Vad är Respons alkoholrådgivning?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
CLAVIS Delaktighet i samhället SKL Varför CLAVIS? 2007 års översyn av insatser visade tydligt att brukare i Halmstad tyckte att det viktigaste.
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
Drogförebyggare Håkan Fransson
IKMDOK en rapport från den frivilliga missbruksvården Mikael Dahlberg Mats Anderberg.
Kompetensombudsträff
Viktiga utgångspunkter
”Vården kände sig drabbad av mig och jag kände mig drabbad av vården”
Relationsekonomi – så ser vi på partnerns privatekonomiska vanor Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Vad innebär val av vårdenhet?
DOK-systemet 1 • Utvärderings- och dokumentationsinstrument • Bygger på intervjuer med klienter vid inskrivning, utskrivning och uppföljning. • Möjlighet.
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Att beskriva och utvärdera sin egen verksamhet
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Novus Allmänheten om psykisk hälsa September
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Droger och spel 2006Gymn åk2 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Uppsökande och förebyggande arbete
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
UngDOK Strukturerad intervju för kartläggning och bedömning inom ungdomsbehandling Ingegerd Nilsson, Mini-Maria Göteborg Liliana Pellegrino och Annica.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
Behandling och självläkning
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Systematisk uppföljning UIV
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
Brukarundersökning individ- och familjeomsorg Resultat från pilotundersökningen hösten 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rådet för främjande av.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Samhällsvetenskapliga metoder
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Om utvärdering 9 februari 2011 Per Sandén Regionförbundet Örebro.
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Barn som växer upp i familjer med våld
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Presentationens avskrift:

Vad är Respons alkoholrådgivning? Inga egna alkoholproblem, men många anhöriga ca 8milj i Sverige o 400 000 i Gbg Riskbruk och högkonsumenter 500-600 000 i Sverige och 50 - 70 000 i Gbg Tidig upptäckt Rådgivning Enkel intervention Missbrukare/beroende ca 250 - 300 000 i Sverige ca 25 - 30 000 i Gbg Återfallsprevention Längre insatser Ev specialistvård Svårt alkoholberoende I Sverige ca 50000 I Gbg ca 5000 Speciallistvård Stöd, omvårdnad Respons målgrupp . Vad är Respons? Respons är en öppen alkoholmottagning centralt i Göteborg. Vi tillhör Göteborgs sociala resursförvaltning och vänder oss till den stora gruppen med alkoholproblem, som är socialt förankrade och utan allvarlig psykisk sjukdom. Vi vänder oss också till Anhöriga och ”vuxna barn”, som får hjälp med konsekvenserna av alkoholproblem i familjen. Mottagningen startades 1965 och utgjorde då ett komplement till den myndighetsutövande socialtjänsten med uppgift att komma in tidigare för att förebygga allvarligare konsekvenser. Det frivilliga vård sökandet var en förutsättning och en styrka i behandlingsarbetet. Utmärkande var också den diskretion och sekretess som erbjöds, med möjlighet att vara anonym. Vi är 14 medarbetare totalt. I år har vi utökat personalen med två tjänster, som arbetar med att utveckla stöd till barn. 1

Vilka klienter har vi? 200 klienter i rådgivning/behandling 500 besök 25-30 Nybesök 77 män och 52 kvinnor med alk. problem varav 1/3 med hemmavarande barn 25 anhöriga(5/20) och 46(7/39) ”vuxna barn” 25 % är 20 – 30 år 77 barn 0-18 år Vilka klienter har vi? Respons är i förhållande till målgruppens storlek en liten verksamhet, men viktig som specialist enhet bakom det sekundärpreventiva arbetet inom t ex primärvården. I socialtstyrelsens nationella riktlinjer betonas vikten av att det finns specialtistenheter att hänvisa till när inte kort rådgivningsinsats är tillräcklig. Vi har drygt 200 klienter i behandling. En tredjedel är anhöriga. Könsfördelningen är jämn beroende på att kvinnorna dominerar de anhöriga. Av de vuxna barnen är mer än 2/3 kvinnor. Kanske beror det på att männen i högre utsträckning själva utvecklar ett missbruk och i lägre utsträckning söker hjälp för den s.k. medberoendeproblematiken. 2

