Rosersberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning Leif Svanström Sektorsperspektivet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fritidshem Elever 2013 Fritidshem - Elever 2013 Enhet:
Advertisements

13 jan feb apr jul jul nov feb okt nov dec 2006 Vad har EU för befogenhet/behörighet?
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Att identifiera och utveckla ledare
Skyddsombuds- utbildning
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
Vem ansvarar för vad i kommunal vård och omsorg?
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2010.
”IdeaMapping för nytänkande” Ansökan till Hjälpmedelsinst: Projektets start 2011 september Gruppdiskussioner (3) Kristianstad Ängelholm.
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Romersk skulptur Exempel Förutsättningar Kännetecken
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Nacka – en trygg och säker kommun. Nacka – Safe Community sedan 2000 • Blev certifierad som Safe Community år 2000 • Vi återcertifierades 2010.
1 Säkerhet & Samhälle Rosersberg Skada och Säkerhet Vt 2007 Definitioner Föreläsning Leif Svanström.
Lorraine Monroe, lärare skolledare och utbildare
Våra barns skolmiljö: Omfattar allt ifrån trafikmiljö till miljön i klassrummen. Det kan gälla alltifrån övergångsställen till hur stora elevgrupperna.
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
GNS järnväg Håkan Sjöström
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Idrott och hälsa År 6 VT 2014 Linda Johansson.
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun.
1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström.
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Stora additionstabellen
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
ÖVERGRIPANDE GRANSKNING 2010 ENKÄTUNDERSÖKNING KOMMUNSTYRELSEN Utskick till samtliga ordinarie ledamöter Excellent svarsfrekvens KS 100% KS och alla nämnder.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Risk- och skyddsfaktorer Elever med många individuella sårbarhetsfaktorer Snitt 22 %
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Entreprenörskaps- barometern 2012 Entreprenörskapsbarometern 2012 Sveriges största attitydundersökning.
Enkätresultat för Fritidshem Föräldrar 2014 Skola - Hällby skola.
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Den individuella utvecklingsplanen
Mattis Bergquist
Lärarkompetenser 6 oktober 2014 Caroline Kearney Projektledare och utbildningsanalytiker.
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Demokratiska nivåer Nationellt - Riksdag - Regering Regionalt - 21 län
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever ( per klass)
Värdegrund, Vision och Verklighet.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
Enkätresultat för Fritidshem Elever 2014 Skola:Fritidselever, Gillberga skola.
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// (s), (v), och (mp) i Norrköping, gillar inte att vi använder grundlagarna.
Falu modellen Strategiskt kvalitetsarbete på alla nivåer; pedagog, förskolchef och huvudman.
1 Anneli Juhlin FP
UDDEVALLA KOMMUN DÄR MÄNNISKOR VÄXER OCH ERBJUDS GOD LIVSKVALITET Övergripande kommunala strategier för breddat och fördjupat föräldrastöd Föräldrastödskonferens.
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
18-21 augusti 2004 Sociala media för statistik Hur kan nationella statistikbyråer utnyttja sociala medier för intern och extern kommunikation? Omvärldsbevakning.
Mary-Ann Hopkins 1 Monica Sandorf Mary-Ann (Mia) Hopkins Eva Jungmark Göteborgsregionen.
Säkerhet och Samhälle Rosersberg Säkerhet och samhälle: Målsättning Rosersberg Vt 2007 Föreläsning Leif Svanström.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
© Brandskyddsföreningens Service AB Swedish Fire Protection Association A Fire Safe Sweden Vision.
SNART BÖRJAR DET. VÄLKOMMEN Landstingsfullmäktigeledamöter Beredningsledamöter Ledamöter i Patientnämnden Revisorer Övriga.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Bygginnovationssystem, VBEN20 Kristian Widén.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Borås Stad Certifierad av WHO som en Säker och trygg kommun sedan 1998
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Presentationens avskrift:

Rosersberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning Leif Svanström Sektorsperspektivet

2 Säkerhetsfrämjande arbete (Safety promotion) är den process som tillämpas på lokal, nationell och internationell nivå av individer, samhällen, regeringar och andra, inklusive företag och “frivillig”- organisationer, för att utveckla och bevara säkerhet. WHO Sept 1998

3 Denna process inkluderar alla överenskomna ansträngningar för att modifiera strukturer, miljöer (fysisk, social, teknologisk, politisk, ekonomisk och organisatorisk), såväl som attityder och beteenden som har med säkerhet att göra. WHO Sept 1998

4 Sektorsperspektivet på Säkerhetsfrämjande arbete

5 Säkerhetsfrämj. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell

6 Sektorsperspektivet på Säkerhetsfrämjande arbete

7 “ En säker och trygg skola” i ”en säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av lärare, elever, teknisk personal och föräldrar som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet i sin skola. En representant från den lokala skolförvaltningen bör vara ordförande för gruppen med rektor som vice ordförande. 2.En policy för ”En säker och trygg skola” som antagits av skolförvaltningen och kommunfullmäktige utifrån perspektivet ”en säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla skolåldrar, miljöer och situationer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva) 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för säkra skolor på de kommunala, nationella och internationella planen

8 Indicators for Safe Schools(2) These indicators have been developed by the International Safe Communities movement with the objective to make the World a better and safer place to live, work and play in. Please read more about us on and give us your opinions to improve our work to or Specifically for Safe Schools issues contact: Schools.html and or co-chairs of the International Safe Schools Committee.

9 “ En säker och trygg arbetsplats” i ”En säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av arbetsledare, anställda, teknisk personal och skyddsombud som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet på sin arbetsplats. En representant för ledningen bör vara ordförande med en facklig representant som vice ordförande. 2.En policy för ”En säker och trygg arbetsplats” som utvecklats av ovan beskriven grupp och antagits av ledningen och fackföreningar i ”En säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva). 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar. 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för säkra arbetsplatser på de kommunala, nationella och internationella planen.

