Utvärdering av olika modeller för informationsutbyte på elmarknaden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Köp från eget bolag Upphandlingsstödsdagen 8 november 2013.
Säkerställd intern styrning och kontroll
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-och sjukvården Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt.
Europeiska kommissionens förslag till:
Projektet och syftet med upphandlingen 1. 2 GIS är ett av flera verktyg för stöd i och utveckling av den kommunala verksamheten.
Informationsutbytet på elmarknaden
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Kapitaltäckningsrapporten Parallellrapportering
Pedagogisk omsorg Februari – mars 2013.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Framtida modell för informationsutbyte och behov av centraliserad mätvärdeshantering Referensgruppsmöte no 3.
Energiledningssystem
Strategi för Transportstyrelsens tillsyn över järnvägsmarknaden
Nordisk slutkundsmarknad
Enklare faktura Seminarium 25 mars Dagordning • – Kaffe • – Ei presenterar uppdraget och förslag • – Diskussion.
Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen.
Nordiska kommunala chefsrevisorskonferensen Helsingfors 18 – 21 augusti STADSREVISIONEN SIDAN 1.
BEANS NÖJD KUND INDEX (e-survey undersökning)
Videokonsultation med medborgare
De nordiska reglerings- myndigheternas arbete med att införa en gemensam nordisk slutmarknad Marielle Liikanen.
Nordisk balansavräkning 29 april
Work IT smarter – Produktivitet inom Lantmännen
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Gemensam elmarknad Norden och Europa – hur långt borta i tiden?
AU Digital samverkan LO Information
Möjligheterna med kommersiell trafik nu och i framtiden
GNS järnväg Håkan Sjöström
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Förmedlarnas utmaningar med de nya reglerna 27 augusti Charlotta Carlberg.
E.ONs syn på prisförändringsprövning Hearing om förslag på åtgärder för utvecklade fjärrvärme- marknader till nytta för kunder och restvärmeleverantörer.
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Saminvesteringsforum
Samverkan - grundläggande begrepp och struktur i samverkan
Framtida modell för informationsutbyte Anders Berghman.
Enklare för kunden – förslag som ger förutsättningar för en nordisk slutkundsmarknad.
Möte med kundrepresentanterna i fjärrvärmeuppdraget Stockholm 29 november.
Enklare faktura Seminarium 25 mars Uppdraget Centralt för en fungerande elmarknad är att kunderna får den information de behöver för att kunna göra.
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Digitala steget Ett offentligt Sverige i världsklass
Upphandling av stöd till bredband
Mattis Bergquist
Referensgruppen på MMS 10 dec 2009 Mätningar av Webb-TV.
1 ”Efter Akureyri”  Feb 05: Nordels rapport överlämnad till Nordiskt Ministerråd  Aug 05: Energiministermöte i Nazaazuurak, Grönland  Energiministrarna.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Vilka strategiska frågor har vi framför oss?
Ny svenskakyrkan.se.
1 onTarget project management TM VÄLKOMNA EFFEKTIV KOMMUNAL E-FÖRVALTNING INKLUSIVE SKOLPORTAL Microsoft och Sigma.
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Mentorskapsutbildning Transnationellt utvecklingsarbete Skive Danmark.
PEPPOL – en infrastruktur för effektivare e-kommunikation.
Utredningar om mätning Förbrukning Småskalig produktion EDIEL & avräkningskonferens 24 – 25 november 2010 Lars Munter Marknad.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Workshop Fyrbodal. 2 Agenda Presentationsrunda Genomgång frågeställningar Enas om slutsats per frågeställning Avslutning, reflektioner.
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Hantering av nätbegränsningar på den nordiska elmarknaden – NordREG:s synpunkter på rapport från EA Energy, Hagman Energy och COWI Nordiska ministerrådets.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
Bevarande utifrån nya Ladoks perspektiv
Presentation vid Internrevisionsdagarna
Hållbarhetsportalen är webbaserad, vilket möjliggör enkel, gemensam och kontinuerlig uppföljning av mål i Kalmar län. Inga installationer krävs.
Internationella avdelningen (IA) Energimarknadsrådet 6 maj 2015 Petra Lindmark, Internationell samordnare och analytiker Caroline Törnqvist, Avdelningschef.
Om HSA och HSA-ansvarigs roll
Framtidskartläggning
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Svenskt Näringsliv om elnätsreglering
Ei:s arbete inom aggregatorrollen Utvecklingen av EU-regelverket Elin Broström, Energimarknadsinspektionen.
Fortum är idag en aggregator som agerar på frekvensmarknaden
Presentationens avskrift:

