BRUK GRUMS KOMMUN Kvalitetsredovisning Kvalitetsutveckling Kvalitetsförankring BRUK Skolverkets indikatorverktyg

BRUK Skolverkets indikatorverktyg Kort introduktion av Grums BRUK:smodells ”rötter”.

BRUK Förskolan Grundskolan Gymnasiet Skolverkets indikatorverktyg Utvärderingskriterier F Indikatorer F Utvärderingskriterier LMH Indikatorer LMH Utvärderingskriterier G Indikatorer G Skolverkets indikatorverktyg

Vad är kvalitet? Skolverkets definition Uppfyller nationella mål Kvalitet inom förskola och skola är en samlings- beteckning för hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål Svarar mot nationella krav och riktlinjer Uppfyller andra mål och riktlinjer som är förenliga med de nationella t ex. skolplan Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån givna förutsättningar

BRUK:s verksamhetsindelning under året Kvalitetsredovisning Utvärdering Målformulering Genomförande

Vi började med att inventera och analysera Gamla modellen Personalens åsikter Vilka hinder finns? Vilka metoder finns?

Utgångspunkten för tankemodellen Valet föll på ett projektmaterial som Skolverket tagit fram. I detta fanns de faktorer som uppfyllde förordningen. En planeringsmodell för kvalitetsredovisning. Skolverksamheten var uppdelad i flera mindre delar. Utvärdering var möjlig med en ”pedagogisk” skala. Arbetslagsbaserat - verksamheten i centrum. Utvärdering i dialog i arbetslag och med skolledning.

Vi hade initialt följande krav på vår nya modell ► Den skulle grunda sig på Skolverkets projektmaterial. ► Redovisningen skulle kunna skötas digitalt. ► Datahanteringen måste vara enkel. ► Programmen Word och Excel måste kunna användas. ► Inbyggda anvisningar/handledningar måste finnas till hanteringen. ► Alternativ för datorlösa måste finnas.

Från utkast till färdig modell – utvecklingstid 2 år.

Vinster med Grums BRUK:smodell Modellen har tagits fram inom förvaltningen. Processen är kartlagd från verksamheten. Skräddarsydd till kommunens behov. Modellen fick en enkel men kraftfull datahantering. Ingen utbildningsinsats har behövts. (Endast info) Kunskap genereras och stannar inom verksamheten. Personalen har varit delaktig i utvecklingsprocessen. Ingen tjänstemannaprodukt som sammanställning.

GRUMS BRUK:s modell Delarna och helheten Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisningsmodellen ger: Ett ”bokslut” över verksamhetsåret En startpunkt för utvecklingsarbetet En digital faktabas med alla data Ett underlag för utvecklingsdiskussionen mellan arbetslag och ledning En prioritering i angelägenhetsgrad En möjlighet för en fortlöpande analysprocess

Grums kvalitetsredovisningsmodell består av tre delar: En detaljerad kvalitetsredovisning för kommunen En arbetsmiljöredovisning för kommunen En sammanfattande redovisning för Skolverket Utvärderingsprocessen för de olika delarna sker samtidigt. Detta blir både effektivt och arbetsbesparande.

GRUMSmodellen är: ENKEL TYDLIG ÖVERSKÅDLIG TILLGÄNGLIG - textmassan hålls nere TYDLIG - konsekvent uppbyggnad ÖVERSKÅDLIG tabeller, diagram analyserande frågor TILLGÄNGLIG - webbaserade data

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning kommun Kvalitetsprocessen i Grumsmodellen Läsåret Åtgärder Utveckling Nya mål APT Kvalitetsredovisning Arbetslag Ny arbetsplan Målformulering Arbetsplan Utvärdering Arbetslag Utvärdering arbetslag APT Analys Arbetsplatsträffar

Utmärkande för Grumsmodellen. Digitala redovisningsdokument Webbaserat arkiv - Skolinfo Steg för steganvisningar Inbyggda handledningar – ingen utbildnings- insats behöver göras Dataprogrammen Word och Excel används Alla data är tillgängliga från valfri uppkopplad dator Skola, förskola och barnomsorg utvärderas