Respons klienter med missbruk Genomsnittsålder 43 år (21-66) 40 % kvinnor och 60 % män 91% arbetar 65% har högskoleutbildning 70% lever i en relation Debut ålder 14 år (6-21) Regelbunden konsumtion 3 ggr/v 29 år Regelbunden berusning 2 ggr/v 28 år Upplevt problem m alkohol 10 år (1 – 30) Alkoholkonsumtion sista året 444g/v eller 7 fl vin Av Respons klienter med missbruksproblematik arbetar eller studerar de allra flesta och 2/3 lever i en relation. Trots att vårt uppdrag är att komma in tidigt så har man haft problemet i 10 år i snitt innan man söker hjälp. 3

95 % uppfyller DSM kriterierna på beroende(5 av 7) 73 % har aldrig tidigare sökt hjälp 64% har någon gång prövat narkotika 23 % senaste året (cannabis, amfetamin) 36 % vill sluta helt med alkohol 41 % vill minska och få kontroll 23 % vet inte eller har annat mål Över 90% uppfyller kriterierna på beroende samtidigt som nästan hälften vill minska och få kontroll på sitt drickande. 4

Vad gör vi? Rådgivning/kort intervention 1-4 samtal Krissamtal 4-12 samtal Individuella processorienterade samtal Par och familj samtal Anhörig och ”vuxna barn” grupp Återfallspreventivt program (AHA) Barnteam Vad gör vi? Den vanligaste insatsen är individuell samtals behandling i olika längd och form. Det unika mötet är i fokus, som handlar om att se den andre där han/hon befinner sig, med förståelse och respekt för motstånd, ambivalens och osäkerhet inför förändring. Att med stöd och medkänsla få gå igenom sin situation, uppleva sin förmåga till förändring och ansvar med insikt om att flykten med alkohol är en återvändsgränd som leder till ytterligare problem. De flesta klienterna lever i en relation och många vill komma som par och samtala. Ibland en familj. Anhörig och vuxna barn grupp ger möjlighet till stöd och reflektion tillsammans med andra i liknande livssituation. Många upplever det som betydelsefullt att få prata öppet och utlämnande tillsammans med andra kanske för första gången i livet. Den bearbetande processen handlar om att få kontakt med sitt ”inre sårade barn” och är ofta början på en läkande process där deltagarna blir alltmer lyhörda för sina egna känslor och behov. I gruppen får de styrka att upprätta gränser, ta ansvar och bryta destruktiva livsmönster. AHA programmet är ett återfallspreventivt program på 10 veckor med uppföljning, som bygger på ”Mindfulnessbased relaps prevention” (Marlatt) Det syftar till att med ökad kunskap och träning hitta ett nytt förhållningssätt till alkohol. Få hjälp med att se alkoholens funktion och bedöma allvaret i den egna problematiken. Kartlägga risksituationer för oönskat drickande. Bli medveten om sitt sitt reaktionsmönster som ger upphov till det vi kallar ”sug” efter alkohol. Undersöka sin ambivalens och hitta motivation till förändring. 5

Hur går det? Målbild 2013 ska göra att: Brukarna upplever nytta med våra tjänster Alla enheter har mål kring prestation och resultat som mäts och följs upp Våra kunskaper skapar bästa möjliga resursutnyttjande och ligger till grund för styrning och beslut som gynnar våra målgrupper. Jag upplever att jag har fått det bättre! Vi vet att du har fått det bättre! Hur går det? I social resursförvaltning pågår ett kvalitetsutvecklingsarbete med namnet Målbild 2013 där samtliga enheter skall ta fram mål för sina kärnuppdrag. Måluppfyllelsen skall mätas och följas upp. Arbetet fokuserar fyra områden som vi arbetar med i etapper. Fördjupa uppdraget, säkerställa dokumentation, öka brukar inflytandet och systematisera uppföljning. Vår kunskap förändrar! 6

Respons uppdrag och uppföljning Verksamhetsidé Respons alkoholrådgivning bedriver rådgivning, stöd och psykosocial samtalsbehandling inriktad på riskbruk, missbruk och beroende av alkohol. Boende i Göteborg med alkoholproblem får individuellt anpassad hjälp att förändra sina alkoholvanor. Anhöriga får hjälp med konsekvenserna av alkoholproblem i familjen till en förbättrad social och psykisk funktionsförmåga. Det sker i respektfulla samtal med tillit till individens förmåga att finna lösningar på sina problem och genom att understödja de läkande krafterna i vars och ens situation och sociala sammanhang. Målgrupp Göteborgare med alkoholproblem och deras anhöriga. Personer med riskbruk och missbruk av alkohol samt alkohol- beroende med social förankring utan allvarlig psykisk sjukdom. Anhöriga inkluderar barn samt ”vuxna barn”. Förutsättningar / resurser Att ge råd, stöd och behandlingssamtal Delmål: Brukarna skall minska sin alkoholkonsumtion och få förbättrad social situation och psykisk hälsa. Övergripande mål: Brukarnas livssituation skall förbättras i och med kontakten med Respons. Respons skall vara känd som en verksamhet där man får god hjälp med sina alkoholproblem Barn, vars föräldrar är klienter på Respons skall uppmärk- sammas utifrån hur de berörs av alkoholproblemet i familjen och få rätt stöd och hjälp Målbild 2013 Effekter av våra Insatser Brukar- nytta Att informera om riskerna med alkohol och hur man får hjälp Delmål: Anhöriga som vänder sig till Respons för att få hjälp skall få förbättrad social situation och hälsa. Vi har gemensamt i personalgruppen arbetat med att renodla verksamhetsidén, på nytt beskriva målgrupp, våra processer och mål. Och är förnärvarande fullt sysselsatta med att definiera mått från vår dokumentation, som förhoppningsvis skall kunna svara på effekterna av våra insatser. Vi har från årsskiftet valt att införa ikmdok som basverktyg för detta arbete. Och det är för att vi har en stor grupp klienter som är anhöriga, som vi tagit fram ett anhörig dok i syfte att kvalitetssäkra arbetet med den målgruppen. Bakgrundsdata/mått Förfrågningar Antal hjälpsökande Andel män/kvinnor Klientkategorier Från DOK ……? Resursmått Ekonomi Medarbetare Kompetens Lokaler NMI Processmått/aktivitetsmått Antal besök Antal nybesök Antal påbörjade behandl Antal återbud Antal avbokade Antal informationsinsatser Resultatmått Antal avslut, antal oplanerade avslut Antal fullföljda behandlingar efter tid Antal besök per avslutad klient Antal genomförda besök per handläggare Måluppfyllelse i förhållande till budget (produktivitet) Klientens värdering av hjälpen (NKI) Förändring av alkoholkonsumtion Effektmått Från IKM DOK Relationer Alkohol o droger Fys. o psyk. hälsa Upplevelse av förändring hjälp

