Makroekonomi – en empirisk grund för kursen vt 2010 1.Några mycket långsiktiga trender: välfärdens utveckling 2.Efterkrigstiden i tre epoker: internationellt,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 27 augusti 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR 2007:
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
PPR september
Presentationens avskrift:

Makroekonomi – en empirisk grund för kursen vt Några mycket långsiktiga trender: välfärdens utveckling 2.Efterkrigstiden i tre epoker: internationellt, svenska konjunktur- och strukturfaktorer 3.Dagens ekonomiska kris: värsting?

Sveriges BNP per capita och förväntad livslängd

Arbetslösheten i Sverige

Relativ arbetslöshet i Sverige och EU

Inflationen i Sverige

Prisnivån i Sverige

Vad skiljer 2005 från 1980? 1955? – två generationer… (allt i 2009 prisnivå!) hushållens konsumtion offentlig konsumtion BNP/capita export/BNP Mobiltel/1000 inv Studenter vid universitet mrd897 mrd +86 % mrd +69 % 123 mrd529 mrd +430 % 822 mrd +55% kr kr (+98%) kr (+58%) 22 %30 %49 % ca

Viktiga svenska institutionella förändringar Valutaregleringen avskaffas på 1980-talet: fri internationell kapitalrörlighet Fast växelkurs blir flytande 1992 EU-medlemskap 1995 nej till EMU och euro Inflationsmål och självständig riksbank Utgiftstak och budgetmål

Översikt över Sveriges moderna ekonomiska utveckling 1.Industrialiseringsperioden 2.“Det gyllene kvartsseklet” Kriser och omvandling Moderna tider (?)

Det gyllene kvartsseklet-internationellt Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser hög tillväxt (industrialismen, masskonsumtion) snabb ökning av världshandeln ”keynesiansk” politik: staten aktiv konjunkturpåverkan

Det gyllene kvartsseklet-konjunkturellt historiskt rekordhög tillväxt (50-t: 3,4%/år, 60-t: 4,5 %/år) höga investeringar (20-25% av BNP) låg arbetslöshet låg inflation och ränta jämvikt i utrikeshandeln och i statsfinanserna

BNP-utveckling

Det gyllene kvartsseklet-strukturellt industrisamhället ersätter jordbrukssamhället offentliga sektorn växer: ”välfärdsstaten” etableras med ökade transfereringar kapitalintensiv produktion allt viktigare verkstadsindustri, bostadsbyggande, bilism

Bilismens utveckling: bilinnehav per 1000 innevånare i Sverige

Kriser och omställning-internationellt oljekriserna 1973, 1979, 1986 Bretton Woods-systemets sammanbrott flytande växelkurser, EU fasta kurser (valutaormen, ERM) lägre tillväxt än tidigare (”euroskleros”) lågkonjunkturer, stigande arbetslöshet stigande (70-t), fallande (80-t) inflation monetaristisk politik (USA, UK)

Kriser och omställning-konjunkturellt Låg tillväxttakt, ca 2%/år (även på 80-talet) Djupa lågkonjunkturer (76-77, 80-82, ) Oljekriser, kostnadskriser, överhettning Fortsatt låg arbetslöshet till 1991 Stigande (70-t) och hög (80-t) inflation Underskott i statsfinanser och utrikeshandel Keynesianism, devalveringar, åtstramningar

Kriser och omställning- strukturellt Trendbrott: slut på rekordåren Kriser och omvandlingstryck (70,90-t): varv, stål …, IT och specialisering Tjänstesamhället Avregleringar på 80-t: finansiella marknader skapas, internationella valutaflöden, skattereform Energifrågor, miljöfrågor nya fokus Offentlig sektor växer

Moderna tider - internationellt global ekonomisk integration: WTO, NAFTA EUs fyra friheter (92), EMU, ECB och euron 2000, utvidgning 12->15->27 finansiell integration och instabilitet bestående hög arbetslöshet i många länder inflationsproblemet ”löst”? produktivitetstillväxt Globalisering, nya STORA snabbväxande ekonomier, ökad världshandel Miljöfrågor

Moderna tider - strukturellt flytande växelkurs och kapitalrörlighet (92) Riksbanken: 2 % inflation och självständighet Riksdagen: överskottsmål och utgiftstak EU-medlemsskap (95). Ökat internationellt beroende och konkurrens. Ökad handel. minskande offentlig sektor, ökande välfärdsklyftor

Moderna tider - konjunkturellt Återhämtning efter krisårens omställning något högre tillväxttakt (produktivitet) Måttliga svängningar (00, 02-04, 06-08) Långsamt minskande arbetslöshet Mycket låg inflation Budget- och bytesbalans vänts: överskott svängningar för aktier, fastigheter. IT-bubbla

Dagens ekonomiska kris Värstingkris? Hur yttrar sig krisen i makroekonomiska termer? Vad kan göra ett en sådan ekonomisk nedgång uppkommer? ->makroteori

Diagram 1.6. BNP i världen Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.7. Världshandelsvolym World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

Diagram 1.8. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Diagram Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Källor: OECD och Riksbanken. Anm. Streckad stapel avser prognos. För Sverige avses Riksbankens prognos, för övriga länder avses OECD:s prognos i Economic Outlook december 2009.

Diagram Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Dessa gap ska inte nödvändigtvis tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 3.8. Växelkurser Kronor per euro respektive dollar Källa: Reuters EcoWin

Diagram Fasta bruttoinvesteringar Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Säsongsrensat av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 3.1. Börsutveckling Index, = 100 Källa: Reuters EcoWin

Tabell A6. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket BNP-tillväxten med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är baserade på riskjusterade marknadsräntors förmåga att prognostisera den framtida reporäntan. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.