Arbetsgången Kommun Redo visning Översikt Alla data ”ärvs” från tidigare nivå. De ligger kvar i en databas. Förvaltning Sammanställning Skolområde Detaljredovisning Arbetslaget

Redovisningssätt för arbetslagen Arbetslaget gör en gemensam bedömning genom: Diskussion och skattning Enkäter, prov och observationer BRUK:s indikatorer Den gemensamma diskussionen är ”motorn” i utvärderingen

Kvalitetsdokumenten har tre nivåer Skolområdesnivån Arbetslagsnivån Individnivån

1 = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan/förskolan Utdrag från ett digitalt redovisningsdokument . Bedömningsskala 1 = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan/förskolan 2 = Inledande diskussioner har inletts 3 = Personalen har enats om hur man ska arbeta 4 = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 = Skolan/förskolan kännetecknas till stor del av detta 6 = Denna egenskap kännetecknar skolan/förskolan Instruktion Indikatorer Indikatorer: B1:1, B2:1, B2:2, B2:3 Ledningens starka och svaga sidor Vilka insatser har ledningen gjort under året? Till varje moment finns 3 – 5 analyserande frågor Översiktstabell Uppföljningsfrågor

Kvalitetsredovisningsplan för år 1 - 3 Alla arbetslag Kommunorganisation Styrning och ledning Fysisk arbetsmiljö Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psyko- social arbetsmiljö + Arbetslag med åk 5, 9 och G Baskunskaper åk 5 Baskunskaper åk 9 Resultat på program F, åk 1, 4, 7 och G Föräldraenkät F, åk 1, 4, 7 Elevenkät åk 1, 4, 7 och G År 2 (03-04) Alla arbetslag Bakgrundsfaktorer för arbetslag personal och elevuppgifter Lokala arbetsplanens funktion Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål + Arbetslag med åk 5, 9 och G Baskunskaper åk 5 Baskunskaper åk 9 Resultat på program F åk 1, 4, 7 och G Föräldraenkät F, åk 1, 4, 7 Elevenkät åk 1, 4, 7 och G År 3 (04-05) Alla arbetslag Styrning och ledning Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psyko- social arbetsmiljö + Arbetslag med åk 5, 9 och G Baskunskaper åk 5 Baskunskaper åk 9 Resultat på program F åk 1, 4, 7 och G Föräldraenkät F, åk 1, 4, 7 Elevenkät åk 1, 4, 7 G

”BRUK” utökat i Grums enl. Grums BRUK:smodell I Grums utvärderas också den kommunala skolorganisationen Detta sker var tredje år. Följande delar utvärderas med BRUKs ”metodik” Kommunala skolorganisationens funktion Informationsflödet i organisationen Kommunikationsmöjligheter I Grums används BRUK till att inventera och ge en total bild av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Detta sker vartannat år. En övergripande arbetsmiljöredovisning görs

Sammanställningar och översikter Områdeschefer och förvaltning gör Sammanställningar och översikter Analyser och ”bokslut” Underlag för budgetarbetet

Inrapportering SIRIS Förvaltning Område Webbaserat arkiv Skolenhet Förskolenhet Barnomsorgsenhet En utvärderingsmodell för hela skolförvaltningen

Informationsdatabasen Skol- och barnomsorgsnämnd Förvaltning Område Skolinfo Skolenhet Förskolenhet Barnomsorgsenhet Alla med access når all information dygnet runt

I Kvalitetsredovisningen 2002 – 03 finns: 53 Kvalitetsredovisningar från arbetslag (Därav 3 kooperativ - endast arbetsmiljöredovisning) 4 Sammanställningar för område 1 Sammanställning för förvaltning 1 Kvalitetsredovisning för kommun (SIRIS) 4 Sammanställningar av arbetsmiljön för område 4 Sammanställningar av den kommunala skolorganisationen 1 Sammanställning för förvaltningen av ovan.

