Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 27 augusti 2014 Konjunkturläget, augusti 2014

Sammanfattning Återhämtningen i ekonomin dröjer Trög export Bostadsbyggandet ökar starkt Påfallande stark sysselsättning i förhållande till den ekonomiska tillväxten Riksbankens sänkning av reporäntan bidrar till högre inflation närmare målet Finanspolitiken stramas åt efter valet

Prognosen i sammandrag (juni 2014 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -1,3 (-1,2)-2,2 (-2,1)-1,2 (-1,2) Offentligt finansiellt sparande 3 0,50 (0,75)0,25 (0,50)0,75 (0,75)Reporänta 2 1,5 (1,3)0,6 (0,5)0,9 (0,9)KPIF 7,6 (7,7)7,9 (8,1)8,0 (8,0)Arbetslöshet 1 3,1 (3,0)1,8 (2,2)1,6 (1,6)BNP

Fördjupningar Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar prognosarbetet Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010 Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och utbildning

Tillväxten i OECD ökar igen efter svackan första halvåret, men risk för svagare utveckling Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin i USA, euroområdet och Storbritannien Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Storbritannien Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

Svag tillväxt första halvåret även i Sverige Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Fortsatt svag efterfrågan på svensk export Total export, miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Utvecklingen i omvärlden talar för högre export Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Exportorderingång i industrin stiger enligt Konjunkturbarometern Nettotal, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

Exportorderingång började öka i vintras enligt barometern, men inte enligt SCB:s statistik Årlig procentuell förändring, 3-månaders glidande medel- värde respektive nettotal, säsongsrensade månadsvärden

Bostadsbyggandet ökar kraftigt Antal påbörjade lägenheter

Men fortfarande på en historiskt sett ganska låg nivå Antal färdigställda lägenheter i flerfamiljs- och småhus

Skattesänkningar och låg inflation har givit hushållen stark inkomstutveckling – konsumtionen viktig drivkraft i återhämtningen Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

Ännu starkare konsumtion i närtid möjlig, men dämpat stämningsläge bland hushållen nu Hushållens konfidensindikator, index medelvärde=100, månadsvärden

Sysselsättningen ökar jämförelsevis mycket och arbetslöshet är på väg att vända ner Procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade kvartalsvärden

Bekräftas av företagens anställningsplaner enligt barometern Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

Långtidsarbetslösheten har stigit efter finanskrisen, men inte så mycket som man kunde befara Procent av arbetskraften, år, säsongsrensade kvartalsvärden

Andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa faller svagt trots oförändrad total arbetslöshet Procent av arbetskraften respektive procent av alla arbetslösa, säsongsrensade kvartalsvärden, år

Sysselsatta och sysselsättningsgrad Miljoner respektive procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU Andel sysselsatta i procent av befolkningen, 20–64 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Snart 4 år med inflation under målet Konsumentpriser, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Perioden med exceptionellt låg prisökningstakt sannolikt redan över Procentuell förändring, säsongsrensade månadsvärden, 3 månaders glidande medelvärde Anm.: Livsmedel väger 13 procent och tjänster 28 procent i KPI.

Gradvis högre pris- och löneökningstakt när konjunkturläget förstärks Procentuell förändring

Lågt resursutnyttjande både i OECD och Sverige BNP-gap, procent av potentiell BNP

Fed och Bank of England börjar höja styrräntan 2015 –ECB avvaktar till 2017 Procent, dagsvärden

Oförändrad reporänta till slutet av 2015 Procent, dags- respektive kvartalsvärden

Förutsättningar för finanspolitiken framöver Det makroekonomiska huvudscenariot – Konjunkturläget förbättras fr.o.m och blir balanserat 2017 – Ökad sysselsättning och stigande reallöner Expansiv finanspolitik sedan finanskrisen – Konjunkturjusterat sparande -1,2 procent av potentiell BNP i år, långt under överskottsmålet på 1 procent – Har mildrat konjunkturnedgången, men kräver åtstramning när konjunkturen stärks Demografiska försörjningsbördan har vänt upp – Skapar mindre automatisk budgetförstärkning än under perioden fram till 2005

Konjunkturinstitutets beräkningsmetod Antaganden: – Makroekonomisk utveckling (potentiell BNP) → skatteintäkter – Överskottsmålet ligger fast – Oförändrad personaltäthet i välfärdstjänster och ersättningsgrad i sociala transfereringar (bibehållet offentligt åtagande) => Skatteförändringar som krävs för att få kalkylen att gå ihop Med oförändrade regler i finanspolitiken ökar sparandet (automatisk budgetförstärkning), men det saknas 58 mdkr 2018 för att nå överskottsmålet – Budgetutrymmet är minus 58 mdkr Ett bibehållet åtagande innebär 53 mdkr utgiftsökningar för staten 2018 Skattehöjningar i staten på 58+53=111 mdkr 2018 Dessutom höjer kommunerna skatten så att totala skatter höjs med 120 mdkr 2018

Åtstramande finanspolitik väntar efter valet Finansiellt sparande och konjunkturjusterat sparande i offentlig sektor, procent av BNP respektive potentiell BNP

Stramare finanspolitik är naturligt vid konjunkturuppgång Procent av potentiell BNP

I scenariot höjs skattekvoten 2018 till ungefär samma nivå som Skatteintäkter, procent av BNP

Prognosen i sammandrag (juni 2014 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -1,3 (-1,2)-2,2 (-2,1)-1,2 (-1,2) Offentligt finansiellt sparande 3 0,50 (0,75)0,25 (0,50)0,75 (0,75)Reporänta 2 1,5 (1,3)0,6 (0,5)0,9 (0,9)KPIF 7,6 (7,7)7,9 (8,1)8,0 (8,0)Arbetslöshet 1 3,1 (3,0)1,8 (2,2)1,6 (1,6)BNP