Supported employment SMAK 2011.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Patient- och anhörig perspektiv på heldygnsvården, avdelning 1
Brukarfokus i biståndshandläggning
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Patientenkät sommaren -13
CLAVIS Delaktighet i samhället SKL Varför CLAVIS? 2007 års översyn av insatser visade tydligt att brukare i Halmstad tyckte att det viktigaste.
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Handläggarnas roll och handläggningens förutsättningar
Rose-Marie Gudmundsson 48 ÅR
Arbetsförmedlingens uppdrag för personer med funktionsnedsättning
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
En av de främsta samhällsteoretikerna.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Stödets betydelse.
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmedlingen Alla människor som söker jobb har något att bidra med på arbetsmarknaden.
ÄR GENERATION Y EN SAMHÄLLSENTRERENÖRIELL GENEREATION?
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
SET Social Emotionell Träning
Konsten att leda sig själv
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Dagens presentation 1. Utvecklingsprojektet i Halland
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Samverkansinsats Trampolinen
Försäkringskassans roll i samverkan
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Rapport från studiebesök Åsa Olsson, Sune Hemmingsson, Lisa Ask
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Lokal Arbetsförmedling
Faktorer på många olika nivåer
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Samordningsförbundet
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Från webbenkät till internat. Webb enkät om förslag på mått -Cirka 250 sakkunniga ombads svara -Öppen att besvara mellan 3 okt och 5 nov -Sammanlagt inkom.
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
IPS – I NDIVIDUAL P LACEMENT AND S UPPORT Jönköping.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
”Må bra – prestera bättre” - med Tuba som ditt verktyg Anita Kihlman, Tuba AB 2010.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
METODER ATT NÅ ARBETE OCH SAMVERKAN MED HELSINGFORS SERVICECENTER FÖR ARBETSKRAFTEN SMAK-seminariet Nina Sohlberg-Ahlgren Job coach manager.
1.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Psykiskt funktionsnedsättning
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Delat beslutsfattande och SIP
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Supported employment SMAK 2011

Attityder Stigmatisering Kategorisering

Historik Startade i USA på 70-talet Spreds till andra målgrupper på 90-talet. IPS Till Sverige på 90-talet SIUS

En politisk fråga i tiden Integration Normalisering Sociala modellen Independent living

Ett sätt att tänka

Ideologi Funktionshinder är relativt – uppstår i mötet mellan människa och miljö Alla människor kan arbeta – alla har någon förmåga. Alla människor kan lära sig – om jag kan förstå hur jag bäst kan lära ut. Arbete är viktigt för delaktighet i samhället – arbete är en högt värderad roll.

Social roll Wolfensberger Social role valorization theory Empowerment

“Paid work in ordinary work sites, with individual ongoing support and obvious possibilities for inclusion and collaboration with employees without disabilities in the workplace”

SE och IPS Flera olika varianter av Supported employment IPS-modellen ( ex Becker & Bond, 2002): Evidensbaserad Psykiska diagnoser Fidelity scale Andra modeller är inte studerade i samma omfattning men utgår oftast från samma principer som IPS (ex Wehman (2006).

SE/IPS SE Individens val styr processen Jobbmatchning och arbetssökning direkt efter start Information om samhällssystem och bidragssystem Målet är anställning SE är tillgängligt för alla som vill Rehabilitering och vårdinsatser är integrerade SE/IPS

Tillgänglighet till SE baseras på individens vilja att delta, inte inträdeskrav. SE-litteratur visar att kategorisering och exkluderande faktorer (ex diagnos, symptom, grad av funktionsnedsättning) inte fungerar som bra predikatorer på hur väl man lyckas i arbetet. Personliga preferenser och egenhändigt skapade erfarenheter styr mycket av de professionellas handlingar, liksom tillskapandet av myndigheternas regelverk.

Svenska förhållanden Bedömning av förmåga att tillgodose sig insatsen/ åtgärden görs innan start. Bedömare är oftast handläggare vid myndighet, bedömningen vilar oftast på ett medicinskt underlag.

