Kapitel 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Konjunkturläget Augusti 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
Kapitel 1.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
KONJUNKTURLÄGET 28 mars 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Flera tecken på förbättrad konjunktur Utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår Expansiv penningpolitik.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 juni 2014 Konjunkturläget, juni 2014.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
Konjunkturläget Augusti 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring.
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. April 2014
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiell stabilitetsrapport våren Ökad motståndskraft i svenska storbanker.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm Perspektiv på penningpolitiken och inflationsmålet Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Stefan Ingves Extramöte i finansutskottet 16 augusti 2011.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Börsutveckling Index =100, veckovärden.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Kapitel 1

Europeiskt stressindex Diagram 1:1. Källor: Reuters EcoWinoch Riksbanken

Priser på bostadsrätter och villor Index, januari 2008 = 100 Diagram 1:2. Källor: Mäklarstatistik och Valueguard

Kreditgap i Sverige Procent Diagram 1:3. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser mars 2012 Diagram 1:4. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II December 2011, procent Diagram 1:5. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III initialt och i Riksbankens stresstest Mars 2012, procent Diagram 1:6. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Svenska och utländska bankers publicerade nivåer på Liquidity Coverage Ratio (LCR) Procent, december 2011 Diagram 1:7. Källor: Bankernas resultatrapporter och Liquidatum

Banktillgångar i förhållande till BNP december 2010 Procent Diagram 3:1. Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer Basel III Procent Diagram 1:9. Källa: Riksbanken

Riskvikter på bolån enligt Basel II Procent Diagram 1:10. Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken

Kontracykliska kapitalbuffertar Procent Diagram 1:11. Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

De svenska storbankernas likviditetsbuffertar Miljarder kronor Diagram 1:12. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Publicerade nivåer på LCR Procent Diagram 1:13. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas genomsnittliga LCR Procent Diagram 1:14. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

De svenska storbankernas genomsnittliga LCR i euro Mars 2012, procent Diagram 1:15. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

De svenska storbankernas genomsnittliga LCR i amerikanska dollar Mars 2012, procent Diagram 1:16. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

De svenska storbankernas genomsnittliga NSFR Procent Diagram 1:17. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Kapitel 2

ECB:s utlåning till europeiska banker Miljarder euro Diagram 2:1. Källa: ECB

Nettoutlåningen i ECB:s treårslån och euroområdets bankobligationsförfall Miljarder euro Diagram 2:2. Källor: Dealogic och Riksbanken

Upplåning från ECB före och efter treårslånen i december och februari Procent av samlade banktillgångar Diagram 2:3. Källor: Bloomberg, nationella centralbanker och Riksbanken

Förändring i bankers innehav av statsobligationer i euro och i lån från ECB Miljarder euro Diagram 2:4. Källor: ECB och Bloomberg

Räntor på 10-åriga statsobligationer Procent Diagram 2:5. Källa: Reuters Ecowin

Utvecklingen på olika börser Index, juli 2011=100 Diagram 2:6. Källa: Bloomberg

Europeiskt stressindex Diagram 2:7. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Statsskuld Procent av BNP Diagram 2:8. Källor: Reuters Ecowin och Riksbanken

Underskott i offentliga finanser Procent av BNP Diagram 2:9. Källa: Reuters Ecowin

Europeiska bankers emissionsvolymer Miljarder euro Diagram 2:10. Källor: Dealogic och Riksbanken

Löptid på bankers utgivna icke säkerställda skuld År Diagram 2:11. Källa: Dealogic

Finansieringskostnad över 3-månader Stibor för säkerställda obligationer Räntepunkter Diagram 2:12. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Diagram 2:13. Källa: Bloomberg

Femåriga CDS-premier för svenska banker Räntepunkter Diagram 2:14. Källor: Bloomberg och Riksbanken

Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Diagram 2:15. Källor: Bloomberg och Riksbanken

Indikativ uppdelning av riskpremien i euroområdet Räntepunkter Diagram 2:16. Källor: Bloomberg och Riksbanken

Kostnaden för att låna i euro i tre månader och omvandla lånet till amerikanska dollar Räntepunkter Diagram 2:17. Källor: Bloomberg och Riksbanken

Omsättning på den svenska repomarknaden per månad Miljarder kronor Diagram 2:18. Källa: Riksbanken

Europeiska företags emissionsvolymer, oberoende av valuta Miljarder euro Diagram 2.19 Källa: Dealogic

Jämförelse mellan räntor på företags-obligationer och bankobligationer i Europa Räntepunkter Diagram 2:20. Källa: Barclays Live/Iboxx

Svenska företags emissionsvolymer, oberoende av valuta Miljarder euro Diagram 2:21. Källa: Dealogic

Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Diagram R2:1. Källor: Bloomberg och Riksbanken

Kapitel 3

De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, mars 2012 Procent av total utlåning Diagram 3:1. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning uppdelad på geografiskt område, mars 2012 Procent av total utlåning Diagram 3:2. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Hushållens upplåning Procent Diagram 3:3. Källor: SCB och Riksbanken

Genomsnittlig utlåningsränta och fastighetspriser Procent, index 1980 = 100 Diagram 3:4. Källor: SCB och Riksbanken

Omsättning och förändringen i huspriser Antal permanentbostäder i tusental, procent Diagram 3:5. Källor: SCB och Riksbanken