10 ”Säker transport” i ”En säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av ansvarig tjänsteman, anställda, teknisk personal, frivillig organisationer och räddningstjänsten som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet i transportsammanhang. En representant från kommunen bör vara ordförande för gruppen med en representant för frivilligorganisationer som vice ordförande. 2.En policy för ”Säker transport” som utvecklats av ovan beskriven grupp och som antagits av trafiknämnden eller liknande i ”En säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldersgrupper, motorburna såväl som oskyddade trafikanter i alla transportmiljöer och situationer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva). 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar. 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för ”Säker transport” på de kommunala, nationella och internationella planen.

11 ”Säkert hem” i ”En säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av ansvarig tjänsteman, frivillig organisationer, tekniskt personal och räddningstjänsten som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet i hem. En representant från kommunstyrelsen bör vara ordförande för gruppen med en representant för en frivillig organisation som vice ordförande. 2.En policy för ”Säkert hem” som utvecklats av ovan beskriven gupp och som antagits av en frivilligorganisation i ”En säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldersgrupper i alla situationer och miljöer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva). 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar. 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för ”Säkert hem” på de kommunala, nationella och internationella planen.

12 ”Säker och trygg offentlig plats” i ”En säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av ansvarig tjänsteman, frivilligorganisationer, tekniskt personal och räddningstjänsten som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet på offentliga platser. En representant från kommunstyrelsen bör vara ordförande för gruppen med en representant för en frivillig organisation som vice ordförande. 2.En policy för ”Säker och trygg offentlig plats” som utvecklats av ovan beskriven gupp och som antagits av en frivilligorganisation i ”En säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldersgrupper i alla situationer och miljöer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva). 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar. 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för ”Säker och trygg offentlig plats” på de kommunala, nationella och internationella planen.

13 “ Säkra vattendrag” i ”En säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av ansvarig tjänsteman, användare, frivilligorganisationer, teknisk personal och räddningstjänsten som tar ansvar för att främja vattensäkerheten i alla vattenmiljöer. En representant från lokala kommunen bör vara ordförande för gruppen med en representant för frivilligorganisationer som vice ordförande. 2.En policy för ” Säkra vattendrag ” som utvecklats av ovan beskriven gupp och som antagits av kommunfullmäktige i ”En säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva). 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar. 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för ” Säkra vattendrag ” på de kommunala, nationella och internationella planen.

14 ”Säker sport” i ”En säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av ledare, klubbmedlemmar, tekniskt kunnig personal och räddningstjänsten som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet i sportsammanhang. En representant från en idrottsklubb eller kommunen bör vara ordförande för gruppen med en representant för klubbmedlemmar som vice ordförande. 2.En policy för ”Säker sport” som utvecklats av ovan beskriven gupp och som antagits av kommunens eller idrottsklubbens styrelse i ”En säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldersgrupper i alla sportsammanhang, situationer och miljöer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva). 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar. 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för ”Säker sport” på de kommunala, nationella och internationella planen.

15 Åldersperspektivet på Säkerhetsfrämjande arbete

16 ”Trygga barn” i en ”Säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av föreståndare, barn, föräldrar och en representant från deras frivilligorganisationer, teknisk personal och räddningstjänst som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet för barn. En representant från kommunen bör vara ordförande med en representant från en frivilligorganisation som vice ordförande; 2.En policy för ”Trygga barn” som utvecklats av ovan beskriven grupp i en ”Säker och trygg kommun”; 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer; 4.Program som inriktas på högrisk-grupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper; 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva); 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policys, program och processer samt effekten av förändringar; 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för ”Trygga barn” på de kommunala, nationella och internationella planen.

17 ”Säkra äldre” i ”En säker och trygg kommun” kännetecknas av: 1.Ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av ansvarig tjänsteman, äldre och representanter från deras frivilligorganisationer, tekniskt personal och räddningstjänsten som tar ansvar för att främja säkerhet och trygghet för äldre. En representant från kommunstyrelsen bör vara ordförande för gruppen med en representant för en frivillig organisation som vice ordförande. 2.En policy för ” Säkra äldre ” som utvecklats av ovan beskriven grupp i ”En säker och trygg kommun”. 3.Långvariga och uthålliga verksamhetsprogram som omfattar båda könen och alla åldersgrupper i alla situationer och miljöer. 4.Program som inriktas på högriskgrupper och -miljöer och program som befrämjar säkerhet och trygghet för utsatta grupper. 5.Program som dokumenterar förekomsten av och orsaker till skador – såväl oavsiktliga (olyckor) som avsiktliga (både mot andra och sig själva). 6.Utvärderingsverktyg för att bedöma policy, program och processer samt effekten av förändringar. 7.Fortlöpande deltagande i nätverk för ” Säkra äldre ” på de kommunala, nationella och internationella planen.

18 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell TVÄRSEKTORIELLT INTERNATONELLT SAMARBETE

19 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell NATIONELLT TVÄRSEKTORIELLT SAMARBETE

20 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell ORGANISATION FÖR SAMARBETE MELLAN GRUPPER - TVÄRSEKTORIELLT

21 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell Community Safety Promotion Säkerhetsfrämjande arbete på lokalsamhällesnivå

22 Lokalt säkerhetsfrämmande arbete (Community Safety Promotion) = En säker och trygg kommun (A Safe Community)

23 Definition Ett lokalsamhälle: En grupp människor med gemensamma intressen, antingen genom geografisk samhörighet eller genom ett gemensamt mål.

24 En säker och trygg kommun - hur skall man genomföra arbetet i praktiken?

25