LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 23 oktober 2013 Göran Hjelm

Lönebildningsrapportens ABC Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion från regeringen Rapport ska behandla samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen samband mellan sysselsättning, lön och lönefördelning relevanta jämställdhetsaspekter Konjunkturinstitutet beslutar om rapportens innehåll efter samråd med Medlingsinstitutet Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas Total arbetskostnad relevant – ”allt ska räknas”

Viktiga slutsatser i årets rapport Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten Oförändrad lönespridning 2000-2012 Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt

Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv Dagens presentation Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv Utmaningar på arbetsmarknaden Två dataanalyser: Löneandelens utveckling Löneskillnader mellan män och kvinnor

Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv

Avtalsrörelsen 2013 Stor avtalsrörelse: 2,6 miljoner löntagare, 70 procent av alla med kollektivavtal Försämring av konjunkturutsikterna från våren 2012 till årsskiftet 2012/2013 Parterna delade synen om långsam återhämtning Industrin satte märket – industriavtalet höll Treåriga centrala avtal med arbetskostnadsökningar på i genomsnitt 2,3 procent per år

Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (1/2) Barometerindikatorn och förtroendeindikator för tillverkningsindustrin i euroområdet Index medelvärde=100, standardavvikelse=10, säsongsrensade månadsvärden

Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (2/2) Lönsamhetsomdöme Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade kvartalsvärden

Parterna hade anledning att förvänta hög arbetslöshet de kommande åren Procent av arbetskraften

Svaga utsikter för produktivitetstillväxten Potentiell produktivitet i näringslivet Procentuell förändring

Centralt avtalad löneökning i näringslivet Centrala avtalsnivåer normala givet de svaga konjunkturutsikterna Centralt avtalad löneökning i näringslivet Procent

Totala löneökningar under 3 procent 2013-2015 Faktisk och modellbaserad lön i näringslivet Procentuell förändring

Förbättrade konjunkturutsikter ger förbättrat vinstläge de kommande åren Vinstandel i näringslivet Procent

Utmaningar på arbetsmarknaden

Jämviktsarbetslöshet Arbetsmarknadens funktionssätt och jämviktsarbetslöshet påverkas av flera faktorer Matchning Struktur- omvandling Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Ekonomiskt utbyte av att arbeta Parternas agerande

Hög tillväxt i arbetskraften under den långvariga lågkonjunkturen Faktisk och potentiell arbetskraft Procentuell förändring

Långvarig lågkonjunktur – genomsnittlig tid i arbetslöshet i nivå med 90-talskrisen Veckor, säsongsrensade kvartalsvärden

Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (1/2) Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Tusental, trendade månadsvärden Anm. Arbetsförmedlingen definierar utsatta grupper som de med förgymnasial utbildning, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning.

Arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (2/2) Arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

Rekryteringstiden är lång trots hög arbetslöshet – indikerar försämrad matchning Rekryteringstid i privat sektor Genomsnittlig rekryteringstid i månader, säsongsrensade kvartalsvärden

Parternas agerande påverkar varaktig nivå på arbetslösheten Svensk studie tyder på att det ökade utbytet av att arbeta har dämpat löneutvecklingen före skatt verkar för varaktigt lägre arbetslöshet Resultat tyder dock på att långtidsarbetslöshet inte dämpar löneökningar verkar för varaktigt högre arbetslöshet kan påverka Riksbankens syn på penningpolitikens utformning Parterna påverkar även lönestrukturen Oförändrad lönespridning under 2000-talet

Oförändrad lönespridning under 2000-talet Lönespridningen i Sverige Percentilkvoter

Lägst inkomstspridning bland jämförbara länder – inte minst i den undre delen av fördelningen (P50/P10) Inkomstspridning i utvalda länder, P50/P10 Percentilkvoter

Lön och sysselsättningsgrad för olika utbildningsnivåer 2012, män Begränsad lönespridning mellan grundskole- och gymnasieutbildade Lön och sysselsättningsgrad för olika utbildningsnivåer 2012, män Medianlön, tusentals kronor per månad före skatt respektive sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30–54 år, procent av befolkningen

Flera faktorer bakom nuvarande strukturella problem på arbetsmarknaden Matchning Struktur- omvandling Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Ekonomiskt utbyte av att arbeta Parternas agerande

Förutsättningar finns för att arbetslösheten varaktigt kan minska efter 2015 Nedväxling av tillväxten i arbetskraften Löneutvecklingen kan dämpas ytterligare av det ökade utbytet av att arbeta En bred, om än långsam, återhämtning ökar sannolikheten att de som varit utan jobb länge blir erbjudna arbete

Lågkonjunkturen fortsätter Finns dock risk för att arbetsmarknadens funktionssätt inte på egen hand ger 6 procents arbetslöshet Lågkonjunkturen fortsätter Fortsatt hög långtidsarbetslöshet Utsatta grupper får det fortsatt svårt Löneutvecklingen inte känslig för långtidsarbetslöshet Centrala avtal indikerar inte någon ökad hänsyn till arbetslösheten Oförändrad lönespridning  Fortsatta politiska åtgärder sannolikt nödvändiga för att arbetslösheten varaktigt ska kunna minska ned mot 6 procent

Jämviktsarbetslöshet 6,5-7 procent 2006-2015 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften

Två dataanalyser : - Löneandelens utveckling - Löneskillnader mellan män och kvinnor

Löneandelen är ingen central ekonomisk variabel Klassisk fråga inom nationalekonomin och bland arbetsmarknadens parter Visar hur förädlingsvärdet fördelas mellan arbetstagare och kapitalägare Stora variationer över konjunkturcykeln Jämvikten kan förändras över tiden Lägre löneandel behöver inte ske på löntagarnas bekostnad Mer kapitalintensiv produktion kan ge lägre löneandel och högre reallöner

Teknologisk utveckling Globalisering Minskad facklig styrka Men… Flera faktorer till minskade löneandel lyfts fram i internationell forskningslitteratur Teknologisk utveckling Globalisering Minskad facklig styrka Men… Faktorer samvarierar, svårt att mäta relativ betydelse Utvecklingen skiljer kraftigt mellan länder Val av tidsperiod av stor betydelse

Offentlig debatt kring löneandelen senaste året ”Lönesänkarna” Dokument inifrån SVT (2013) ”Den sänkta löneandelen” Svensk antologi (2013) ”Dokumentären vilseleder om lönerna” Lars Calmfors, Dagens Nyheter (2013)

Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt Trendmässig löneandel i näringslivet och tillverkningsindustrin i Sverige Procent Anm. Näringslivet är exklusive jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning, petroleumraffinaderier, småhus, fritidshus, utbildning, hälso- och sjukvård. Tillverkningsindustrin är exklusive petroleumraffinaderier.

Könsuppdelad arbetsmarknad förklarar merparten av löneskillnader mellan män och kvinnor

Löneskillnadens utveckling, hela arbetsmarknaden Löneskillnaderna minskar successivt Löneskillnadens utveckling, hela arbetsmarknaden Procent

Löneskillnadens utveckling, arbetare i privat sektor Liten och fallande oförklarad löneskillnad hos arbetare i privat sektor Löneskillnadens utveckling, arbetare i privat sektor Procent

Löneskillnadens utveckling, tjänstemän i privat sektor Störst löneskillnader i tjänstemannayrken Löneskillnadens utveckling, tjänstemän i privat sektor Procent

Viktiga slutsatser i årets rapport Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten Oförändrad lönespridning 2000-2012 Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt