Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor

En presentation över ämnet: "Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor"— Presentationens avskrift:

1 Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
1 Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor

2 2 Varför målstyrning? Ge kommunen frihet att anpassa utifrån lokala förhållanden Medborgaren i fokus Hushållning med resurser Vilka intentioner har statsmakterna med att införa målstyrning.

3 Syfte med ny lagstiftning
3 Syfte med ny lagstiftning Skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö mot olyckor. Skapa bättre förmåga i samhället Förbättra möjligheterna att minska antalet olyckor. Flexibilitet med möjlighet att anpassa utifrån lokala förhållanden.

4 Lag om skydd mot olyckor
4 Lag om skydd mot olyckor Är det bara en reformerad räddningstjänstlag? Räddningstjänstlagen Vad kommunen skulle ha detaljstyrning Lag om skydd mot olyckor Hur kommunen ska styra målstyrning

5 Målstyrning - Medborgarperspektiv
5 Målstyrning - Medborgarperspektiv RÄL LSO FOKUS

6 Målstyrning - kommunikation
6 Målstyrning - kommunikation Kommunikation Dialog Förankring Dialogen och förankringen avgör hur man lyckas med målstyrning. Kommunikationen är avgörande för hur vi tolkar målen. Utan dialogen är det inte säkert att vi spelar på samma planhalva mot samma mål. Det är inte ens säkert att vi spelar på samma plan. Målen måste förankras för att de ska bli levande för alla i en organisation. Detta kan enbart ske genom kommunikation. Är inte målen förankrade är risken stor att vi inom olika nivåer av organisationen har olika föreställningar om vart vi ska. Liknelsen med muraren som får mycket olika resultat om han ser framför sig ett bostadshus, ett slott eller inte har ett mål alls utan bara ser fram till lunchen. Dialogen blir minst lika viktig när man talar om att det kommunala säkerhetsarbetet täcker alla kommunens verksamheter. Olika kulturer ska här lära sig tala samma språk. Utan dialog riskerar man revirtänkande och brist på engagemang och förståelse.

7 Målstyrning - Värderingar
7 Målstyrning - Värderingar Mål är uttryck för värderingar Vilka värderingar styr? Hur ska vi prioritera? Har vi gjort medvetna val medborgarnas säkerhet?

8 Dialog och förankringsarbete avgörande för framgång
8 Dialog och förankringsarbete avgörande för framgång Undvik målkonflikter genom dialog Principer för prioriteringar Målkonflikter inom och mellan olika verksamheter vanliga. Genom dialog kan man undvika målkonflikter och ställa upp principer för prioritering mellan motstridiga mål. Ex. på målkonflikt från Jönköpings kommun Åtgärder för ökad trafiksäkerhet mot snabba räddningsinsatser i Jönköping. Målkonflikt mellan åtgärder i trafikmiljön (vägbulor och andra hastighetssänkande åtgärder) ledde till sämre framkomlighet för räddningstjänsten. Genom dialog mellan gatukontor och räddningstjänst ökade förståelsen för varandras behov och minskade risken för målkonflikter mellan kommunens olika verksamheter.

9 Målkonflikt exempel från Jönköping
9 Målkonflikt exempel från Jönköping Åtgärder ökad trafiksäkerhet snabba räddningsinsatser Målkonflikt

10 Systematiskt säkerhetsarbete Målstyrning
10 Verksamhetsmål Säkerhetsmål Prestationsmål

11 Nationella mål - Mål i handlingsprogram
11 Nationella mål - Mål i handlingsprogram Nationella mål Ökad säkerhet Färre skador och mindre förstöras Ökat skydd Medborgarfokus Lokala Verksamhetsmål Ökad säkerhet Färre skador och mindre förstöras Ökat skydd Prestationer

12 Säkerhetsprocessen Säkerhet Medborgarperspektivet Verksamhet
12 Säkerhetsprocessen Säkerhet Verksamhet Verksamhet Resurser Input Verksamhet Verksamhet Prestationer output Ökat Skydd Färre Skador Välfärd Trygghet Medborgarperspektivet

13 Säkerhetsprocessen - medborgarperspektivet
13 Säkerhetsprocessen - medborgarperspektivet Säkerhet Välfärd Trygghet Färre Skador Ökat Skydd Prestationer Verksamhet Resurser Hur ska vi bidra till välfärd och trygghet? Hur ska vi öka säkerheten? minska olyckorna och skadorna öka skyddet Vilka prestationer behöver utföras för att bidra till ökad säkerhet?