Anhöriga/Vuxna barn Vad är problemet? Tillitsbrist Relationsproblem Höga prestationskrav Kontrollbehov Dålig självkänsla Andras behov är viktigare Skam och skuld Vuxna barn till missbrukare Att växa upp i en familj där någon av föräldrarna missbrukar innebär stora påfrestningar. Barn reagerar på olika sätt beroende på kön, var i syskonskaran man befinner sig och den egna personligheten. Avgörande är också vilket förhållande man har till den eller dem som missbrukar. Många som vänder sig till oss vill få rådgivning kring hur de ska göra med sina föräldrars missbruk. De som vuxit upp i en familj där missbruket har tagit en dominerande plats märker ofta att de har svårigheter i relationer till andra. Det kan vara svårt att känna tillit och förtroende. Konflikter blir svåra att förstå och hantera. Du känner ett kraftigt beroende till din partner och är rädd för att bli övergiven. Många saknar goda förebilder viket medför att de har mindre att stötta sig på i livet. Hur har just du blivit påverkad? Du kan få hjälp att förstå dina reaktioner bättre och finna vägar att hantera relationsproblem. Medberoendeprocessen: 1 Vi 2Missbrukaren stänger 3Anhörig försöker 4 Anhörig stänger 5 Bildar ett slutet symbiotiskt system. Där man ömsesidigt i en destruktiv process påverkar och håller fast varandra. 6 öppnas genom att söka hjälp utanför. Kännetecknande för den dysfunktionella familjen: Behov och känslor nedvärderas. Emotionella avstånd. Gränsproblem. Omkastade roller. Opålitlighet. Hemligheter. Förnekelse. Skam och skuld. Hot och maktspel. Syndabock. Katastrofförväntningar. Barnets tidiga beslut om livet: Jag skall aldrig visa vad jag känner. Jag ska inte berätta vad jag tänker. Jag skall klara mig själv, jag behöver ingen. Jag skall vara snäll, då kommer de att älska mig. Jag tror jag måste prestera något för att bli älskad. Jag har ofta en känsla av att vara oumbärlig. Jag hjälper ofta andra utan att de bett om min hjälp. Jag tycker andras känslor och behov är viktigare än mina egna. Jag upplever att jag för ett värde när jag hjälper andra. Jag har svårt att be om hjälp för egen del. Jag stannar i förhållanden som är destruktiva. Jag vill att människor skall förändras och när de inte gör det känner jag mig maktlös. Jag har svårt att säga Nej. Jag hoppas det blir bättre i morgon

Ett professionellt förhållningssätt: Att så långt möjligt ha en vetenskapligt och professionellt förankrad uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens/brukarens problem eller behov. Att beakta klientens/brukarens egen uppfattning om orsakerna till och möjliga vägar ur sina problem eller behov. Att så långt möjligt välja och föreslå insatser som är ”evidensbaserade”. - Att så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på klientens/brukarens livssituation. Copyright: Lars Oscarsson 2009

Exempel: Evidensbaserat klientarbete i praktiken Utgångspunkt EBM/P & Professionellt förhållningssätt Copyright: Lars Oscarsson 2009  Jämför med Vad är problemet? Precisera problemet Sök externt stöd för insats Professionella erfarenheter Integrera steg 1 - 4 Din resp. klientens uppfattning Baslinje Granska kritiskt! Klientens värderingar & förväntningar Problem- och insatshypotes Dokumentera! Utvärdera! Framgångs-kriterier jfr. T1 Genomför insatsen Följ upp framgångskrite-rierna T1 T2 …..TID 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Behandlingsform D - Egna problem och Anhöriga/Vuxna barn D1. Påbörjad/erhållen behandling 1. Egna problem:Individuell behandling 2. Egna problem:AHA-programmet 3. Egna problem:Parbehandling 4. Anhörig: Individuell behandling 5. Anhörig:Gruppbehandling 6. Anhörig:Parbehandling 7. Vuxet barn:Individuell behandling 8. Vuxet barn:Gruppbehandling 9. Vuxet barn:Parbehandling 10. Annan behandling – vad?