Utvärdering av olika modeller för informationsutbyte på elmarknaden 2012–09–19 Utvärdering av olika modeller för informationsutbyte på elmarknaden

Uppdraget Utifrån givna kriterier utvärdera ett antal existerande och föreslagna modeller för informationshantering på elmarknaden Ge förslag på lämplig framtida modell för Sverige Förutsättningar Kriterier framtagna i samarbete mellan EI och referensgruppen Modeller under uppbyggnad samt relativt löst formulerade förslag till nya modeller Begränsad budget (ca 200 timmar)

Vilka är modellerna? Nuläget – Sverige Nuläget – Finland Tieto – Marknadsdriven hubbmodell Reijlers – Hubb Providers Danmark 2013 Norge Nederländerna (Svensk Energi)

Nuläget - Sverige Nätbolag ansvarar för mätning samt rapportering till andra aktörer. Processerna styrs av en kombination av: Lagstiftning (lag, förordning, föreskrifter) Krav från systemansvarig myndighet (kopplat till balansavräkning) Frivilliga överenskommelser /standards Punkt-till-punkt kommunikation Leverantörsbyten sker till stor del med helt automatiserade processer. Outsourcing av verksamhet till externa agenter vanlig.

Nuläget - Finland Nuläget Namntjänst Nätbolag ansvarar för mätning samt rapportering till andra aktörer. Punkt-till-punkt kommunikation Outsourcing av verksamhet till externa agenter vanlig. Namntjänst Frivillig central mätpunktsdatabas Drivs av Adato Energia - dotterbolag till Finsk Energiindustri Ca 95% av mätpunkterna (källa: NordREG)

Tieto - ”Marknadsdriven hubbmodell” Obligatorisk för aktörerna att göra tillgänglig viss information om kund och anläggning: Anläggnings ID Nuvarande elleverantör Förbrukning (Bindningstid) Informationen kan göras tillgänglig via Aktörernas egna system, eller Marknadsdrivna hubbar till vilka aktörerna är kopplade Tvister regleras på civilrättslig väg.

Rejlers – ”Hubb providers” Flera konkurrerande, ihopkopplade datahubbar varje nätbolag är kopplat till en datahubb dit man rapporterar …men eftersom hubbarna är ihopkopplade behöver elleverantörer endast vända sig till en datahubb. Datahubbarna drivs av certifierade ”hubb providers”

Danmark (2013) Central datahubb (tjänstehubb) lagrar information om mätpunkter och mätvärden. Nätbolagen ansvarar för att kvalitetssäkrade mätvärden rapporteras in till hubben. Hubben utför viss egen kvalitetskontroll Beräkning av aggregerade värden som behövs för balansavräkning sker i hubben Obligatorisk för nätbolag och elleverantörer att kommunicera via hubben. Nätbolag / elleverantörer har rätt att komma åt samt uppdatera data om sina kunder Elleverantörer har rätt att göra vissa allmänna sökningar om slutkonsumenter och deras förbrukning (kräver att slutkonsumenten godkänner)

Norge Datahub vs. Kommunikasjonshub: Hvilken modell er best? Datahub-modellen er bedre og billigare Fleksibel løsning Bedre marked Høyere risiko ved implementering Nederländerna Kommunikationshubb som utvecklas till datahubb (tjänstehubb)

Kategorisering av modeller för informationshantering på elmarknaden

Utvärdering

Sex (plus ett) kriterier Kontroll (data om slutkonsument, kontrolleras av slutkonsument) Tillgänglighet (data av hög kvalitet och användbar form) Neutralitet (vertikalt integrerade företag, nationellt) Effektivitet (samtliga kostnader, samtliga aktörer) Flexibilitet (nya tjänster, marknadens utveckling) Nordisk slutkundsmarknad (SCM, NBS,… Reglering

1. Kontroll bestämmanderätt, insyn, lätt att lämna tillstånd, sanktionssystem Förslag Kommentar Nuläget Decentraliserad lösning, krävande fullmaktshantering, större risk för fel DK-NO-NL-Logica Centraliserad lösning, tillstånd kan hanteras centralt. Finland Se ”Nuläget” Tieto Decentraliserad lösning, oklart vem ansvarar för tillståndshantering, tillsyn? Rejlers Reglerad, centraliserad lösning. Regleringen möjliggör en relativ god kontrol.

