1 Svärtaåprojektet 2010-2012 I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

(& Martin H Larsson, Peo Boholm, Mathias Cramér)

Advertisements

2-årigt samverkansprojekt

Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland

Richard Nilsson Sekreterare

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av

Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.

Skyddsjakt på älg som skadar skog

Vattenplaner på gårdsnivå

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö SKL, , Anna Balkfors.

”Vattenlagar” och aktörer

Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.

Dränering och växtnäring

ASPERGERS SYNDROM KARTLÄGGNING OCH VALIDERING Kompetensbedömning för intyg Åsa Haglund Arbetshandledare.

Kostnadseffektiva åtgärder i Lillåns avrinningsområde

Vanliga åtgärder Niklas Holmgren, strateg

DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING 60 % eko i Landstinget... utopi eller möjlighet? Försörjningschef Mia Kling

Inköp och upphandling Johan Alexon, tf inköpschef Agneta Sjöfors, projektledare Bättre inköp Johan inleder och presenterar oss.

Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)

Visioner, vattenråd och god status Jonas Johansson Limnolog Vattenstrategiska enheten Länsstyrelsen i Skåne län.

Avrinningsområdesvisa

Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård

Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.

Läroplansträff Välkomna.

En resa från 2010 till 2013 Feelgood FHV och SDF Fosie (Malmö Stad) 2010: -Fokus på efterhjälpande individ -Traditionellt samarbete -Kund/leverantör förhållande.

Johan Sundqvist, Miljöchef

Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.

Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.

Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket

Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket

Nagoya och svensk miljöpolitik

Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan

”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?

Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.

Klimatkollen i rådgivningen

Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker

Utvecklingsprogram Södertörn. Vision 2020 Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm - Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med.

Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF

Praktisk förvaltning av land och landskap Erik Andersson

Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.

Nationell utvärdering 2015 Tre fokusområden av stor vikt näringslivets miljöarbete hållbar konsumtion hållbara städer.

Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.

Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.

FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.

Miljömålen och förorenade områden

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning

Våtmarksplanering Helsingborg Vad har vi gjort för pengarna? Tom Nielsen, Helsingborgs miljöförvaltning HUT Skånes möte 5 februari 2008 hos Länsstyrelsen.

LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist.

Green citizens - Åbo 2011 Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Inom ramen för.

Parallellt seminarium Ett rikt växt- och djurliv – introduktion  Vad har hänt hittills & vad händer härnäst?  Vad är miljömålet Ett rikt.

Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Central administration och stab.

Tre prioriterade miljöområden Effektivare energi- och transportanvändning Resurssnålt och giftfrittVärna mark och vatten.

Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.

LOVA - vattenvårdsstöd för en bättre havsmiljö Dennis Wiström.

EUs jordbrukspolitik CAP

Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.

Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.

Provtagning i Åkerströmmen. Miljöövervakning- Vårt uppdrag  Att följa storskaliga trender i miljön, positiva och negativa  Att följa upp effekten av.

Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.

Vattenförvaltning och vattenrådens roll

Dålig kvalitet - isberget

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.

Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF.

Olika kalciumprodukters möjligheter att minska fosforförlusterna från åkermark Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala.

Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta

Vi driver omställningen

Miljöersättningar och ekologisk produktion

Lokala åtgärdsprogram för vatten

Projekt XRF Carl Rönnow Miljö- och hälsoskyddsinspektör

Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta

Presentationens avskrift:

1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet

2 Projektgrupp Lars Juhlin, limnolog Åsa Kuhlau, agronom Elin Hultman, GIS Dennis Wiström, konsult

3 Disposition Bakgrund Avrinningsområdet Syfte Mål Resultat Reflektioner

Bakgrund Finn de källor som göder havet mest ! Svärtaån högt upp på listan 4

5

Fakta - avrinningsområdet 6 Avrinningsområdet372 km 2 Åker- och betesmark25% Åker- och betesmark7 700 ha Vatten7% Kvävetransport*132 ton/år Fosfortransport*10 ton/år * 2009

7 Syfte Genomföra åtgärder Mäta effekter Demonstrationsgårdar Pedagogisk arbetsmodell

8 Mål 75 % av informerade lantbrukare gjort åtgärd ha åker strukturkalkad 1-2 demonstrationsgårdar 1-2 våtmarker 1-2 sedimentationsdammar Etablera förutsättningar för beräkning av minskade förluster

9 Nuläge 35 % av informerade lantbrukare gjort åtgärd 21 % av arealen har en eller flera åtgärder 550 ha åker strukturkalkad En demonstrationsgård Inga våtmarker Inga sedimentationsdammar Tre fokusområden Flödesmätare i tre områden

10 Fokusområde Intresserade lantbrukare Tätare dialog Flödesmätning vattendrag Automatisk vattenprovtagning IVL testar

11 Reflektioner Intresse och kunskap finns Behov av kommunikation och stöd Hänsyn till växtföljder, planer & åtaganden Lagstiftningen kan fördröja eller utgöra hinder God kemisk och ekologisk status hinner vi?

12 Framgångsfaktorer Hitta pionjärerna bland lantbrukarna Pionjärer som berättar om sina erfarenheter Kontinuerlig dialog Förståelse för lantbruksföretagets villkor Fler miljöåtgärder till LB programmet - tydligare Kommuner kan fungera förebilder

13 Svärtaåprojektet TACK!

Dennis Wiström

©Dennis Wiström Åtgärder Strukturkalkning Förbättrad dränering Kalkfilterdiken Kalkfilterbrunnar Fosfordamm Våtmark Trädbevuxen skyddszon Erosionsskydd

Dennis Wiström Vattendraget Bättre vattenkvalitet Klarare vatten i diket Mindre sedimentationstransport Beskuggning, mindre igenväxning av diket, mindre underhåll av diket Ökar den biologiska mångfalden Ekosystemtjänster

Dennis Wiström Ekonomin Effektivare produktion på odlad areal Effektivare nyttjande av näringsämnen Bättre arrondering, spar maskin– och arbetstimmar Tidigare vårbruk Bevattningsmöjligheter Minskad körkostnad Minskad markpackningen Minskad sedimentationstransport Minskat underhåll av diket