Relationer 1 D Relationer 1 D1. Vilken har din huvudsakliga levnadsform varit? *______________ a. Senaste 6 månaderna? (välj från alternativruta 1):___________ b. Senaste 30 dagarna? (välj från alternativruta 2):_____________ D2. Om annan levnadsform de senaste 30 dagarna, vilken? *:________ D3. Hur många egna barn över 18 år har du?*_________________ D4. Hur många barn under 18 år har du? *:___________ D5. Hur många egna barn har du kontakt med?:_______________ D6. Väntar du barn?:__________ 0 = Nej 1 = Ja

Nuvarande relationer a Hur många finns totalt? b Hur många är ett stöd för dig? c Hur många har du haft allvarliga konflikter med under de senaste 6 månaderna? d Hur många har haft missbruksproblem de senaste 6 månaderna? 1.Föräldrar 2. Syskon 3. Partner 5. Barn/styvbarn 6. Annan släkting 7. Nära vänner

Relationer totalt i livet a Hur många har funnits totalt? b Hur många har varit ett stöd för dig? c Hur många har du haft allvarliga konflikter med någon gång? d Hur många har haft missbruks-problem? 1. Föräldrar 2. Syskon 3. Partner 4. Barn/styvbarn 5. Annan släkting 6. Nära vänner

F Relationer 3 F1. Har någon närstående utsatt dig för våld. hot eller övergrepp under de senaste 6 månaderna?:____ 0 = Nej 1 = Ja F2. Har du utsatt någon närstående för våld, hot eller övergrepp under de senaste 6 månaderna?:____ F3. Hur oroad har du varit av dina relationer under de senaste 30 dagarna?:________ 1 = Inte alls 4 = Mycket 2 = Lite 5 = Väldigt mycket 3 = Ganska F4. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller dina relationer?:______ F5. Om ja, vad är det viktigaste att förändra i så fall när det gäller dina relationer ? _______________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ F6. Behöver du stöd eller hjälp med det (dina relationer)?:______

G– Uppväxtmiljö G1. Förekom det missbruk i din uppväxtmiljö?:________ 0 = Nej 1 = Ja G2. Förekom det psykiska problem i din uppväxtmiljö?:________ G3. Förekom det misshandel/våld i din uppväxtmiljö?:__________ G4. Förekom det andra allvarliga problem i din uppväxtmiljö?:__________ G5. Om andra allvarliga problem, vad? __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

H – Alkohol och andra droger H1 Hur oroad har du varit under de senaste 30 dagarna över problem i ditt hem/din familj med alkohol?_______ narkotika?________ narkotikaklassade läkemedel?_____ Alternativruta 1 1 = Inte alls 2 = Lite 3 = Ganska 4 = Mycket 5 = Väldigt mycket H 2 Hur oroad är du över din egen alkoholkonsumtion?_____ H 3. Är det något du skulle vilja förändra i ditt eget förhållningssätt till alkohol/drogproblemen i ditt hem/din familj?: ____ 0 = Nej 1 = Ja H 4. Om ja, vad är det viktigaste att förändra i så fall? _________________________________________________________________ ___________________________________________________________

i – Hälsa i1 Hur mycket har alkohol/drogproblemen i ditt hem/familj påverkat din hälsa?________ 1 = Inte alls 4 = Mycket 2 = Lite 5 = Väldigt mycket 3 = Ganska J Fysisk hälsa J1. Har du under de senaste 6 månaderna haft något/några allvarliga problem med din fysiska hälsa? *:_______ 0 = Nej 1 = Ja J2. Hur oroad har du varit av din fysiska hälsa under de senaste 30 dagarna?:______ 1 = Inte alls 4 = Mycket 2 = Lite 5 = Väldigt mycket

K - Psykisk hälsa 1 K1. Har du eller har du haft något/några av följande psykiska problem?: 1 = Ja 0 = Nej a Någonsin b. Hur gammal var du första gången? c Senaste 6månaderna 1. Sömnstörningar 2. Sociala fobier 3. Allvarlig Depression 4. Allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd? 5. Svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera dig 6. Hallucinationer 7. Ätstörningar 8. Stora svårigheter att kontrollera våldsamt beteende 9. Alllvarliga självmordstankar 10.Självskadebeteende 11. Svårigheter att kontrollera eget beteende i samband med spel 12. Tvångstankar/tvångshandlingar13.Något annat K2. Om något annat (psykiskt problem), vad?:________________________________

