) Procentenheter Källa: Riksbanken

Diagram 62. Metallpriser och importpriser i konsumentledet Årlig procentuell förändring Källor: IMF och SCB Anm. Metallpriser är IMF:s sammanvägning av priset på ett antal basmetaller.

Diagram 63. UND1X exklusive energi uppdelat i varor, tjänster och livsmedel Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i UND1X.

Diagram 64. UND1X exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 65. Olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A1. Inflationsprognosen i huvudscenariot Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Tabell A2. Förändring i KPI jämfört med UND1X Årlig procentuell förändring och procentenheter Källor: SCB och Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Tabell A3. Finansiella prognoser i sammanfattning Årsgenomsnitt * Anges exklusive sparande i premiepensionssystemet (PPM), procent av BNP. Källa: Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Tabell A4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring Källor: IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Tabell A5. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Tabell A6. Arbetsmarknadsprognos Årlig procentuell förändring * Kalenderkorrigerade värden Källor: AMS, SCB och Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Tabell A7. Löner och enhetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes.

Tabell A8. Förväntad inflation enligt olika undersökningar Procent, medelvärde Källor: Konjunkturinstitutet och Prospera Research AB Anm. Föregående undersökning i januari inom parentes. Senaste undersökning i maj 2007 där inget annat anges.

Tabell A9. Reporänta Procent, årsgenomsnitt Källa: Riksbanken

Tabell A10. UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A11. BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A12. Arbetade timmar Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A13. Öppen arbetslöshet Procent av arbetskraften Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A14. Nominallön Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A15. Arbetade timmar Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A16. BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A17. UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A18. Reporänta Procent, årsgenomsnitt Källa: Riksbanken

Tabell A19. TCW-viktad omvärld: Avvikelser från huvudscenario, differenser i procentenheter Årlig procentuell förändring respektive procent, årsgenomsnitt Källa: Riksbanken

Diagram R1. Antal anställda vars avtal löper ut denna/dessa månader under tals personer Källa: Medlingsinstitutet

Diagram R2. Totala löneökningar, centralt avtalade löneökningar enligt Medlingsinstitutets beräkningar och löneökningar utöver avtal i hela ekonomin. Årlig procentuell förändring, skuggat fält avser Riksbankens prognos Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. De sista fyra kvartalsutfallen är preliminära. Vertikal streckad linje visar när industrins avtal löper ut.

Tabell R1. Förväntade avtalsutfall utifrån industrins normal samt avtalsutfall hittills inom LO:s avtalsområden Källor: Arbetsmarknadens parter, SCB och Riksbanken

Tabell R2. Avtalade nivåer i ett urval av hittills slutna avtal under avtalsrörelsen 2007 Källor: Arbetsmarknadens parter, LO-tidningen och Riksbanken

Diagram R3. Faktisk och trendmässig arbetsproduktivitet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Steckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram R4. Bidrag till utvecklingen av arbetsproduktiviteten i hela ekonomin Procentenheter Källa: M. P. Timmar, G. Ypma and B van Ark (2003

Diagram R5. Genomsnittlig produktivitetsutveckling i ett urval av OECD-länder Årlig procentuell förändring Källa: OECD Productivity Database, September 2006

Diagram R6. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet Anm. Tre tjänstesektorer avser åkerier, datakonsulter och uppdragsverksamhet.

Diagram R7. Beveridgekurva Källor: AMS och SCB

Diagram R8. Nyanmälda och kvarstående lediga platser 1000-tal, säsongsrensade data Källa: AMS Anm. Avser tre månaders glidande medelvärde.

Diagram R9. Lediga jobb och vakanser i privat sektor 1000-tal, säsongsrensade data Källa: SCB

Diagram R10. Rekryteringsgrad i privat sektor Procent, säsongsrensade data Källa: SCB

Diagram R11. Vakansgrad i privat sektor Procent, säsongsrensade data Källa: SCB

Diagram R12. Genomsnittlig rekryteringstid i privat sektor Månader, säsongsrensade data Källa: SCB

Diagram R13. Öppen arbetslöshet samt heltidsstuderande som sökt jobb 1000-tal, säsongsrensade data Källor: AMS och SCB

Diagram R14. Andel arbetslösa ungdomar och långtidsarbetslösa i relation till total arbetslöshet Procent, säsongsrensade data Källa: AMS