Hälsopedagogik – ett individuellt eller kollektivt redskap till empowerment? Göta Kukkonen 24.10 2006

Tre grundläggande frågor Vad är hälsa? Vilket är hälsopedagogikens syfte? Vad innebär empowerment?

Hälsa – ett begrepp med många dimensioner

Biomedicinsk syn Hälsa = avsaknad av sjukdom Hälsa Sjukdom (Medin, Alexanderson,2000)

Preventiv hälsopedagogik Inriktad på sjukdom ”hälsoupplysning” ” att undvika riskfaktorer” Paternalism = individen ses som mottagare att ge kunskap att påverka attityder att förmedla nya färdigheter Kritik för att individen skuldsatts på bekostnad av sociala och samhälleliga faktorer ”jag lär dig, du gör som jag säger, om du inte gör det är det ”ditt” fel!

Humanistisk syn Hälsa och sjukdom som ett kontinuum sjuk frisk (Medin, Alexanderson, 2000)

Humanistisk syn Hälsa och sjukdom som olika dimensioner Hälsa Sjukdom (Medin, Alexanderson,2000)

Förhållandet mellan hälsa och välbefinnande Hälsa – ohälsa (health – ill-health) Välbefinnande som individens upplevelse av hälsa Mår bra Mår dåligt

HÄLSA SOM RESURS ”Hälsa är en resurs och en väsentlig förutsättning för en människas liv, i stället för som målet med en människas liv. Hälsa är en resurs som man erövrar genom att kontrollera eller bemästra sin livssituation.” (WHO:s reviderade definition på hälsa, Sundsvallkonferensen 1991)

Hälsa, livskvalitet och sjukdom

HÄLSA som resurs som aktivitet som process sociala och personliga resurser fysisk kapacitet som aktivitet skapas hela tiden i vardagen lära, arbeta, leka, älska som process alltid i förändring subjektiv upplevelse unik för varje människa

Mår bra Sjuk Frisk ! Mår dåligt

Folkhälsa Folkhälsa och folkhälsoarbete fokuserar på hälsa och sjukdom i hela befolkningar eller samhällen, snarare än på enskilda individers hälsa och hälsotillstånd. (Ewles, Simnett, 2005)

”Public Health” Folkhälsa Folkhälsovetenskap Folkhälsoarbete forskar i människogruppers hälsofrågor Folkhälsoarbete det praktiska åtgärdsområdet

Hälsa – ”individens egendom” Folkhälsa – ”samhällets eller statens egendom” (Svanström, 2002) I takt med framväxten av folkhälsoarbete som verksamhetsområde och folkhälsovetenskap som forskningsområde har behovet att utveckla den pedagogiska dimensionen i folkhälsoarbetet ökat. (Green & Kreuter, 1991)

Empowerment På 1990-talet kom termen ”empowerment att ersätta begreppet ”community participation” ”vardagsmakt” , ”egenmakt” eller ”maktmobilisering” gäller både individen och kollektivet handlar om makt och kontroll över resurser och ens eget liv handlar om aktivt deltagande

Hälsa och empowerment empowerment kan vara en strategi för att nå hälsa, men kan också vara ett mål i sig empowerment kan lika väl vara en process som ett resultat människan ses som en fungerande person som kan ta eget ansvar

Empowerment utvecklas när människor får hjälp att identifiera sina behov, värderingar och livsmål och klargör vilka resurser de har för att lösa problem och uppnå sina mål när de söker och får stöd på många livsarenor (familj, grupper, samhälle) (Burell, 2006)

Health promotion och empowerment resiprokalt samband mellan omgivningen (environment) och individen resiprokalt samband mellan individen och samhällets empowerment (community empowerment) resiprokalt samband mellan empowerment, ”healthy public policy” och detta ”något” som gör de hälsosamma valen till de lätta valen ” (...”that will make the healthy choice the easy choice” ) (Tones&Tilford, 2001)

Hälsopedagogik Hälsopedagogik handlar om att möta människor med kunskap om och förståelse för de beteende-, psykologiska och sociologiska processer som påverkar vår hälsa och förmåga till inlärning samt att kunna välja ut passande pedagogiska verktyg för individen eller grupper utifrån den aktuella situationen individen eller gruppen befinner sig i, i syfte att stärka möjligheter till hälsofrämjande val. (Olsson,2001)

(Olsson, 2000)

Vem har huvudansvaret för hälsan. Är det samhället eller den enskilda individen? Hälsa Individens ansvar Ekonomiskt perspektiv Humankapital Produktionen är Alltings mått Humanistiskt perspektiv Frigörelse Människan Alltings mått Hälsa Samhällets ansvar (Olsson, Socialmedicinsk tidskrift 2/2000)

Hälsofrämjande arbete paraplyterm? definition? handlar om att förbättra hälsotillståndet för såväl enskilda individer som grupper - att förespråka, stötta, uppmuntra och prioritera hälsa ”hälsovinst”, ”hälsoförbättring”, ”hälsoutveckling” (Ewles, Simnett 2005)

Strategier för att främja empowerment På individuell nivå motiverande samtal copingstrategier stärka self-efficacy etc. På strukturell nivå delegera beslutsrätt synliggöra könsmaktordningen och andra maktstrukturer visa på metoder som främjar empowerment, tex. PRECEDE-PROCEED etc.