Psykisk hälsa fortsättning L3. Har du problem med din självkänsla? 1 = Inte alls 4 = Mycket 2 = Lite 5 = Väldigt mycket 3 = Ganska L4 Självmordsförsök Svarsalternativ: 0=Nej 1=Ja a Någonsin b Hur gammal var c Senaste 6 d Antal gånger du första gången? månaderna Har du gjort några självmordsförsök? ----- --------- ------- -------- M- Psykisk hälsa 2 M1. Har du ordinerats läkemedel för psykiska problem? a.Totalt i livet? B De senaste 30 dagarna? C Vilket/vilka preparat 1.Oro, sömnstörning 2. Depression 3. Annat psykiskt problem

M2. Har du tidigare vårdats inom psykiatrin? a Någonsin b Ålder 1:a tillfället c Vård senaste 6 mån. 1.Frivillig psykiatrisk öppenvård/dagvård 2. Frivillig psykiatrisk dygnsvård 3. Tvångsvårdats enligt LSPV/LPT M - Psykisk hälsa 3 M1. Hur oroad har du varit av din psykiska hälsa under de senaste 30 dagarna?:_____ 1 = Inte alls 4 = Mycket 2 = Lite 5 = Väldigt mycket 3 = Ganska M2. Är det något som rör din psykiska hälsa du skulle vilja förändra?:_______ 0 = Nej 1 = Ja M3. Om ja (att förändra din psykiska hälsa), vad är det viktigaste att förändra?:_______________________________________________________________________________________________________________________________ M4. Om ja (att förändra din psykiska hälsa), behöver du stöd eller hjälp med det ?:____

N Myndighets- och vårdkontakter N1 Har du under de senaste 6 månaderna haft regelbunden kontakt med någon organisation eller myndighet kring den problematik du söker hjälp för på den här enheten? 0= Nej 1= Ja __________ N2 Om ja, vilken/vilka organisation/myndighet?______________________________ O Förväntningar O1 Vad har du för förväntningar på den här kontakten/vistelsen? __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ O2. Godkänner du att bli kontaktad efter behandlingstidens slut?___ 0=Nej 1=Ja Kommentarer till intervjusituationen M 1. Talförståelse *:_________________ 1 = Svenska som hemspråk 3 = Viss talförståelse 2 = God talförståelse 4 = Använt tolk vid intervjusituationen M 2 Viktig information som inte framkommer i formuläret och som har betydelse för behandlingen (bakgrund, speciella förhållanden osv ) ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

IKM DOK 2011Avslutning Utskrivning Respons Anhörig/Vuxet barn Respons D - Egna problem och Anhöriga/Vuxna barn D1. Påbörjad/erhållen behandling 1. Egna problem:Individuell behandling 2. Egna problem:AHA-programmet 3. Egna problem:Parbehandling 4. Anhörig: Individuell behandling 5. Anhörig:Gruppbehandling 6. Anhörig:Parbehandling 7. Vuxet barn:Individuell behandling 8. Vuxet barn:Gruppbehandling 9. Vuxet barn:Parbehandling 10. Annan behandling – vad?

C - Relationer C Relationer 1 C1. Vilken har din huvudsakliga levnadsform varit senate 30 dagarna? *______________ C2. Om annan levnadsform de senaste 30 dagarna, vilken? *:________ C3. Hur många barn du kontakt med?:_______________ C4. Har du fått barn under inskrivningsperioden/Väntar du barn?:__________ 0 = Nej 1 = Ja

C Relationer vid utskrivning a Hur många finns totalt? b Hur många är ett stöd för dig? c Hur många har du haft allvarliga konflikter med under de senaste 6 månaderna? 1.Föräldrar 2. Syskon 3. Partner 5. Barn/styvbarn 6. Annan släkting 7. Nära vänner