Individens val styr processen Att följa individens (som är ”experten” på sig själv) önskemål om var hon/han vill och kan arbeta med leder till jobbtillfredsställelse och längre anställningar. Det leder även till ökad återhämtning vid psykisk sjukdom (Klamas, 2011).

Svenska förhållanden Regelverk kan förhindra, eller förminska valfrihet Uppbyggda verksamheter och arbeten för målgruppen (DV, Samhall,m.fl) Stereotyper hos handläggare och arbetsgivare

Arbetslivsinriktad rehabilitering och vårdinsatser är integrerade. Samverkan mellan aktuella parter Helst även rumslig integration Tydliga roller i samverkan En person ska inte ha multipla uppdrag/roller (ex vara job coach/ bidragshandläggare/ terapeut) i samverkan

Svenska förhållanden

Information ges om bidrags- och samhällssystem, för att understödja individens informerade val. Rädsla för arbete kan vara en rädsla för att förlora bidrag. Bidragssystemen kan vara svåra att förstå och individuell guidning kan behövas när regler eller situation förändras.

Svenska förhållanden

Jobbmatchning och arbetsplatssökning påbörjas strax efter start i SE Visar att individens önskan om att få arbeta tas på allvar och att de professionella tror på individens möjligheter att lyckas Leder till att processen inriktas på ett konkret arbete istället för att prata om ett abstrakt arbete vilket gör det enklare att identifiera möjligheter och hinder. Individen är i SE för att finna ett arbete, inte för att bli tränad!

Svenska förhållanden Startar ofta med bedömning av arbetsförmåga Kartläggning och jobbmatchning tar cirka 3-6 månader Tar tid att få beslut om ex. arbetshjälpmedel

Anställning på den reguljära arbetsmarknaden är målet. Många personer med funktionsnedsättning har en dröm om att få arbeta på den vanliga arbetsmarknaden Anställning leder till anställningsberoende förmåner (lön, pension, SGI) och ger ökat självförtroende, minskade symptom etc. Det är vad arbetsrehabilitering bör inrikta sig på för att nå målet med insatsen ”rehabilitering till arbete”

Svenska förhållanden Många verksamheter, projekt m.m arbetar främst mot målet sysselsättning, inte anställning Arbetsgivare ges stöd vid anställning, oftast lönebidrag, men lönebidrag sätts godtyckligt (se exempelvis RiR, Seeing m.fl) Lagstiftning och rekommendationer som exempelvis Social hänsyn (EU-rätt, 2004) och mångfaldhetsplaner används inte i någon större utsträckning

Fråga till grupparbete Analysera hur SE i sitt funktionssätt kan möta kraven (enligt Magnusson) på dagens arbetsmarknad och underlätta för personer med funktionsnedsättning att få arbete? Exempelvis, hur kan SE minska (upplevda) transaktionskostnader, hur kan SE bidra till att arbetsgivare upplever flexibilitet?

Stöd ges utifrån individens behov, över tid. Varje individs process att nå, få och behålla ett arbete är unik och det omöjligt att skapa förutbestämda ramar som passar alla. Forskning har visat att den vanligaste orsaken till att förlora arbetet är problem med inter-personliga relationer, och eftersom relationerna till anställda på en arbetsplats inte är beständiga blir behovet av stöd beständigt men kan variera i intensitet.

Svenska förhållanden Rehabiliteringsersättning under begränsad tid Vid anställning försvinner ofta stöd: AF blir formellt ansvarigt för uppföljning och förhandling om lönebidrag Stöd till personligt biträde kan ges till extern stödperson Fragmentariserad ansvarsfördelning inom välfärdssystemet motverkar samverkan och kontinuerligt stöd

Ett sätt att handla

Fidelity scale (Bond et al, 2008) Staffing 1. Caseload size 2. Employment services staff 3. Vocational generalists Organization 1. Integration of rehabilitation with mental health thru team assignment 2. Integration of rehabilitation with mental health thru frequent team member contact 3. Collaboration between employment specialists and Vocational Rehabilitation counselors 4. Vocational unit 5. Role of employment supervisor 6. Zero exclusion criteria 7. Agency focus on competitive employment 8. Executive team support for SE Services 1. Work incentives planning 2. Disclosure 3. Ongoing, work-based vocational assessment 4. Rapid search for competitive job 5. Individualized job search 6. Job development—Frequent employer contact 7. Job development—Quality of employer contact 8. Diversity of job types 9. Diversity of employers 10. Competitive jobs Score: 11. Individualized follow-along supports 12. Time-unlimited follow-along supports 13. Community-based services 14. Assertive engagement and outreach by integrated treatment team

