Jämställdhet inom idrotten Forskarfrukost 27 september 2017 Jenny Svender, Fil. Dr Forsknings- och jämställdhetsansvarig Riksidrottsförbundet.

En presentation över ämnet: "Jämställdhet inom idrotten Forskarfrukost 27 september 2017 Jenny Svender, Fil. Dr Forsknings- och jämställdhetsansvarig Riksidrottsförbundet."— Presentationens avskrift:

1 Jämställdhet inom idrotten Forskarfrukost 27 september Jenny Svender, Fil. Dr Forsknings- och jämställdhetsansvarig Riksidrottsförbundet

2 Idrotten och dess jämställdhetsmål
40 år av jämställdhetsarbete 1989: Beslut om minst 40/60 representation i SF-styrelser och 50/50 i valberedningar Viss framgång under decennierna Jämställdhetsmålen 2011 – stagnation RF-stämman 2017 nya jämställdhetsmål jämställdhet en utvecklingsresa i Strategi 2025

3 Jämställdhetsmål 2025 Övergripande mål
Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Utöva och leda Möjligheter och förutsättningar Värdering och prioriteringar Inflytande och beslutsfattande Jämställdhetsintegrering

4 Jämställdhetsmål – delmål 2025
kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40%. valberedningar på alla nivåer består av lika antal kvinnor och män. andelen kvinnor resp. män på högre befattningar uppgår till minst 40% andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till minst 40%: inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån, vid riksidrottsgymnasierna (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) vid SF:s landslagsverksamhet

5 Tre nivåer av makt Öppen makt Makt över dagordningen
Privilegiet att utgöra normen (Rönnblom, 1997)

6 Ledamöter i SF-styrelser

7 SF styrelseledamöter och ordföranden

8 SF-styrelser – måluppfyllelse över tid

9 Relation könsfördelning i SF-styrelser och aktiva i idrott

10 Könssammansättning – varför minst 40/60?
Kritisk massa: Minst 35% för att minoritetseffekter ska upphöra och minst 40% för att könsbalans ska råda. Förhindrar marginalisering, kvinnor individer istället för symboler Ger större möjligheter att bilda allianser, påverka diskussioner o kultur i beslutande rum Kvinnors aktivitet och talutrymme ökar

11 Effekter av könsbalanserade organ
Ålderssammansättning Styrelsens arbete: Högre närvarofrekvens Fler kvinnor  ökad styrning och strategisk kontroll Ökar sannolikheten till initiativtagande och styrelsens krav på ledningen Andra frågor och perspektiv kommer upp på agendan Gör gruppen mer kreativa problemlösare Lönsamhet?

12 Räcker inte bara med könsbalans…
Säkerställ reella möjligheter för båda kön att utöva inflytande: Ledningen ge jämställdhet en central plats i organisationen Underrepresenterat kön tilldelas betydelsefulla uppdrag och få stöd Miljön måste karaktäriseras av goda relationer, samverkan och sammanhållning Utbildning i genus, jämställdhet och inkluderingsfrågor Mentorskapsprogram och nätverk Systematiskt och långsiktigt arbete med att höja kvinnors kompetens Arbeta med både struktur och kultur

13 Könskvotering inom idrotten
Syftet är att åstadkomma könsbalans i för idrotten centrala organ Ett av flera instrument för att åstadkomma jämställdhet Ett medel för förbättrad rekrytering och representation av det kön som är underrepresenterat

14 Organisationskultur där manlig ledare är norm
Organisationskultur där manligt/män som ledare är norm Otydliga rekryterings- och urvalsprocesser (O)möjliga karriärvägar Livsvillkor, hem och familj Organisationskultur där manlig ledare är norm Otydliga rekryterings- och urvalsprocesser (O)möjliga karriärvägar Livsvillkor, hem och familj

15 Identifiera & undanröja möjliggörande/ hindrande faktorer för deltagande

16