14 Målbeskrivning för handlingsprogram
14 Nationella mål Anges i lagen Verksamhetsmål Lokalt anpassade mål Angivna i kommunens handlingsprogram Angivna i lagen OH 21: Målbeskrivning för handlingsprogram I lagen om skydd mot olyckor anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor. Dessa nationella mål är riktningsgivande. Kap 1. 1 § Den verksamhet som skall bedrivas enligt denna lag syftar till att det i hela landet upprätthålls ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors liv och hälsa och för egendom och miljö. (Prop 2002/03:119) Kap 1. 3 § Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. (Prop 2002/03:119) De nationella målen kompletteras i lagen med ett antal grundläggande verksamhetsmål. Utöver dessa skall kommunen formulera lokalt anpassade verksamhetsmål utifrån kommunens riskbild. Dessa lokalt anpassade verksamhetsmål skall dokumenteras i kommunernas handlingsprogram. De lokala verksamhetsmålen kan med hänsyn till fokus delas upp i säkerhetsmål och prestationsmål: Säkerhetsmål beskriver säkerheten i kommunen. De har fokus på medborgaren och beskriver tillståndet när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter samt de resurser som krävs. Se även kap 3. 3 och 8 § Säkerhetsmål Prestationsmål

15 Alice i Underlandet och katten
15 Alice i Underlandet och katten Vill du vara snäll och tala om för mig hur jag ska gå för att komma härifrån, frågade Alice Det beror på vart du ska, svarade katten Det betyder inte så mycket vart, sa Alice Då kvittar det åt vilket håll du går, sa katten.

16 Några viktiga frågor att ställa sig
16 Några viktiga frågor att ställa sig Innebär målen en utmaning utan att lägga ribban orimligt högt? Finns det en samstämmighet mellan vad ledningen säger och vad den gör i praktiken? Får organisationen resurser och stöd för att kunna nå målen? Leder de arbetsuppgifter som man skapat till att målen kan nås? Följer man upp att organisationen är på väg att nå målen?

17 17 Mål eller mållös Mål måste kopplas till en diskussion om vilka resurser man får för att utföra de uppgifter som tänks leda till måluppfyllelse. Målet… Vilket mål? Räcker det inte att springa sina åtta timmar per dag?

18 Sätt SMARTare mål Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta
18 Sätt SMARTare mål Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta

19 Olika typer av mål Inriktningsmål – åt vilket håll ska vi?
19 Olika typer av mål Inriktningsmål – åt vilket håll ska vi? Effektmål (säkerhetsmål) – vad vill vi uppnå konkret? Produktionsmål (prestationsmål) – vad ska vi göra för att nå uppsatta säkerhetsmål? OH 18: Olika typer av mål Det finns en mängd olika benämningar på olika typer av mål och olika verksamheter använder olika benämningar på liknande mål. Detta kan vara mycket förvirrande, men det är här viktigt att komma ihåg att det är innehållet i målen som är viktigast. När man pratar om mål för verksamheter är det ändå tre olika typer av mål som utkristalliseras. Benämningarna på dessa mål kan däremot variera från verksamhet till verksamhet. Inriktningsmål – åt vilket håll ska vi? Effektmål (säkerhetsmål i vårt sammanhang) – vad vill vi uppnå konkret? Produktionsmål (prestationsmål) – vad ska vi göra för att nå uppsatta säkerhetsmål?

20 Exempel: Mål för barnomsorg i en kommun
20 Bra barnomsorg för alla barn. Effektmål: Alla barn i åldern 18 mån – 10 år ska garanteras barnomsorg i den form föräldrarna önskar fr o m % av föräldrarna ska vara nöjda med verksamhetens kvalitet. Prestationsmål: Öka antalet barn i kommunala daghem från 1000 till 1100. Skriva avtal med ytterligare 2 föräldrakooperativ för 48 barn. Undersöka efterfrågan på olika barnomsorgsformer. Resurser: kronor per barn i daghem, kronor i fritidshem etc. OH 19: Exempel på mål i en verksamhet Bra exempel på målhierarki. Värt att nämna här är också att mål måste kopplas till en diskussion om vilka resurser man får för att utföra de uppgifter som tänks leda till måluppfyllelse. Mål som ej går att uppfylla pga bristande resurser bör formuleras om. Önsketänkande gynnar varken verksamheten eller dess målgrupp.