Bemötande Att bli sedd som jämlike Språkets makt En person med svårigheter En person i svårigheter

Jobcoach Få förtroende att stödja Stöd åt både arbetstagare och arbetsgivare På den reguljära arbetsmarknaden

Co-worker Arbetskamrat Introduktion Relation Naturligt stöd Delaktighet

Naturligt stöd ” … any assistance, relationships, or interactions that allow a person to secure, maintain and advance in a community job of his or her chosing in ways that correspond to the typical work routines and social actions of other employees”.

”Typiskt arbete” En anställning på den reguljära arbetsmarknaden Rättigheter och skyldigheter Arbetsbeskrivning Naturligt stöd

Varför lyckas det?

En framgångsrik process:: En process En framgångsrik process:: delaktighet i att utforma ett individuellt stöd till ett typiskt arbete, där lärande sker i reell arbetsmiljö under den tid som behövs med humana villkor, och stöd, till anställning på den reguljära arbetsmarknaden där ett väl uppbyggt naturligt stöd och kontinuerligt lärande ökar möjligheten att behålla sitt arbete.

Om man arbetar utifrån: ..som ger framgång Om man arbetar utifrån: Individens behov Flexibilitet Tydligt syfte och mål

Stöd från omgivningen ” man har inte förmåga att göra det själv och får man då ingen hjälp och ingen som lyssnar på en, då står man ju kvar och stampar på samma ställe och det är lätt att man bygger in sig i den här fyrkanten för att det är ingen som lyssnar på mig, det är ingen som tror på mig, dom tror att jag sitter här och ljuger... det här med psykiskt funktionshinder, det syns ju inte utanpå”

Eller som de som ska rehabiliteras själva kan uttrycka det…

Vara som andra ” alla arbetar ju, alla ska ju... det är ju den där yrkesidentiteten på något vis, det är ju bara en liten del av mig men det är en väldigt, väldigt viktig del för, för en själv”

Fokus på arbete, inte sjukdom ”att få ett arbete är så otroligt avgörande för självkänslan och hälsan och måendet…att det, ja att det är avgörande för hela måendet, att kunna säga att man har ett jobb och att man är en del av”

Att få ta det i egen takt ”men jag förstår ju att det måste få ta sin tid, att jag inte kan skynda på det, då är det ju lät att man ramlar tillbaks”

Kontroll över livet, i egen takt ” för mig är ju det, tror jag, räddningen, för skulle jag ha, som man har hört att många haft, att ja, men nu ska du vara uppe i två timmar, sedan ja, nästa vecka eller om två veckor då ska du öka två timmar till och sedan ska du vara uppe i 25 %, alltså då, då skulle jag vara körd, det skulle aldrig gå”

Vara med andra ”att man har en struktur i vardagen och att, att man, att man får gemenskap och delaktighet och så sedan att man får ju, att man blir behövd, att jag får göra något som jag klarar av”

Makt över sin situation ” man har inte koll över någonting (syftar på tiden som hon var sjukskriven)...man vet inte ens hur man får pengar till mat och det är ju inte så trygg ekonomi här heller men jag har i alla fall makt att påverka min situation och det är ju, det är ju otroligt rehabiliterande det, det blir så gynnsam växtmån liksom”

Tack! johanna.gustafsson@s-activa.se

Fråga till grupparbete Analysera hur SE i sitt funktionssätt kan möta kraven (enligt Magnusson) på dagens arbetsmarknad och underlätta för personer med funktionsnedsättning att få arbete? Exempelvis, hur kan SE minska (upplevda) transaktionskostnader, hur kan SE bidra till att arbetsgivare upplever flexibilitet?