2. Tillgänglighet efterfrågestyrd åtkomst av data via en eller flera kanaler, historisk data Förslag Kommentar Nuläget Extra kostnader för elleverantörer som måste anlita tjänsteleverantör DK-NO-NL-Logica Aktörerna kommer åt all information de behöver och har rätt till via hubben. Kan lagra historisk data. Finland Öppet för godtycke Tieto Affärsmässiga motiv att erbjuda hög tillgänglighet till egna kunder. Ökad komplexitet. Rejlers Hubbarna är under tillsyn av en myndighet. Ökad komplexitet.

3. Neutralitet aktörer skall inte favoriseras på bekostnad av konkurrerande aktörer Förslag Kommentar Nuläget Gemensamma system för information inom samma koncern. DK-NO-NL-Logica Neutral part driver hubben. Finland Se ”Nuläget”. Tieto Regelverket tillåter att vertikalt integrerade bolag sköter mycket av verksamheten ”in house” Rejlers Reglering kan garantera neutralitet men starka relationer möjliga mellan de reglerade hubbarna och vertikalt integrerade bolag.

4. Effektivitet billigt, lätt för elleverantörer och slutkonsumenter att få tag på det data de behöver. Förslag Kommentar Nuläget Ökad komplexitet (och kostnader) p.g.a. timvis mätning och gemensam nordisk slutkundsmarknad DK-NO-NL-Logica Förutsätter att besparingar kan göras hos nätbolagen. Finland Tieto Svårbedömt Rejlers Innebär dubblering av system

5. Flexibilitet främja framväxten av nya tjänster, bra anpassningsförmåga till nya förhållanden Förslag Kommentar Nuläget Risk för dyra och ineffektiva lösningar. Decentralisering kan innebära långsamma processer. DK-NO-NL-Logica Risken finns att alltför många uppgifter tas över av hubben. Finland Se ”Nuläget” Tieto …men inom några år kommer det sannolikt att utkristallisera sig en marknadsstruktur som i sig är konserverande och kanske inte optimal. Rejlers Starka inslag av reglering kan minska innovationskraften.

6. Nordisk slutkundsmarknad Skall fungera väl ihop med den leverantörs-centriska modell som NordREG valt för den gemensamma Nordiska slutkundsmarknaden Förslag Kommentar Nuläget Inget ytterligare görs för att underlätta leverantörsbytesprocessen eller mätvärdeshanteringen DK-NO-NL-Logica På sikt kan nationella hubbar samarbeta för att ytterligare underlätta för elleverantörer. Finland Se ”Nuläget” Tieto En effektiv Nordisk struktur bygger på frivilliga överenskommelser Rejlers Ytterligare aktörer

7. Reglering Krävs omfattande nyreglering? Förslag Kommentar Nuläget Ingen ytterligare reglering krävs DK-NO-NL-Logica Kräver vissa begränsade förändringar i existerande lagstiftning Finland Se ”Nuläget” Tieto Förslaget kräver en reglerad informationsplikt som även kommer att omfatta tidigare oreglerade företag? Rejlers Förslaget kräver omfattande reglering av tidigare oreglerad näringsverksamhet. Dessutom skall antalet verksamma företag begränsas.

Förslag till hubb-modell för svensk elmarknad

Två alternativ Modell 1 Reglerad monopol hubb En nationell hubb (del av systemansvaret) Säkerställer de grundläggande funktionerna Modell 2 Oreglerade marknadsdrivna hubbar Nätägaren fortfarande enda reglerad aktör Elleverantören avgör vilken hubb man vill utnyttja Kompletteras med ett centralt dataarkiv kundportal

Kundportal (kund loggar in med bankid) Mätarnummer Nätägare Elleverantör Ansluten till hubb… Historia (leverantörsbyten, m.m.) Givna fullmakter Centralt arkiv (i fallet med marknadsdrivna hubbar) mätdata per mätare Vem som äger datat

Förslag Central, obligatorisk datahubb införs på den svenska elmarknaden Skall endast tillhandahålla de allra mest grundläggande funktioner som behövs för att elmarknaden skall fungera …… men tillräckligt för att verkliga besparingar hos nätbolagen skall realiseras. Inklusive kundportal Drivs av neutral aktör Funktionalitet utöver den grundläggande tillhandahållas av oberoende marknadsaktörer

Förslag

Förslag - fördelar Bästa modellen vad avser kontroll och enkelhet för slutkonsumenter Ligger i linje med utvecklingen i Danmark och Norge vilket underlättar en Nordisk slutkundsmarknad Bör kunna leda till välorganiserat, kostnadseffektivt informationsutbyte på elmarknaden Minimala förändringar av regelverket Säkra historiskt data