Välkommen till föreläsning om: Delaktighet, inflytande och empowerment AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Utvärderingsverktyg, Pict-O-Stat och Delaktighetsmodellen

SKL Sveriges kommuner och landsting Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga Förstärkt brukarmedverkan Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning

Presentation 4 Utvecklingsledare i länet, vardera 25% Marie Petersen Fredriksson leg.arbetsterapeut verksam inom LSS i Mjölby kommun, Pia Käcker, forskningshandledare vid PUFF-enheten, fil dr i handikappvetenskap, Irene Schneider leg. arbetsterapeut verksam inom LSS i Söderköpings kommun, Susanna Müller leg. logoped verksam inom LSS i Linköpings kommun.

Program: 08:30-08:40 Inledning 08:40-09:10 Delaktighet, inflytande, empowerment Pia Käcker & Sofie Byhlin 09:10-09:40 Alternativ Kompletterande Kommunikation Sanna Müller 09:40-10:00 Fika 10:00-10:30 Alternativ Kompletterande Kommunikation forts. 10:30-11:00 Pict-O-Stat , ett enkätverktyg för LSS verksamheter Marie Petersén Fredriksson 11:00-11:10 Bensträckare 11:10-11:40 Delaktighetsmodellen Irene Schneider 11:40-12:00 Avslutande reflektioner

Syfte Att stödja verksamheter i länet att utveckla en evidensbaserad praktik inom området ”Funktionshinderområdet / Personer med funktionsnedsättning”

Uppdraget Att stödja verksamheter i metodutveckling när det gäller Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning, Förstärkt brukarmedverkan Systematisk uppföljning

EBP - Vad är det? Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt. EBP är en process eller en metod för ”praktikern” att i mötet med ”brukaren” söka, värdera och integrera olika kunskapskällor inför val av insatser (Oscarsson 2009).

Hur går arbetet med EBP till? Som praktiker formulerar man en fråga som gäller en aktuell brukares problem eller behov. Man söker få fram bästa möjliga kunskap för att kunna besvara frågan (i första hand genom att ta stöd i forskning).

EBP Därefter kommer man, tillsammans med personen fram till en lämplig insats och man utvärderar sin egen förmåga att genomföra insatsen (Oscarsson, 2009).

Evidensbaserad praktik Personens kunskap är en viktig del!! Professionellas kunskap Bästa tillgängliga kunskap/vetenskap K Personens egen kunskap och erfarenhet

I civildepartementets utredning definieras brukarinflytande som ”medborgarens möjligheter att som användare av en offentlig service påverka tjänstens utformning och kvalitet” (Ds, 1991:8).

Varför brukarinflytande? Grundtanken i FN´ s konvention är delaktighet och jämlikhet för funktionsnedsatta inom samhällets alla områden. I konventionen säkerställs att personer med funktionsnedsättning är medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.

Mål för funktionshinderpolitiken Ett samhälle utan hinder för delaktighet och med jämlika levnadsvillkor Samhällsgemenskap med mångfald som grund - samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor Inriktningen på arbetet: Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället Förebygga och bekämpa diskriminering Skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande (www.mfd.se 2014)

Bemötande Tre nivåer av bemötande (Lindqvist, SOU 1999:21) Hur vi beter oss mot varandra och om den attityd, inställning och människosyn vi har. Bemötande handlar om förhållningssätt och om ömsesidig respekt. Bemötande påverkas av de attityder och värderingar som råder i samhället och blir därför också en fråga om rätten till medborgarskap (Lindqvist, SOU 1999:21) Tre nivåer av bemötande (Lindqvist, SOU 1999:21) Det kollektiva bemötandet Det organisatoriska bemötandet Det individuella bemötandet

Delaktighet Delaktighet uppstår när en person är i samspel med sin omgivning. Ett samspel utmärks av accepterande och ömsesidighet samt en subjektiv känsla av tillhörighet. Delaktighet kan vara aktiv och passiv. För att känna delaktighet behöver rätt förutsättningar finnas. Dessa kan delas in utifrån interna förutsättningar, som vilja och förmåga till delaktighet samt externa förutsättningar, som tillgänglighet och tillfälle till delaktighet (Molin, 2004)

Shires delaktighetsmodell Shiers delaktighetsmodell har grund i fem olika nivåer för delaktighet. De fem nivåerna består av: 5. Barn delar inflytande samt ansvar i den beslutsfattande processen 4. Barn ges möjligheten att delta i beslutsfattande processer 3. Barns åsikter och synpunkter tas hänsyn till 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter 1. Barn blir lyssnade till

