Finansiell Stabilitet November 2008. Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Kapitel 1.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Per Jansson Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Riksbanken och finansiell stabilitet
Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Det penningpolitiska landskapet i en finansiell kris Riksbankschef Stefan Ingves Bildappendix till talet vid Nationalekonomiska föreningen, 31 mars 2009.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiell stabilitetsrapport våren Ökad motståndskraft i svenska storbanker.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Penningpolitiskt beslut 8:e oktober Den finansiella krisen fördjupas Fördjupar den pågående konjunkturnedgången Med lägre inflationstryck som följd.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finanssektorns stabilitet oktober 2007 Tomas Flodén.
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Finanssektorns stabilitet Svenska banker har klarat sig förhållandevis bra i finanskrisen Kreditförlusterna cirka 3 miljarder kronor Nedskrivningar.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Finansiell stabilitet 2/2001
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Finansiell Stabilitet November 2008

Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder är idag en förutsättning för att stabiliteten i Sverige ska vara tillfredsställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:2

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Stabilitetsbedömning Motståndskraften i de svenska bankerna är god Global förtroende- och likviditetsbrist Åtgärder förutsättning för finansiella stabilitet

Omgivande risker har ökat  Risker på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

Omgivande risker har ökat  Risker på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

3 mån basis spread skillnaden mellan interbankränta och förväntad styrränta, räntepunkter Anm. I Sverige avses skillnaden mellan 3 mån Stibor och T/N swap (STINA) Diagram 1.2 Källa: Bloomberg

Premier i CDS-index för ett urval av banker Räntepunkter Diagram 1.12 Källa: Bloomberg

Omgivande risker har ökat  Risker på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

Effekterna av sämre ekonomisk utveckling Konjunkturutsikterna kan försämras ännu mer bankerna påverkas via deras intjäning och sämre betalningsförmåga hos låntagarna om bankerna stramar åt sin kreditgivning ytterligare eller av andra faktorer (genuint svårt att bedöma finanskrisens effekter på realekonomin). Sämre konjunkturutsikter kan leda till att bankerna blir ännu mer försiktiga i sin kreditgivning Det kan i sin tur ytterligare försämra konjunkturutsikterna Negativ spiral av fallande ekonomisk aktivitet och minskad kreditförsörjning

Höga kreditspreadar Skillnad mellan företagsobligationer och statsobligationer i USA och Europa, räntepunkter Diagram 1:7 Källa: Reuters EcoWin

Kostnad för kreditskydd har ökat premier i CDS-index, Räntepunkter Diagram 1.11 Källa: Reuters Ecowin & Bloomberg

Omgivande risker har ökat  Risker på de finansiella marknaderna  Effekterna av en sämre realekonomisk utveckling  Utvecklingen i de baltiska länderna

Svenska banker i de baltiska länderna September 2008 Baltiska ländernas del av utlåning och rörelseresultat Utlåning SEB12 % Swedbank16 % Nordea 3 % Rörelseresultat, senaste fyra kvartalen SEB20 % Swedbank27 % Nordea 2 % Marknadsandelar utlåning

BNP –tillväxt Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcowinDiagram 2:34

Företagens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker Diagram 2:41

Stresstesterna visar… Har tillräckliga buffertar för att klara en negativ utveckling i de baltiska länderna en kraftig nedgång i konjunkturen I denna rapport också ett test med ett mer omfattande krisscenario Scenario i linje med krisen på 1990-talet Negativ utveckling i Baltikum Negativ utveckling i den globala ekonomin Men, i nuvarande läge med dåligt fungerande finansiella marknader globalt skulle effekterna bli allvarliga

Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder är idag en förutsättning för att stabiliteten i Sverige ska vara tillfredsställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:2

Artikel Från lokal till global – dagens finanskris sedd i ljuset av gårdagens Belyser skillnader och likheter mellan den pågående krisen och 90-talskrisen