Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Men det här är väl ingenting nytt?
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Kompetensombudsträff
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
PRIO dialogmöte 15 mars 2013.
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Vård.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Case management och case managers
Vårdsamverkan Fyrbodal Gränsöverskridande samverkan.
Vårdsamverkan Fyrbodal
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Baskompetens i samverkan
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Växjö 1 Gustav, Petra, Christer, Pernilla, Elisabeth
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
Försäkringskassans roll i samverkan
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Behovsanalys och brukardialog 2011
Förbättringsarbete Säker utskrivning
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Blodsmitta Anette Forsberg Sjuksköterska
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
”Picknick i sängen” och andra erfarenheter Annette Leger Barndiabetessjuksköterska Lund 6 mars 2012.
Parkinsons sjukdom Kuratorns funktion
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Kaktusen är taggig, har en mjuk insida, och är en riktig överlevare. Alla kaktusar kan blomma om förutsättningarna är de rätta!
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Barn som anhöriga Hearing 17 januari 2013 Hur arbetar BRIS Vad berättar barn för BRIS Slutsatser BRIS.
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Onödiga återinläggningar – nej tack!
Palliativ vård och samordning
Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;
Klient- och närståendeutbildning Stöd till barn och syskon Kognitivt- beteendeinriktat familjearbete.
Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa Ulla-Karin Schön
Workshop 24 november Utvärdering 28 januari.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Presentationens avskrift:

Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad? Alla är vi brukare med egna värdefulla erfarenheter/upplevelser. Christer Johansson, Psykiatri, NU-sjukvården 1

Anhörigsamarbete… Vi vill och behöver utveckla oss… Bli bättre på att fungera tillsammans. Stärka anhörigas roll. Göra positiv skillnad för den som lever med sjukdom/funktionsnedsättning. 2

Hur är det att vara anhörig? Hur påverkar det livet? Kris- sorg- oro- vilka möjligheter finns att få hjälp? Är vården/stödet möjligt att begripa? Vilket bemötande? Delaktighet? Information? Hur ser den ut? Hur ta emot ? Stöd, förståelse? Skam, skuld? 3

Anhöriga Har en historia, en kunskap… En resurs, nu och sen… En stor tillgång… En värdefull samarbetspartner… 4

Ett förändrat synsätt… Psykiatrisk avdelning ” Lämna patienten här”. Behandlingshem 1989.Anhörigträffar. IFS. Psykosteam Vårdprogram. Samordnare/ Anhöriga upplevs allt mer som en resurs Hur fungerar det ? 6

Vi vill bli bättre på Att skapa samarbete med ”alla” anhöriga. Stöd. Information. Kunskap. Dialog. Samplanering. 7

Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall. Minskar återinsjuknande. Ökar följsamhet till medicinering. Förbättrar psykiskt mående, social funktion och livskvalitet. Förbättrar den sociala situationen och det känslomässiga klimatet i familjen. 8

Familje/närståendestöd Är insatser som i forskning visat ge mycket stor patientnytta. Ökad anhörigtillfredsställelse. Minskad närståendebörda. 9

Psykopedagogiska åtgärder… Kunskap om sjukdomen och dess behandling. Stöd. Problemlösning. Krishantering. En utbildning i dialogform. Minskar risken för återfall. Minskar psykossymtomen. 10

Hur arbetar vi idag och hur vill vi gå vidare? Ett synsätt där vi insett värdet av anhöriga… Intresserade av att samarbeta. Initiativ. Struktur. Form. Innehåll. 11

Psykosteamet Samordnare; Sjuksköterska/ Skötare Läkare Kurator Psykolog Arbetsterapeut Sekreterare 12

Samordnare Vårdplan Nätverk/ Resurser Utvärdering/ Uppföljning Söka samarbete med anhöriga Kontinuitet/ Tillgänglighet Krisberedskap 13

Samarbete är ett alldeles eget och mycket värdefullt kompetensområde. En konst som det går att utveckla. Ingen är ansvarig för problemet men samtliga är ansvariga för lösningen! 14