Digitala plattformen på Internet Modellen passar lika bra i ett lokalt nätverk eller på CD-skivor

Kvalitetsredovisningarna

I GRUMSMODELLEN kan alla göra: Översikter Detaljstudier Analyser Alla nivåer har beslutsunderlag vid varje tillfälle

Grumsmodellen en 24 timmarsmodell Här når man alla redovisningar från valfri uppkopplad dator På valfri plats och på valfri tid En kvalitetsredovisningsmodell i tiden

Grums BRUK:s modell Modellens utvärderingsdelar i tidsföljd

Bruksmodellen på höstterminen Planering Uppföljning och analys APT APT APT

Uppföljning och analys Under höstterminen sker uppföljning och analys av förra läsårets kvalitetsredovisning samt den pågående verksamheten. Detta sker på arbetsplatsträffarna (APT) varje månad Analysen görs i dialog mellan arbetslag och områdesledning Resultatet skall korrigera den pågående processen samt vara underlag inför nästa kvalitetsredovisning

Bruksmodellen på höstterminen Uppföljning och analys APT APT APT Individdelens enkäter

Individdelens enkäter Ht Tre olika enkäter används: Barn/elevenkät – min arbetsmiljö Föräldraenkät – information/kommunikation Personalenkät – psykosocial arbetsmiljö Elevenkäterna åk 1. 4 ,7 och G Barnenkäter 5 – 6 åringar Föräldraenkäter (åk 1. 4 , 7 och 5 - 6 åringar) Personalenkäter (all personal) Enkäterna sammanställs i arbetslagen för KR (dec)

Exempel på enkät

Bruksmodellen på vårterminen Individdelens enkäter Bruksmodellen på vårterminen Uppföljning och analys APT APT APT APT APT APT

Uppföljning och analys Vt Arbetsplan Uppföljning och analys Vt Under vårterminen fortsätter uppföljningen och analysen med inriktning på nya KR Ett annat syfte är att förbereda den nya arbetsplanen Dokumentation samlas för ny arbetsplan

Bruksmodellen på vårterminen APT APT APT APT APT Bruksmodellen på vårterminen Individdelens enkäter Uppföljning och analys APT APT APT Arbetslagens utvärdering

Arbetslagen börjar kvalitetsredovisningen Varje arbetslag får: Anvisning Digitalt redovisningsdokument Indikatorer 1 Indikatorer 2 Detta moment kommer att helt digitaliseras på sikt för alla. Arbetslagen kan redan nu ta ner allt material från Internet.

Bruksmodellen omfattar hela utbildningsåret Individdelens enkäter Arbetslagens utvärdering Uppföljning och analys APT APT APT APT APT APT APT APT Sammanställning område/förvaltning

Arbetslagens redovisningar sammanställs på områdesnivå och förvaltningsnivå Arbetslagens material sammanställs i: Tabellöversikter Diagram Analyser Dessa bildar underlag för kommunredovisningen

Bruksmodellen omfattar hela utbildningsåret Individdelens enkäter Arbetslagens utvärdering Sammanställning Område/förvaltning Uppföljning och analys APT APT APT APT APT APT APT APT SIRIS Revidering arbetsplan

Skolledaren i kvalitetsprocessen Läsår Ledningsgruppens analys av KR Maj Förbereder KR till Skolverket April Initierar KR utskick Februari Initierar enkätutskick KR-individdel Oktober Planering för APT (arbetsplatsträffar) Augusti

Skol och barnomsorgsnämnd Ledningsgrupp Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Skol och barnomsorgsnämnd Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Kommunfullmäktige Inriktning KR, Redovisning av resultat KR Redovisningsprocessen i Grums Redovisning för tjänstemän och folkvalda Tillkommer redovisning i Skolutvecklingsgrupp, SAMO-grupper, Skolledargrupp. Resultatet läggs ut på den digitala plattformen för personal och föräldrar/elever.

Vill du veta mera om BRUK Hämta information på skolverkets Websida www.skolverket.se Information Grumsmodellen hos: Skolförvaltningen Grums kommun Tel. 0555 - 42 000 vx