Finansiell stabilitet 2006:1

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Kapitel 1.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Konjunkturläget Juni 2007 BNP och efterfrågan Årlig procentuell förändring.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Penningpolitisk rapport juli 2009
Konjunkturläget Augusti 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring.
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiell stabilitetsrapport våren Ökad motståndskraft i svenska storbanker.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Ränta på interbanklån, differens mot förväntad styrränta (basis-spread) Procentenheter, dagsvärden, 10-dagars glidande medelvärde.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
Total inhemsk efterfrågan och import i euroområdets krisländer Miljarder euro, fasta priser, säsongsrensade kvartalsvärden.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Global varuhandel och industriproduktion
BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna
Produktivitet i näringslivet
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Finansiell stabilitet 2/2001
Sammanfattande budskap
Presentationens avskrift:

Finansiell stabilitet 2006:1 31 Maj 2006

KAPITEL 1 Finansiella marknader

Börsutveckling Index: september 2002 = 100 Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin

P/E-kvot för Sverige, Europa och USA Procentuell tillväxt i förhållande till 2004 Diagram 1:2 Källa: Reuters EcoWin

Implicit volatilitet för aktiemarknaderna Index Diagram 1:3 Källa: Bloomberg.

Historisk volatilitet för aktie-marknaderna i Sverige och USA Diagram 1:4 Källa: Reuters EcoWin

Ränta på tioåriga statsobligationer Procent Diagram 1:5 Källa: Reuters EcoWin

Kreditspreadar för högt respektive lågt graderade företag i USA Procentenheter Diagram 1:6 Källor: Reuters EcoWin, Federal Reserve Board och Merrill Lynch

Kreditspreadar för företagsobligationer i Europa Procentenheter Diagram 1:7 Källa: Reuters EcoWin

Credit default swap spreadar Diagram 1:8 Källa: Bloomberg.

Kreditspreadar för obligationer utgivna av tillväxtekonomier Procentenheter Diagram 1:9 Källa: Bloomberg

Oljepris och råvaruprisindex USD per fat och index: februari 2000 = 100 Diagram 1:10 Källor: The Economist och Reuters EcoWin

Nominella huspriser Årlig procentuell förändring Diagram R1 Källor: Reuters EcoWin och Australian Property Monitor

Nominella huspriser Årlig procentuell förändring Diagram R2 Källa: Reuters EcoWin

Amerikanska hushålls betalningsförmåga vid husköp Index Diagram R3 Källa: Reuters EcoWin

KAPITEL 2 De svenska bankernas låntagare

Icke-finansiella företags upplåning samt placeringar Årlig procentuell förändring, tre månaders medelvärde Diagram 2:1 Källa: Riksbanken

Icke-finansiella företags upplåning från värde- pappersmarknaden samt kreditmarknadsinstitut Miljarder kronor Diagram 2:2 Källa: Riksbanken

Näringslivets fasta bruttoinvesteringar samt icke-finansiella företags upplåning från kreditmarknadsinstitut Årlig procentuell förändring, fyra månaders medelvärde Diagram 2:3 Källor: SCB och Riksbanken

Skulder i relation till totala tillgångar i börsnoterade företag Andel företag i procent Diagram 2:4 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Avkastning på eget kapital i börsnoterade företag Andel företag i procent Diagram 2:5 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Diagram 2:6 Källa: SCB

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för börsnoterade icke-finansiella företag, branschvis Procent (logaritmisk skala) Diagram 2:7 Källa: Moody’s KMV

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för börsnoterade icke-finansiella företag Procent (logaritmisk skala) Diagram 2:8 Källa: Moody’s KMV

Företagsförvärv Diagram R4 Källor: Svenska riskkapitalföreningen (SVCA) samt företaget Förvärv & Fusioner

Investeringar genom lånefinansierade företagsförvärv Miljarder kronor och antal Diagram R5 Källa: Svenska riskkapitalföreningen (SVCA)

EBIT-multiplar för låne- finansierade företagsförvärv Genomsnitt i miljoner kronor Diagram R6 Källa: The Centre for Management Buy Out Research

EBIT-multiplar för svenska risk-kapitalbolags förvärv utanför Sverige Genomsnitt i miljoner kronor Diagram R7 Källa: The Centre for Management Buy Out Research

Genomsnittlig räntetäckningsgrad och skuld-sättningsgrad för börsnoterade fastighetsföretag Kvot Diagram 2:9 Källor: Årsredovisningar och Riksbanken

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för börsnoterade fastighetsföretag Procent (logaritmisk skala) Diagram 2:10 Källa: Moody´s KMV.