Andelen blancokrediter av total upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 3:6. Källa: SCB

Priser på småhus och bostadsrätter Index, 2008-01 = 100 Diagram 3:7. Källor: Mäklarstatistik och Valueguard

Antal påbörjade bostäder Tusental Diagram 3:8. Källa: SCB

Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Diagram 3:9 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens skulder, tillgångar och sparande Procent av disponibel inkomst Diagram 3:10. Källor: SCB och Riksbanken

Företagens upplåning från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Diagram 3:11. Källor: SCB och Riksbanken

Utlåningsräntor till icke-finansiella företag för nya lån samt 3-månaders Stibor Procent Diagram 3:12. Källor: SCB och Reuters EcoWin

Konkursgrad för svenska företag Procent Diagram 3:13. Källa: Riksbanken

Direktavkastningskrav på kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 3:14. Källor: Pangea och Reuters EcoWin

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 3:15. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 3:16. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Reala huspriser Index, kvartal 1 1995 = 100 Diagram 3:17. Källor: Reuters EcoWin, Bank for International Settlements och Riksbanken

BNP Årlig procentuell förändring Diagram 3:18. Källa: Reuters EcoWin

Reala växelkurser Index, januari 2009 = 100 Diagram 3:19. Källa: Bank for International Settlements

Hushållens och företagens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 3:20. Källa: Reuters EcoWin

Betalningförseningar Procent av total utlåning Diagram 3:21. Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas

Andelen av totala lån och bostadslån som är tagna i utländsk valuta i Polen Procent Diagram 3:22. Källa: Narodowy Bank Polski

Kredittillväxt till icke-finansiell privat sektor Procent Diagram R3:1 Källa: IMF

Utlåning till svenska hushåll och företag från kreditinstitut Miljarder kronor Diagram R3:2 Källa: SCB

Svenska bankers utlåning till hushåll och företag i de baltiska länderna Miljarder euro Diagram R3:3. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kapitel 4

Banktillgångar i förhållande till BNP december 2010 Procent Diagram 4:1. Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Totala tillgångar December 2011, miljarder kronor Diagram 4:2. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser mars 2012 Diagram 4:3. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas intäkter Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 4:4. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas avkastning på eget kapital Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram 4:5. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas avkastning på totala tillgångar Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram 4:6. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska bankernas kostnader i förhållande till intäkter (K/I-tal) Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram 4:7. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Uppdelning av ränta på nyutgivna rörliga bolån Procent Diagram 4:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bruttomarginal på svenska nyutgivna bolån med tre månaders löptid Procent Diagram 4:9. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas volymer och intjäning på bolån December 2011, procent Diagram 4:10. Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning till allmänheten i de baltiska länderna Miljarder euro och årlig procentuell förändring Diagram 4:11. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar Procent Diagram 4:12. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas kreditförluster Procent av utlåning vid respektive kvartals början Diagram 4:13. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor Diagram 4:14. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförluster i svenska bostadsinstitut och i de fyra storbankerna Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten, procent Diagram 4:15. Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

Osäkra fordringar Procent av bruttoutlåning Diagram 4:16. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Svenska och utländska bankers kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II December 2011, procent Diagram 4:17. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Procent Diagram 4:18. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapital enligt Basel II i förhållande till totala tillgångar Procent Diagram 4:19. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Riskvikter på bolån enligt Basel II Procent Diagram 4:20. Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Diagram 4:21. Källor: Liquidatum och Riksbanken

De svenska storbankernas finansiering, mars 2012 Procent Diagram 4:22. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas likviditetsbuffertar Miljarder kronor Diagram 4:23. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Amerikanska penningmarknads-fonders exponeringar Miljarder dollar Diagram 4:24. Källor: Fitch och Riksbanken

Investerare i svenska säkerställda obligationer December 2011, procent Diagram 4:25. Källor: SCB och Riksbanken

Kapitel 5

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser mars 2012 Diagram 5:1. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförlustnivå i huvudscenariot Procent Diagram 5:2. Källa: Riksbanken

Fördelning av storbankernas kreditförluster per region under perioden 2012–2014 i huvudscenariot Miljarder kronor Diagram 5:3. Källa: Riksbanken

Den svenska storbank som har lägst primärkapital-relation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Diagram 5:4. Källa: Riksbanken

Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska icke-finansiella företag i stresstest samt i huvudscenario Procent Diagram 5:5. Källor: Moody's KMV och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III initialt och i stresstestet Procent Diagram 5:6. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Faktorer som bidrar till förändringen i storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III i stresstestet Procent Diagram 5:7. Källa: Riksbanken

Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Överlevnadsperiod, antal dagar Diagram 5:8. Källor: Liquidatum och Riksbanken

De svenska storbankernas likviditetsbuffertar Miljarder kronor Diagram 5:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas genomsnittliga LCR Procent Diagram 5:10. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Överlevnadsperiod, antal dagar Diagram 5:11. Källor: Liquidatum och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Diagram 5:12. Källor: Liquidatum och Riksbanken

Storbankernas genomsnittliga NSFR Procent Diagram 5:13. Källa: Finansinspektionen och Riksbanken

Förfall och emissioner av obligationer 2011 Miljarder kronor Diagram 5:14. Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Förhållande mellan utlåning och inlåning Procent Diagram 5:15. Källor: Liquidatum och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Diagram 5.16. Källor: Liquidatum och Riksbanken