Finansiell stabilitet 2007:2 4 December 2007. KAPITEL 1 Finansiella marknader.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Kapitel 1.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
PPR 2007:
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Reala bostadspriser Index 1986=100.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. April 2014
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna
Finansiell stabilitet 2/2001
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Finansiell stabilitet 2007:2 4 December 2007

KAPITEL 1 Finansiella marknader

Ränta på tre månaders statsskuldväxlar Procent Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin

Skillnaden mellan interbankräntor och statsskuldväxlar under 2007 Räntepunkter Källa: Reuters Ecowin Diagram 1:2 Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders statsskuldsväxel i respektive land.

Ränta på tioåriga statsobligationer Procent Diagram 1:3 Källa: Reuters EcoWin

Kreditspreadar för företagsobligationer i USA Procentenheter Diagram 1:4 Källa: Reuters EcoWin

Kreditspreadar för företagsobligationer i Europa Procentenheter Diagram 1:5 Källa: Reuters EcoWin

Faktisk konkursgrad, globalt Procentuell andel av totala antalet företag Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:6

Kreditspreadar för obligationer utgivna av tillväxtekonomier Procentenheter Diagram 1:7 Källa: Bloomberg

T/N-ränta och reporänta Procent Diagram 1:8 Källa: Bloomberg

Ränta på svenska statsobligationer Procent Diagram 1:9 Källa: Reuters EcoWin

Börsutveckling Index: januari 2006=100 Diagram 1:10 Källa: Reuters EcoWin

Utvecklingen i banksektorn på olika börser Index: januari 2006=100 Diagram 1:11 Källa: Reuters EcoWin

Implicit volatilitet för aktiemarknaderna Procent Diagram 1:12 Källa: Bloomberg

Amerikanska företagscertifikat samt statsskuldväxel Procent, löptid tre månader Diagram R1 Källa: Federal Reserve Bank

Utestående stock av amerikanska företagscertifikat Miljarder kronor, säsongsrensad Diagram R2 Källa: Federal Reserve Bank

KAPITEL 2 De svenska bankernas låntagare

Bankernas utlåning fördelad på svenska och utländska hushåll och företag för andra kvartalet 2007 Procent Diagram 2:1 Källa: Riksbanken

Hushållens reala disponibla inkomster samt sparkvot Årlig procentuell förändring och procent av disponibel inkomst Diagram 2:2 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens nysparande på inlåningskonto Miljarder kronor Diagram 2:3 Källa: SCB

Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring Diagram 2:4 Källa: Riksbanken

Hushållens belåningsgrad Procent Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:5

SBAB 3-månaders rörlig, 3- månaders interbankränta samt reporänta Procent Källa: Reuters Ecowin Diagram 2:6

Andelar olika bindningstider för hushållens nya lån Procent Diagram 2:7 Källa: Riksbanken

Hushållens skulder och ränteutgifter i förhållande till disponibel inkomst Procent Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:8

Hushållens skuldsättning samt småhuspriser Index: 1986 = 100 Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:9

Hushållens skulder i bolåneinstitut och köpeskillingskoefficient i riket Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:10

Bostadsrättspriser Kronor per kvadratmeter Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:11

Huspriser Årlig procentuell förändring Diagram R3 Källa: Reuters Ecowin

Huspriser Årlig procentuell förändring Diagram R4 Källa: Reuters Ecowin

Huspriser Årlig procentuell förändring Diagram R5 Källa: Reuters Ecowin

Huspriser Årlig procentuell förändring Diagram R6 Källa: Reuters Ecowin

Amerikanska huspriser Årlig procentuell förändring Diagram R7 Källa: Reuters Ecowin

Företagens upplåning från kreditinstitut Årlig procentuell förändring Diagram 2:12 Källa: Riksbanken

Lönsamhet i svenska börsnoterade företag Procent Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Skuldsättningsgrad i svenska börsnoterade företag Kvot Diagram 2:14 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Tolvmånaders glidande medelvärde Diagram 2:15 Källa: SCB

