Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Men det här är väl ingenting nytt?
Patient- och anhörig perspektiv på heldygnsvården, avdelning 1
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Minnesanteckningar från förtroendevaldsträff 15/
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Närvaro!!.
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Introduktionsutbildning
Hälsa och Kondition.
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
NEUROPSYKIATRISK COACH
Ta reda på hur ditt liv ser ut just nu
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Erfarenhetsutbyte - dag 1 Hur vanlig är kombinationen, missbruk av cannabis/ecstacy bland era klienter? Upplever ni att dessa klienter är annorlunda/har.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
arbetskooperativ Luleå
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Lund Studentlitteratur
Bild 1 Välkomna! Lärarhandledning: 1.
Lokal Pedagogisk Planering
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Vardagsrehabilitering
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
”Lär dig säga jag och nej”
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Nöjda brukare? Ingalill Stefansson Mikael Vallström.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Livsstil och återhämtning
PLIKTBARN LUSTBARN.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Vad är det styr hur du mår på din arbetsplats?
Identitet Vad formar oss till oss?.
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Hälsa och Kondition.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Slutrapport Animation med äldre Involverade kommuner Inte Mullsjö Habo Aneby.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
Coaching.
Psykiskt funktionsnedsättning
Heby kommuns kvalitetspolicy
Presentationens avskrift:

Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009 Stödja äldre personers funktioner till och förmåga att vara aktiv i vardagens aktiviteter Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009 Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Grundläggande tankar i studiecirkelns material är...... Det vi gör påverkar hur vi mår Allt vi gör upprätthåller men även utvecklar våra funktioner, förmågor och kompetens Viktigt att få vara och få stöd för att kunna vara aktiv och känna ett engagemang i vardagens sysslor Vardagens sysslor för många äldre kan ses som en balans gång mellan förmågor och oförmågor Hjälpen kan lätt bli ”stjälpen” Personal inom hemservicen har en fantastisk möjlighet att stödja de äldres hälsa genom sitt arbete Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Arbetsform Studiecirkel (rekommenderat antal 5-10 personer) för att det skall finnas ett diskussions utrymme ”Gräv där du står” – innebär att ta sig tid och tänka på, reflektera kring och diskutera den egna kunskap och erfarenhet som arbetstagaren har från sitt dagliga arbete Genom att tillföra nya perspektiv från studiecirkel materialet eller lyfta omedvetna handlingar till att bli medvetna, utvecklas ny kunskap Förutsättningar för att lära sig något från denna studiecirkel är att personalen har MOD för att diskutera och TID för att sätta sig ner. Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Teman i studiecirkelmaterialet Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Vardagens aktiviteter påverkar hur vi mår Vardagens aktiviteter tas ofta förgivet För många äldre personer är vardagen en balansgång mellan förmågor och oförmågor Genom att stödja förmågor kan oförmågor övervinnas Äldre personer finner ofta själv lösningar på problem i vardagen om vi tillåter dom eller ger ”rätt stöd” Genom att de äldre själva får bestämma över och får utforma sin vardag enligt egna värderingar engageras de äldre själva och upprätterhåller en aktivhet Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Min och din vardag Att samarbeta med klienterna innebär automatiskt att de blir mera delaktiga - inte arbeta åt eller för någon. Din vardag skiljer sig från klientens vardag på många olika sätt Utgångspunkten i arbetet är att så långt som möjligt försöka förstå klientens perspektiv på vardagen och det är utgångspunkten i hemservicens arbete Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Vardagens rytm Dagliga aktiviteter som utförs regelbundet i bekant miljö = en stödjande struktur som är viktig att stödja för att klienten skall kunna känna att de kan och är aktiv – VIKTIGT! Rutiner och vanor viktiga att stödja i bekant miljö ELLER viktiga att skapa nya rutiner och vanor i nya miljöer Brott i rutiner bidrar ofta till osäkerhet som ger sig uttryck genom irritation och ängslighet Organiserar vardagen och våra aktiviteter vilket bidrar till att de inte kräver någon extra ansträngning Rutiner och ovanor kan även bidraga till ohälsa om de blir för starkt styrande Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Fylla livet med mening Det är våra erfarenheter från vardagen och de aktiviteter som vi gör som ger oss en upplevelse om de är meningsfulla eller meningslösa Det grundar sig på hur vi värderar det vi gör, i vilket sammanhang/miljö som vi finns i och inte minst varierar detta från dag till dag. Man kan utläsa olika värderingar i det vi gör tex ett symboliskt eller konkret värde. Föremål som vi har runt omkring tex i hemmet bär på en mening som är viktiga och stödjer klientens identitet Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Vardagens aktiviteter som ett redskap för att må bra eller bättre Delaktighet och självbestämmande i vardagens aktiviteter stödjer klienten att vara aktiv och få känna ett engagemang i vardagen Att få vara aktiv - göra det man kan tex att klä på sig sin strumpa själv ,stärker klientens tilltro till sig själv och stimulerar till att få/kunna vara aktiv – ”Jag duger till” Ett problem i vardagens aktiviteter kan lösas på många olika sätt. Tex tekniska hjälpmedel som utprovas och tränas i personens miljö, träning av nedsatt funktion eller aktivitet vid behov konsultera annan yrkeskompetens, anpassa utförandet av den aktivitet där problem uppstått Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

Utmaningar i livet – till nytta eller besvär En utmaning är en personlig upplevelse och uppstår när det finns ett glapp mellan personens kompetens och aktivitetens utmaning Är utmaningen för stor i det som vi önskar göra i vardagen uppstår lätt ångest, osäkerhet och rädslor Är utmaningen för liten uppstår en uttråkad känsla och apati. Är utmaningen i balans med vår kompetens så stimulerar den till engagemang och människor att vara aktiva. Äldre personer har oftast egna strategier för att klara av utmaningar i vardagens aktiviteter om de tillåts att använda dessa. Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie

En bra hemvård.... En bra hemvård stödjer rehabilitering och svarar målinriktat på de äldre klienternas fysiska, kognitiva, psykiska och sociala rehabiliteringsbehov. När hemvården är inriktad på rehabilitering uppmuntras klienterna att använda sina egna resurser i vardags bestyren. (Social- och hälsovårdsministeriets publik. 2008:4) Pilotgruppen Anna, Helena, Britt-Marie, Gunnevi, Ann-Viol, Greta, Britt-Marie