Välkomna!

Förbättring av elevers lärande: Den enskilde lärarens förmåga att undervisa är den viktigaste faktorn för elevernas prestationer. Systematisk feedback till alla elever. Synliggöra lärandeprocessen. Lärarens förväntningar på framsteg hos eleverna, oavsett kunskapsnivå. Att vara medveten om avsikten med undervisningen. Att ha kunskaper om de konkreta målen. Att kunna variera undervisningen. Anpassa den till elevernas kunskaper, intresse och den givna lärsituationen. (Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, 2009, London New York Routledge) John Hattie

Skolledares betydelse för långsiktig skolutveckling Ett aktivt, delaktigt och engagerat skolledarskap Skolledares ledarkompetens inom förbättringsprocess Utvecklingsarbetet integreras i systemet. Främjar en utveckling där arbetsprocesser skapas som leder till goda resultat. (Hattie)

I likhet med projekt är ett isberg fascinerande och spännande! Men... 4

…nästan 7/8 av isberget är under vattnet och “osynligt”. 5

Struktur - Process Teknologi, ekonomi rutiner, regler, formell organisation, lagar och avtal Människors kunskaper och världsbilder attityder och värderingar, känslor och upplevelser, relationer mellan människor, informella rollmönster och maktstrukturer 6

Relationen projekt - ordinarie verksamhet Det hjälper inte hur bra ett projekt är, om det inte finns några som kan, vill och är förberedda på att ta emot projektet och använda dess resultat! 7

Förankring (information) är särskilt viktig i förändringsprocesser! Förändringsförsök misslyckas ofta då information saknas. Detta leder i regel till: Bristande tillit Dålig motivation Dålig koordinering och samarbete För liten vikt läggs på lärandet 8

Hur utvecklar vi skolan och samverkar, så att barn och elever blir mer intresserade av matematik, teknik och naturvetenskap och når en högre måluppfyllelse?

Think outside the box, but work inside the ”black box”

En lärande organisation En lärande organisation ger både utrymme för medarbetarnas lärande och tar tillvara det för att vidareutveckla verksamheten utifrån omvärldens villkor. Den kollektiva kompetensen i en lärande organisation måste innefatta ett utbyte mellan medarbetar och detta utbyte måste leda vidare till något nytt. För flera år sedan satte vi ord på att det är en lärande organisation vi vill vara för att kunna leva upp till våra styrdokument och den kunskap vi fått via pedagogisk forskning. 11

institutionalisering initiering implementering institutionalisering Spridning Många forskare framhäver vikten av att en verksamhet vilar på en bärande idé som är väl förankrad hos alla medarbetare och som alla har tagit till sig som sin och arbetar utifrån. Vi vet också att förändringsprocesser tar lång tid. Blossing beskriver det som en 5-årig process. Med initieringsfasen som tar 1 – 2år, implementeringsfasen 1 – 1,5 år, efter det ska det nya befästas och bli en naturlig del av arbetet, Blossing kallar det institutionaliseringsfasen och parallellt med det löper spridningsfasen där man delar med sig till andra och därmed blir speglad ur andra perspektiv. 12

Aktionsforskningsspiralen Planera Agera tänka nytt kommunicera nätverka förändra Reflektera Observera Vi hade kommit i kontakt med aktionsforskning genom ett nationellt skolutvecklingsprojekt kallat Dialogprojektet. Anki Wennergren som nu arbetar här på högskolan var projektledare för projektet och doktorerade senare på studier inom projektet. Våra 15 pedagoger som deltog i Dialogprojektet var rörande överens om att detta var det bästa utvecklingsarbete de någonsin varit del i. De kunde alla visa hur det konkret hade förändrat deras arbetssätt och förhållningssätt till eleverna. Och här är ju ett stort dilemma med kompetensutbildning – att det ofta leder till ny kunskap utan att det för den skull genererar förändringar i praktiken. byta perspektiv kommunicera nätverka erfara Aktionsforskningsspiralen 13

2. Reflektera över praktik och mål. Sätta ord på sitt eget lärande Respons Beprövad erfarenhet 2. Reflektera över praktik och mål. 3. Inleda förändringsarb ete utifrån detta i den pedagogiska verksamheten. 1. Synliggöra förhållningssätt och arbetssätt i den pedagogiska verksamheten. Vi har 1200 aktörer på Alvik, 1000 elever och 200 personal. Vi vill att vårt förhållningssätt och våra utvecklingsredskap ska användas överallt i organisationen. Var och en måste vara delaktiga i analysen av resultat och arbetssätt, var och en måste delta aktivt i att använda den kunskapen i planering och genomförande av verksamheten. Ofta tar vi nog för givet att pedagoger och ledare har redskap för den här processen, Men vi upptäckte snabbt att det Inte är så. Det är inte så många som kritiskt granskat sin egen praktik och ännu färre som gjort det på ett systematiserat sätt Tillsammans med andra. Det visar sig vara svårt att nå djup i analys och i reflektion. Alltför ofta skapar vi bara på ytan. Och allt för ofta går vi till handling utan att först ha analyserat vad det är vi ska förändra, varför och hur i ljuset av styrdokument, teori och beprövad erfarenhet. Vi bestämde oss för att vi behöver en gemensam verktygslåda med redskap att använda i denna process som alla känner sig bekvämma med. Extern Kompetens Vetenskaplig förankring 14

Skolans klassrum – en svart låda De didaktiska frågorna: Varför? Vad? När? Hur?

Vad gör skillnad? Varför?

Arbetsgruppernas syfte och mål Arbetsgruppernas arbete leder till att varje aktivitet tar fram ”best practice”. Mål Genom arbetsgruppen har varje enskild aktivitet/projekt stöd i att nå kvalitativa mål med sitt utvecklingsarbete.

Insatser för att nå målet Stöd från arbetsgruppsledaren i processarbetet. Inom varje arbetsgrupp bildas undergrupper på 3-5 aktiviteter. Undergrupperna ska ge de enskilda aktiviteterna i sin undergrupp respons och fungera som bollplank på utvecklingsarbetena. Delge varandra konkreta praktiska tips. Ta fram modeller för lärande. Kompetensutvecklingsstöd Ta fram ”best practice” som redan finns i våra tre länder. Vara den inre samarbetsgruppen vid Science camps. Inlägg i nyhetsbrevet Uppdateringar av utvecklingen av enskilda aktiviteter på Smil(e):s hemsidan Skype-möten Webbkonferenser Facebook Blogg Jobbskuggning

Ledord för arbetet Utvecklas tillsammans Inflytande/delaktighet Nyfikenhet Innovation Learning in action

Jobbskuggning Syfte: ”Att lärare har ett kollegialt utbyte av erfarenheter genom att besöka varandras praktik.” Mål: ”Utveckla det gränsregionala perspektivet” ”Höja den enskilda läraren/rektorns kompetens inom våra tre arbetsområden med ett fokus på den enskilda aktiviteten”. En strävan är att den som man jobbskuggar, sedan ska jobbskuggas av samma person. Dokumenteras på hemsidan Rektor beslutar om personen ska jobbskugga, med stöd av arbetsgruppledaren.

”Livet är märkvärdigt: om man vägrar att godta annat än det bästa, så händer det att man får det!” W. Somerset Maugham