Nivå 5. Personer med funktionsnedsättning delar inflytande Nivå 5 Personer med funktionsnedsättning delar inflytande samt ansvar i den beslutsfattande processen Nivå 4 Personer med funktionsnedsättning ges möjligheten att delta i beslutsfattande processer Nivå 3 Personer med funktionsnedsättnings åsikter och synpunkter tas hänsyn till Nivå 2 Personer med funktionsnedsättning får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Nivå 1 Personer med funktionsnedsättning blir lyssnade till

Olika syn på delaktighet Delaktighet enligt personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning engagemang känsla av tillhörighet tro att det är möjligt vara oberoende av andra fatta egna beslut ha kompisar och att umgås med dem (Arvidsson, Granlund & Thyberg, 2008) Delaktighet enligt personer i deras närhet att ha förmågan att kunna utföra en aktivitet istället för utförandet och engagemanget (Arvidsson, Granlund & Thyberg, 2008)

Förhållningssätt Vill bli bemötta som vem som helst Viktigt att vara snäll, ärlig, trevlig, artig, glad och vänlig Att känna sig accepterad och att bli förstådd och att personen man möter visar att den är intresserad Att bli bekräftad och sedd Jag vill ju inte bli bemött på ett sämre sätt en vad andra blir men inte heller särbehandlad. Jag vill väl bli bemött på ett normalt sätt Man ska behandla alla lika inte hålla på och dalta /…/ man ska vara sig själv. En del kan ju sitta och dalta och prata som om vi vore småbarn /…/ vi är ju ändå vuxna personer Se människan först och inte funktionsnedsättningen Brukare = missbrukare, alkoholister och knarkare. Först tänkte jag missbrukare, men det är jag ju inte. Några uttryckte -jag har aldrig förstått vad brukare är för något

Egen påverkan på delaktighet Delaktighet beskrivs utifrån den egna viljan och den egna insatsen Att möjliggöra delaktighet för andra och att vara tillåtande, att lyssna, att vara aktiv Att få säga vad man tycker och få delta i samtalet Man kanske gärna vill men upplever själv att man inte kan eller orkar och därför avstår

Möjlighet till delaktighet Möjligheten till delaktighet kan endast fås om andra personer tillåter det Att få en chans och få vara med, få uttala sig och tillåtas vara engagerad För att kunna påverka och bestämma så måste man få ta del av saker och vara informerad Viktigt att få vara delaktig utifrån sina egna förutsättningar En del upplever det svårt att se hur de ska vara delaktiga om de inte bjuds in och blir tillfrågade

Stödjande faktorer Känner sig lyssnade på och när det finns någon som bryr sig om och engagerar sig Att någon frågar hur de mår när de kommer till jobbet. De är trevliga och frågar alltid hur jag mår /…/ de visar alltid att de bryr sig Att det finns en acceptans för funktionsnedsättningen och en förståelse. De kan förklara om jag inte förstår, de blir inte sura /…/ man behöver inte vara rädd för att fråga heller och man kan jobba i sin takt, det är skönt Få positiv feedback När man får säga vad man tycker /…/ och ge förslag

Hindrande faktorer Att inte få vara med och bestämma och inte kunna påverka sin dag. När man inte får säga vad man tycker Att inte bli lyssnad på Att inte blir tagen på allvar och att bli illa bemött. Tycker inte att de tar mig på allvar /.../ de kan vara snäsiga och så /…/ de har svårt att tro på mig När det i arbetsklimatet finnas en avsaknad av acceptans. En del upplever också att det är arbetshandledarna som bestämmer och att det därför inte är någon idé Begränsade utvecklingsmöjligheter

Andra viktiga punkter Övergång från skolan till daglig verksamhet Introduktion Trygghet Se helheten, arbete, bostad, fritid och ekonomi Bemöt rädslor och oro

Salutogent förhållningssätt… …innebär ett fokus på hälsobringande faktorer och friskfaktorer istället för på riskfaktorer. Samband finns mellan känsla av sammanhang, känslan av välbefinnande och god hälsa. Meningsfullhet: Genom att ge personer erfarenheter av delaktighet i beslutsfattande frågor och en känsla av att ha inflytande över det som sker. Att känna motivation varje dag och att det man gör har ett syfte och ett mål. Att se sig själv i sociala sammanhang, ha kamrater och vänner. Att vara sedd, behövd och efterfrågad av andra. Begriplighet: Genom att ge personer en känsla av förutsägbarhet, kontinuitet och permanens. Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. Att ha ett eget veckoschema och stödjande hjälpmedel. Förståelse för vem är jag, vem är du, vad ska vi göra tillsammans, varför? Stärka förmågan till kommunikation. Hanterbarhet: Genom att personer får känslan av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Lyfta fram deras olika förmågor, öka självförtroendet och känslan av att vara självständig och oberoende. Bekräfta att personerna klarar sina uppgifter och ge dem möjlighet att lära sig nya saker genom nya erfarenheter.