”Equity” det underliggande målet med hälsofrämjande arbete och hälsopedagogik är att uppnå rättvisa (equity), dvs. en rättvis fördelning av makt (power) och resurser (resources). sociala, ekonomiska och kulturella faktorer är av stor betydelse; dessa kan i relation till det politiska systemet antingen underlätta eller strida mot målet att uppnå en god hälsa. (Tones&Tilford, 2001)

Artikel: A Framework Linking Community Empowerment and Health Equity: It is a Matter of CHOICE Susan B. Rifkin (2003) rättvisa (equity) och deltagande (participation) är nyckelfaktorer för hälsoförbättringar resurserna fortfarande lokaliserade hos dem som anser hälsa vara detsamma som sjukdom författaren vill utveckla ett verktyg för att mäta sambandet mellan empowerment och hälsoeffekter

CHOICE Capacity building Human rights Organizational sustainability Institutional accountability Contribution Enabling environment (Rifkin, 2003)

Artikel: a planning framework for community empowerment goals within health promotion Laverack, G. , Labonte, R. (2000) diskuterar definitionen health promotion; ser ett dikotomt förhållande mellan traditionellt preventivt arbete, ”top-down” och det promotiva arbetssättet med empowerment ”bottom-up” vill visa att det inte behöver vara motsatser utan istället parallellspår diskuterar strategierna, finns flera val, bl.a. utbildning, reklam, träning ... säger att det är skillnad på att mäta om empowerment är högre (bottom-up) eller om livsstilsfaktorerna är förbättrade (top-down) en utvärdering som får deltagarna att aktivt dela med sig av sina erfarenheter är att föredra

ser hälsa som en del av välbefinnandet Artikel: Promoting well-being: Time for a paradigm shift in health and human services Isaac Prilleltensky (2005) ser hälsa som en del av välbefinnandet skiljer på personligt, relationsmässigt och kollektivt välbefinnande,ser en stark korrelation mellan dessa plan det finns olika kännetecken (sign) för välbefinnande på de olika planen och till varje kännetecken finns en källa (source) man bör sträva till empowerment-strategier som når de tre planen samtidigt

(Prilleltensky, 2005)

SPECS Strengths Prevention Empowerment Community conditions (Prilleltensky, 2005)

(Prilleltensky, 2005)

Tack!

Referenser: Ewles, L.,Simnett, I. Hälsoarbete. (2005) Studentlitteratur, Lund. Medin, J., Alexanderson, K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. (2000) Studentlitteratur, Lund. Olsson, U. Om hälsopedagogikens historia i Svederberg E. (red.) Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (2001) Studentlitteratur, Lund. Svanström, L. En introduktion till Folkhälsovetenskap. (2002) Studentlitteratur, Lund. Tones, K., Tilford, S. Health Promotion, effectiveness, efficiency and eguity.(2001) Nelson Thornes Ltd

Artiklar: Laverack, G., Labonte, R. A planning framework for community empowerment goals within health promotion. Health Policy and planning. 2000; 15 (3): 255-262 Olsson, U. Om pedagogikens bidrag till folkhälsoarbetet. Socialmedicinsk tidskrift nr 2/2000 Prilleltensky, I. Promoting well-being: Time for a paradigm shift in health and human sevices. Scandinavian Journal of Public Health. 2005;33(Suppl 66): 53-60 Rifkin, S. A Framework Linking Community Empowerment and Health Equity: It Is a Matter of CHOICE. Journal of health, population and nutrition. 2003; Sept;21(3):168-180

Två olika traditioner när det gäller synen på livslångt lärande Det humanistiska synsättet hälsopedagogik är en positiv process där människan ses som handlande med fri vilja, inte underställd men som beroende av omständigheterna under vilka hon lever. Det ekonomiska synsättet folkhälsoarbete och hälsopedagogik blir ett konkurrensmedel i länders och företags kamp på marknaden. Samhällets behov av en frisk och produktiv arbetskraft sätts i centrum. (Rubenson, 1996)

”Lärande baserat på frivillighet” Health education is aimed primarily at the voluntary actions people can take on their own, individually or collectively, as citizens looking after their own health or as decision makers looking after the health of others and the common good of the community. (Green & Kreuter, 1991)

Prilleltensky,2005