Relationer fortsättning C6. Hur oroad har du varit över dina relationer de senaste 30 dagarna?: 1 = Inte alls 4 = Mycket 2 = Lite 5 = Väldigt mycket 3 = Ganska C7. Hur mycket stöd/hjälp av vår enhet har du fått med dina relationer? Alternativruta 1 1 = Inte alls 2 = Lite 4 = Mycket 5 = Väldigt mycket a. Enligt Ip (välj från alternativruta 1):______ b. Enligt Intervjuaren (välj från alternativruta 1):____________

Relationer fortsättning C8. Har dina relationer förändrats sedan du påbörjade behandlingen? a Enligt Ip b Enligt intervjuaren -2 = Mycket sämre- -2 = Mycket sämre -1 = Sämre -1 = Sämre 0 = Ingen förändring 0 = Ingen förändring 1 = Bättre 1 = Bättre 2 = Mycket bättre 2 = Mycket bättre Förändring _______ ________ C9. Vad har förändrats när det gäller dina relationer?:___________________________

D – Alkohol och andra droger D1 Hur oroad har du varit under de senaste 30 dagarna över problem i ditt hem/din familj med alkohol?_______ narkotika?________ narkotikaklassade läkemedel?_____ Alternativruta 1 1 = Inte alls 2 = Lite 3 = Ganska 4 = Mycket 5 = Väldigt mycket D2 Hur oroad är du över din egen alkoholkonsumtion?_____ D3. Hur mycket stöd/hjälp har du fått av vår enhet med… a Enligt Ip b Enligt intervjuaren 1=Inte alls 1=Inte alls 2= Lite 2= Lite 3= Ganska mycket 3= Ganska mycket 4=Mycket 4=Mycket 5=Väldigt mycket 5=Väldigt mycket problem i ditt hem/din familj med alkohol? _______ __________ narkotika? ________ __________ narkotikaklassade läkemedel? ________ __________ D4 Vad har förändrats i ditt eget förhållningssätt till alkohol/drogproblemen i ditt hem/din familj?: __________________________ D5. Vad har förändrats när det gäller bruket av alkohol i ditt hem/din familj?:________________________

Fortsättning: fysisk hälsa, psykisk hälsa Frågor från DOK In följs upp på motsvarande sätt

G Insatser G 1 Behandlingssamtal G Insatser G 1 Behandlingssamtal* G2 Manualbaserade behandlingssamtal G3 Om manualbaserade samtal - vilken metod/program a Vid enheten 0 = Nej 1 = Ja B Antal1 = 1-5 ggr 2 = 6-20 ggr 3 = 21-50 ggr 4 = 51-100 5 = 101 eller fler C I samarbete 1. Individuella 2. Par 3. Grupp 4. Familj 5. Nätverk

H - Myndighets- och vårdkontakterI I-Öppna frågor J - Kommentarer till intervjusituationen H1. Har du under behandlingstiden haft regelbunden kontakt med någon organisation eller myndighet kring den problematik du sökt hjälp för på den här enheten?:______ 0 = Nej 1 = JaI1. Hur har du upplevt behandlingstiden? Vad har varit bra? Vad har varit dåligt?:__________________________ I2. Har du fått den hjälp/det stöd du önskat av vår enhet? :______________ I3. Nämn något du upplevt som betydelsefullt när det gäller förändring av din livssituation sedan inskrivningen.:________________________ J1. Viktig information som inte framkommer iformuläret i övrigt och som har betydelseför behandlingen:*:__________________________________

Exempel: Evidensbaserat klientarbete i praktiken Utgångspunkt EBM/P & Professionellt förhållningssätt Copyright: Lars Oscarsson 2009  Jämför med Vad är problemet? Precisera problemet Sök externt stöd för insats Professionella erfarenheter Integrera steg 1 - 4 Din resp. klientens uppfattning Baslinje Granska kritiskt! Klientens värderingar & förväntningar Problem- och insatshypotes Dokumentera! Utvärdera! Framgångs-kriterier jfr. T1 Genomför insatsen Följ upp framgångskrite-rierna T1 T2 …..TID 1 2 3 4 5 6 7 8 9