21 Exempel på mål i offentlig verksamhet
21 Exempel på mål i offentlig verksamhet Innan morgonrusningen ska alla större vägar med busstrafik samt gång- och cykelvägar till hållplatser för tåg och buss vara plogade. Gång- och cykelvägar till skolor ska vara plogade före klockan Samtliga vägar ska vara plogade under dagen efter ett snöfall. Exempel på ett antal tydliga, fungerande prestationsmål. Vilket skulle kunna vara det övergripande målet formulerat ur medborgarens perspektiv? OH 20: Exempel på mål i en verksamhet Exempel på ett antal tydliga, fungerande prestationsmål. Vilket skulle kunna vara det övergripande målet formulerat ur medborgarens perspektiv? (effektmålet – motsvarande säkerhetsmål i vårt sammanhang) Förslag: Kommunen ska underlätta för medborgarna att åka kollektivt eller cykel till jobb och skola. Alla invånare i vår stad ska kunna ta sig till jobb och skola med kollektivtrafik eller cykel oavsett årstid. Det är politikernas uppgift att fastslå målen och satsa en viss summa pengar. Det är förvaltningens uppgift att bestämma hur målen ska uppnås.

22 Målstyrning – Uppföljning/utvärdering
22 Målstyrning – Uppföljning/utvärdering Arbetet med handlingsprogrammet är en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring Systematiskt säkerhetsarbete OH 22: Målstyrning, uppföljning och utvärdering I propositionen för reformerad räddningstjänstlagstiftning talas om arbetet med handlingsprogram som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Målstyrning, uppföljning och utvärdering hänger intimt samman. Målstyrningen fungerar inte utan en god uppföljning och en utvärdering om varför det blev som det blev. I samband med att man formulerar mål bör man därför samtidigt diskutera hur man ska följa upp och utvärdera sitt handlingsprogram.

23 Målstyrning - resultatstyrning
23 Målstyrning - resultatstyrning Uppföljning – Vad görs? Utvärdering – Varför? Förbättring och lärande Styrning och planering av verksamheten Uppföljning, utvärdering och förbättring Vid uppföljning följs de redovisade resultaten upp emot målen i handlingsprogrammen. Hur har verksamheten utvecklats i förhållande till målen. Har målen och åtaganden uppfyllts? Avvikelser från målen eller delmålen på väg mot ett slutmål kan leda till olika former av justeringar. Uppföljningen bildar då underlag för styrning av verksamheten. Kommunens handlingsprogram ska både följas upp och utvärderas. Om man i uppföljningen märker att det inte gått som planerat kan en utvärdering behövas. En utvärdering klargör varför det blev som det blev. Har verksamheten genomförts på bästa och mest effektiva sätt? Har arbetet med handlingsprogram påverkat olycksutvecklingen/säkerhetsarbetet? Är medborgaren nöjd? etc. Utifrån uppföljning och resultatet av utvärderingen kan förbättringsmöjligheter ses. Genom att dra lärdom av ev. misslyckanden kan verksamheten förbättras. Uppföljning och utvärdering blir således ett underlag för styrning och planering av verksamheten.

24 En fungerande målstyrning
24 En fungerande målstyrning Formulera tydliga mål. Följa upp och utvärdera – en ständig process Mål bör formuleras i en dialog Dialogen leder till ett åtagande OH 24: En fungerande målstyrning En väl fungerande målstyrning kräver: Vilja och förmåga att formulera tydliga mål. Vilja och förmåga att följa upp och utvärdera graden av måluppfyllelse. Mål bör formuleras i en dialog mellan politiker, chefer och medarbetare. Dialogen leder till ett åtagande, dvs. en chef och hans medarbetare åtar sig att försöka åstadkomma vissa effekter.