Den genomsnittliga kapitalkostnaden för de börsnoterade aktiebolagen Procent Diagram 2:16 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Förväntade konkurssannolikheter, historiska utfall och prognos enligt Riksbankens huvudscenario Procent Diagram 2:17 Källor: Moody´s KMV och Riksbanken

Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Diagram 2:18 Källor: Newsec AB och Riksbanken

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2:19 Källor: NewSec AB och Riksbanken

Genomsnittligt direktavkastningskrav på kontorsfastigheter i citylägen Procent Diagram 2:20 Källor: Newsec AB och EcoWin

Geografisk fördelning av storbankernas utlåning 2006 Diagram 2:21 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Huspriser i Norden Årlig procentuell förändring Diagram 2:22 Källor: SCB, BIS och Reuters EcoWin

Förväntade konkurssannolikheter för börs-noterade icke-finansiella företag, branschvis Procent Diagram 2:23 Källa: Moody’s KMV

Andelar av utlåningen till privat sektor i utländsk respektive inhemsk valuta, september 2007 Procent Diagram 2:24 Källor: Nationella centralbanker

Bytesbalansunderskott Procent av BNP, summerat över fyra kvartal Diagram 2:25 Källa: Reuters Ecowin

Harmoniserat index för konsumentpriser Årlig procentuell förändring Diagram 2:26 Källa: Reuters Ecowin

Folkmängd Årlig procentuell förändring Diagram 2:27 Källa: Reuters Ecowin

Hushållens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2:28 Källor: Nationella centralbanker

Hushållens skulder i förhållande till BNP i Sverige och i de baltiska länderna Procent Diagram 2:29 Källor: Nationella centralbanker

Företagens upplåning från kredit- institut i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2:30 Källor: Nationella centralbanker

Företagens utstående kreditvolym i de baltiska länderna samt i Sverige i förhållande till BNP Procent Diagram 2:31 Källor: Nationella centralbanker

KAPITEL 3 Utvecklingen i bankerna

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, 2007 års priser Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent Diagram 3:2 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Utvecklingen i de finansiella sektorerna på olika börser Index: = 100 Diagram 3:3 Källa: Reuters Ecowin

Aktiekursutvecklingen i de svenska storbankerna Index: = 100 Diagram 3:4 Källa: OMX

Storbankernas räntedifferens på svensk bank- och hypoteksutlåning Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i stor- bankerna samt omsättning på Stockholmsbörsen Miljoner kronor och index, 1997=100 Diagram 3:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

Storbankernas kostnadseffektivitet Procent Diagram 3:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning till svensk och utländsk allmänhet Årlig procentuell förändring till och med tredje kvartalet 2007 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram 3:8

Reserveringar för konstaterade och befarade kreditförluster som andel av utlåning Summerat över fyra kvartal, procent Diagram 3:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Primärkapitalgrader Procent Diagram 3:10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Värdepappersupplåning i bankerna P rocent av utlåning Diagram 3:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Förfallostruktur för bankernas värdepappersupplåning Procent Diagram 3:12 Källa: Bloomberg

Värdepappersupplåning i olika valutor Miljarder kronor, november 2007 Diagram 3:13 Källa: Bloomberg

Europeiska bankers värdepappersupplåning i för-hållande till utlåning och genomsnittlig tid till förfall Procent och år, oktober 2007 Diagram 3:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Bloomberg

Bankernas nettoupplåning på interbank- marknaden som andel av utlåningsportföljen Procent Diagram 3:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Den storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Diagram 3:16 Källa: Riksbanken

Bankernas resultat enligt scenariot i de baltiska länderna Förväntat resultat minus förändringen i förväntad förlust, miljoner kronor Diagram 3:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditrisktäckning enligt scenariot i de baltiska länderna Procent Diagram 3:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bankernas resultat enligt scenariot om vändning i kreditcykeln Förväntat resultat minus förändringen i förväntad förlust, miljoner kronor Diagram 3:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditrisktäckning enligt scenariot om vändning i kreditcykeln Procent Diagram 3:20 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Ökade finansieringskostnader i en tre månaders likviditetskris Miljarder kronor Diagram 3:21 Källor: Bankernas resultatrapporter och Bloomberg