Att arbeta praktiskt.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Ncg | sweden om | navigator beslutstödsportalen Oskar Kristiansen
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Genusperspektiv i förskola/skola
Swot - analys.
Av Anne-Marie Morhed och Elin Andersdotter Bengtsson
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Jämställdhetspolicy- Vad planerar vi på institutionen?
Årsuppföljning LSO.
Arbete med jämställdhetsplan
Ett arbete med att etablera
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
Veronika Wiktorsson, Vetlanda kommun Ronny Örnros, Hultsfreds kommun
Att analysera samhällsfrågor
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
Jämställdhetsintegrering av företagsfrämjande – så här gör du!
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering Skapa ett forum för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering Informera om jämställdhetsintegrering.
Ramverk för patientmedverkan
Utvärdering av processmognad
Lagar och överenskommelser
IFMetalls klubb på VCBC Olofström Varför en Jämställdhetsplan ?
Modell för Utveckling av ledningssystem
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Förändring och motstånd
Att tillsammans påverka!
Marknadsplan Gör en marknadsplan.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Doris Thornlund Ett jämställt Norrbotten Internt och externt arbete Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. Delmål 2: Ekonomisk.
Genusanalys Kraftsamling
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
 Vad innebär jämställdhet?  Jämställdhet i regionala systemanalyser  Jämställdhet i åtgärdsplaneringen Jämställdhet och investeringsplaneringen.
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Hälsoteket ska förbättra hälsa och välbefinnande hos de boende i Angered genom att: skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar.
”Ett ledningssystem är ett verktyg för företaget att nå framgång”
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet
Nämndplan 2015.
Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola
Europeiska socialfondens nationella strukturfondsprogram för Sverige
Winnet Västernorrland – regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt.
Lönekriterier – ett stöd till chefer. Varför lönekriterier?  Att ha tydliga lönekriterier är en förutsättning i samband med lönesättning.  Kriterierna.
Jämställd vård och behandling Åsa Frodlund Statens institutionsstyrelse – JiM-träff.
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
HBTQ-certifiering inom
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Jämställdhet inom idrotten Forskarfrukost 27 september 2017 Jenny Svender, Fil. Dr Forsknings- och jämställdhetsansvarig Riksidrottsförbundet.
Mål och styrning Läroplansmålen
4R – för jämställdhet
Jämställdhet.
XX Jämställdhetsintegrad styrning och ledning på övergripande och verksamhetsnivå.
XX Benchmarking 3 Följa upp jämställdhetsarbetet och resultaten för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.
Benchmarking 2 Förbättringsarbete
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Beskrivning av organisationens ledning och styrning (styrkedjan)
Benchmarking 1 Beskrivning av organisationens ledning och styrning
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Systematiskt förbättringsarbete för jämställda resultat
Presentationens avskrift:

Att arbeta praktiskt

Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om arbetskraften Förbättrade hälsotal bland personalen

Jämställdhetsarbetet ska omfatta både den interna och externa verksamheten

Process – kedja av aktiviteter som skapar värde för kund/mottagare Projekt Process – kedja av aktiviteter som skapar värde för kund/mottagare UT Kunder Tjänster Varor IN Lev Mtrl Mainstreaming

Jämställdhetsintegrering ”Jämställdhetsintegrering innebär (om) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Europarådet 1998

Jämställdhetsintegrering Verksamheterna ska bedrivas så att kvinnor och män får del av tjänsterna utifrån olika villkor och behov Man utgår från kvinnors och mäns levnadsmönster för att anpassa service och resurser efter båda könens villkor och behov

Exempel på områden som kan beröras av jämställdhetsintegrering Arbetsorganisationen Rekrytering Kompetensutveckling Sammansättning av arbetsgrupper Design av varor och tjänster Kundsammansättning Säljaktiviteter Undersökningar Analyser Budgetering Öppettider Bemötande

Processer Kunder Brukare Karriär Kompetens- nyttjande Arbetsmiljö Sexuella trakasserier Intern Rekrytering Employer branding Lön Processer Kunder Brukare Kultur Värderingar Profil Produkter och tjänster Belöning Kundmötet/interaktionen Extern Marknadsföring och information Trovärdighet Attraktivitet

JämStöds ”Trappan” JämStöds Praktika – Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15

3R – Vem får vad och på vilka villkor? 3R-metoden är ett kartläggnings- och analysverktyg. Metoden är en hjälp att systematiskt ta fram kunskaper om kvinnors och mäns villkor i en verksamhet. Metoden bygger på att kvantitativa data, siffror och uppgifter, tas fram och att dessa ligger till grund för en kvalitativ analys av verksamheten. 1R - Representation 2R - Resurser 3R - Realia

3R metoden 1R - Representation Hur många kvinnor och hur många män? Huvuden ska räknas på alla nivåer i organisationen, såväl i ledningen och i personalen som bland kunder, medborgare eller brukare av verksamheten. Svaren ger en bild av hur könsfördelningen ser ut bland de människor som beslutar om verksamheten, som arbetar med den och som tar del av verksamheten. Konkreta frågor som ställs i en verksamhet kan vara: Hur många kvinnor och hur många män sitter i ledningen? Hur många kvinnor och hur många män är med och utvecklar en ny bilmodell? Hur ser könsfördelningen ut bland dem som vi hämtar i ambulans med blåljusen på?

3R metoden 2R - Resurser Hur fördelas organisationens resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? Svaret på denna fråga ger en bild av hur mycket kvinnor respektive män får ut av en verksamhet. Konkreta frågor kan vara: Hur mycket pengar lånar banken ut till kvinnor respektive män? Hur mycket tid ägnar försäljarna åt kvinnor som ska köpa en bil och åt män i samma situation? Vilka utrymmen använder flickor respektive pojkar i förskolan? Tanken är att man ska fylla på kartläggningen av representationen och i möjligaste mån koppla på resursfördelningen.

3R metoden 3R - Realia Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? Denna fråga kräver analys och diskussion och ofta även kunskap utifrån. Svaret ger en bild av vilken syn på kvinnor och män, vilka normer, som finns i organisationen och hur det påverkar verksamheten. Frågorna kan vara: Varför hämtar vi fler män än kvinnor i ambulans med blåljusen på? Varför lånar vi ut mindre pengar till kvinnor än män? Varför är flickorna mest i dockhörnan medan pojkarna rör sig över större ytor på dagis? Har personalen uppmuntrat detta?

Alla R behövs Poängen med 3R-metoden är att det behövs svar på alla 3R:en för att integrera jämställdhet i en verksamhet. Du måste räkna först – få en bild av fördelningen mellan kvinnor och män i verksamheten. Det viktigt att man skaffar sig kunskaper om just den egna verksamheten – för det är inte säkert att det ser precis likadant ut överallt, trots att verksamheten är densamma. Därefter kan diskussionen börja om varför det ser ut som det gör. I den diskussionen jämförs bilden av hur det ser ut med de jämställdhetsmål som finns i organisationen och i samhället. Utifrån en konkret diskussion om vad jämställdhet innebär i just din verksamhet blir det möjligt att se vad som behöver göras. 1R - Representation 2R - Resurser 3R - Realia Önskat läge Åtgärder

I vår verksamhet Vad blir jag nyfiken på att undersöka? Hur kan en sådan undersökning gå till?