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram R8 Källor: NewSec AB och Riksbanken

Reala hyror för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Diagram R9 Källor: NewSec AB och Riksbanken

Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Diagram R10 Källor: Newsec AB, Jones Lang LaSalle och Reuters EcoWin

Genomsnittligt direktavkastningskrav på kontorsfastigheter i citylägen Procent Diagram R11 Källor: Newsec AB och Reuters EcoWin

Hushållens upplåning från olika institut Årlig procentuell förändring Diagram 2:11 Källa: Riksbanken

Hushållens skulder och ränteutgifter i förhållande till disponibel inkomst Procent Diagram 2:12 Källor: SCB och Riksbanken

Bindningstider i hushållens stock av bostadslån Procent Diagram 2:13 Källa: Riksbanken

Hushållens skuldsättning samt småhuspriser Index 1986 = 100 Diagram 2:14 Källa: SCB

Småhuspriser Index 1986 = 100 Diagram 2:15 Källa: SCB

Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp Diagram 2:16 Källa: SCB

Genomsnittligt pris på bostadsrätt i riket Kronor per kvadratmeter Diagram 2:17 Källa: maklarstatistik.se

Skuld- och räntekvot i skuldsatta hushåll Procent Diagram R12 Källor: SCB och Riksbanken

Skuld- och räntekvot uppdelat på inkomstkategori Procent Diagram R13 Källor: SCB och Riksbanken

Andel av hushållssektorns skuld och andel hushåll under marginal per inkomstkategori Procent Diagram R14 Källor: SCB och Riksbanken

Andel av hushållssektorns skulder och tillgångar per inkomstkategori Procent Diagram R15 Källor: SCB och Riksbanken

KAPITEL 3 Utvecklingen i bankerna

Rörelseresultat 2005 uppdelat på geografiskt område Procent Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent Diagram 3:2 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Bidrag till räntabilitet på eget kapital före skatt Procent Diagram 3:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster (netto) i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, 2006 års priser Diagram 3:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas resultat Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i stor-bankerna, omsättning på Stockholmsbörsen samt nordiskt aktiemarknadsindex Miljoner kronor och index Diagram 3:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

Räntabilitet på eget kapital före skatt Procent Diagram 3:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Intäktsfördelning i storbankerna Procent Diagram R15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas räntenettomarginal samt räntedifferens på svensk bankinlåning respektive bank och hypoteksutlåning Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram R16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas kostnadseffektivitet Procent Diagram R17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kostnader i relation till intäkter Procent Diagram R18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning till allmänheten i storbankerna, sektorfördelning samt andel av utlåningstillväxt Procent Diagram 3:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning till svenska företag från kreditinstitut Tre månaders glidande medelvärde, årlig procentuell förändring Diagram 3:9 Källa: Riksbanken

Utlåning till svenska hushåll från kreditinstitut Årlig procentuell förändring Diagram 3:10 Källa: Riksbanken

Utlåning till svensk och utländsk allmänhet Index: 2005:1 = 100 Diagram 3:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Reserveringar för konstaterade och befarade kreditförluster som andel av utlåning Summerat över fyra kvartal, procent Diagram 3:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförluster, netto, som andel av utlåning Procent Diagram 3:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Primärkapitalrelation Procent Diagram 3:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Primärkapitalrelation för de nordiska storbankerna Procent Diagram 3:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Inlåning, utlåning samt finansieringsgap i storbankerna Miljarder kronor och procent Diagram 3:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Räntebärande tillgångar och skulder, december 2005 Miljarder kronor Diagram 3:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Primärkapitalrelation i de fyra storbankerna efter att en svensk bank har ställt in betalningarna Återvinning 25 procent Procent Diagram 3:18 Källa: Riksbanken.

ARTIKEL 1 Att mäta kreditrisk med extern information

Utlåning, geografiskt fördelad Procent Diagram R1 Källor: Bankernas årsredovisningar och Riksbanken

Utlåning, sektorfördelad Procent Diagram R2 Källor: Bankernas årsredovisningar och Riksbanken

Företagsutlåning, branschfördelad Procent Diagram R3 Källor: Bankernas årsredovisningar och Riksbanken

Förväntad förlust som andel av bankens kreditportfölj Procent Diagram 1 Källa: Riksbanken

Riskkapitalbehov som andel av bankens kreditportfölj Procent Diagram 2 Källa: Riksbanken

Förväntad förlust och riskkapitalbehov som andel av bankens kreditportfölj Procent Diagram 3 Källa: Riksbanken

Riskkapital och primärkapital i bankerna Procent Diagram 4 Källa: Riksbanken

Intäktsfördelning i de fyra storbankerna Procent Diagram 5 Källor: Bankernas årsredovisningar och Riksbanken

ARTIKEL 2 Hedgefonder och det finansiella systemet

Marknadsindex Diagram 1 Källa: Reuters Ecowin

Antal hedgefonder registrerade i Sverige samt andelen förvaltat kapital Diagram 2 Källa: Fondbolagens förening

Nordic Hedge fund index (NHX) Sverige och Affärsvärldens generalindex Diagram 3 Källa: Hedgenordic