Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk Ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och systematisk dokumentation Torkel Richert, Malmö högskola

Bakgrund Andelen unga som prövar narkotika har ökat MOB – trestadssatsning (2000-2005) Projektmedel till tidiga insatser i öppenvård för unga med riskbruk eller missbruk Nya mottagningar och nya projekt Behov av utvärdering/erfarenhetsutbyte Projektgrupp tillsätts

Trestadsprojektet Jämförande studie Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling Dokumentationssystem

Mottagningar och huvudrepresentanter Från Stockholm Maria Ungdomsenhet Puman Annica Hammarstrand Viveca Feldt, Kamilla Asp, Johan Dyberg Margareta Alm Göteborg Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Nordost Mini-Maria Väster Mini-Maria Centrum Ingegerd Nilsson Chatarina Davidsson Karin Patriksson Per-Ola Tjäder Malmö Maria Malmö Måns Wretblad

Jämförande studie Beskriva och jämföra de deltagande mottagningarna - Hur är mottagningarna i de tre städerna organiserade? - Vilka metoder används? - Vilka insatser erbjuder man? Beskriva och jämföra mottagningarnas besökare - Vilka vänder sig till de olika mottagningarna? - Finns skillnader vad gäller ålder, etnicitet, kön, drogbild mm?

Mottagningarna, skillnader och likheter Inledningsvis stora skillnader Utveckling i liknande riktning Vissa skillnader kvarstår

Maria Stockholm PUMAN Mini-Maria Hisingen Nordost Väster Centrum Maria Malmö Startår 1966 2001 2003 1999 2002/2003 1995 2005 Huvud-mannaskap Socialtjänst/ Beroendev. Socialtjänst Samlokali-sering Akutmot- tagningen Alk. & Nark. Rådgivning Ungdoms- mottagnin. Götateamet RUG BUP (del av Beroendev.) Ålder Upp till 20 år 18-28 år Upp till 21 år Upp till 25 år Insatser Info/råd/stöd Samtalsbeh. Familje- och nätverksarb. Cannabispro. Droganalys Med.Bedöm. ---------------- Prev.prog. BSFT Akupunktur Cannabispro. Droganalys Cannabispro.Droganalys -------------------------------- --------------- ------------------------------ ---------------Avgiftning Dokumen-tation UngDOK Journaler Eget formul. Besök /år 400 65 120 100 350-400 Personal 23 1,5 6 7

Jämförande studie kring besökarna Ta fram och testa ett gemensamt inskrivningsformulär Jämföra målgrupper mellan mottagningarna Jämföra mottagningarnas målgrupp med andra ungdomar

Materialets fördelning

Narkotikaanvändning

Primärdrog

Frekvens av bruk (primärdrog)

Narkotikadebut

Första berusning

Uppväxt och uppväxtmiljö Knappt hälften har vuxit upp med både sin biologiska mor och far Vanligt med våld, missbruk och psykiska problem i uppväxtmiljön Förekomst under uppväxten Kvinna (%) Man (%) Totalt (%) Missbruk 38 30 33 Psykiska problem 20 27 Våld 21 25

Psykisk hälsa

Psykisk ohälsa, förekomst av problem under en längre period i livet Problematik Kvinna (%) Man (%) Totalt (%) Sömnstörningar 70 60 64 Allvarligt deprimerad 39 47 Allvarlig ångest eller spänningstillstånd 71 44 54 Svårt med förståelse, minne, koncentration 63 65 Ätstörningar 35 11 20 Svårt att kontrollera våldsamt beteende 31 43 Allvarligt menade självmordstankar 40 27 Medvetet försökt att skada dig själv 12 23 Självmordsförsök 24 6 13

Utbildning och försörjning Av ungdomar 20-24 år, hade bara hälften fullföljt gymnasieutbildning De ungdomar över 18 år uppgav förälder eller socialbidrag som de vanligaste försörjningskällorna de senaste halvåret

Tidigare behandling för missbruk

Dömd för brottslighet

Jämförelser med motsvarande åldersgrupp i ”normalbefolkningen” Ett betydligt mer frekvent alkoholbruk En mer omfattande narkotikaanvändning Mer otrygga uppväxtförhållanden Betydligt större psykisk ohälsa Betydligt lägre utbildningsnivå Är i mindre utsträckning självförsörjande Har i större utsträckning blivit dömda för brott

Jämförelser med ungdomar placerade inom SiS Stora likheter i alkoholbruk Likheter i vilka narkotiska preparat man använt Likheter i erfarenhet av tidigare behandling Likheter i andelen dömda för brottslighet En senare alkohol och narkotikadebut men ett mer frekvent narkotikabruk En högre utbildningsnivå ”Stabilare” uppväxtförhållanden

Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling Professionell dialog Jämföra arbetssätt, insatser och metoder Utbyta positiva och negativa erfarenheter Diskuterat kvalitetsproblem Hitta och testa metoder för utvärdering och verksamhetsutveckling

Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling Arbetsprocess och metoder - 4-5 träffar per år - Fokusgrupp - Kvalitetscirkel - Studiebesök - Föreläsningar - Diskussioner - Pilotprojekt (tex ORS/SRS)

Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling Centrala teman (utifrån fokusgrupp) - Service/bemötande - Samverkan/organisering - Kunskap - Marknadsföring/utåtriktat arbete - Dokumentation/utvärdering

Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling ”Det har ju varit en väldigt rolig gemensam process med ett gemensamt lärande. Läroprocessen i erfarenhetsutbytet har varit fantastisk…Hade vi bara suttit och pratat statistik, formulär och UngDOK så hade det inte blivit så intressant och givande”

Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling ”Det mest givande med erfarenhetsutbytet tycker jag var att träffa andra professionella, som arbetar med ungefär samma jobb och få utrymme, viktigt eftersom det är så svårt när vardagen rullar på, att reflektera över det vi gör och fundera på vad vi kan göra annorlunda och bättre”

Dokumentation Dokumentation en svår men viktig fråga - Vård i form av service innebär speciella förutsättningar - Ej formellt krav på dokumentation - Mål om en attraktiv och lättillgänglig behandlinsform - Systematisk dokumentation, en förutsättning för en professionell och kunskapsbaserad praktik

Dokumentation Dokumentation vid inledningen av projektet - Olika strategier - Missnöje på samtliga mottagningar

Dokumentation Att använda ett befintligt system eller utveckla ett nytt? - ASI, DOK, ADAD, EUROADAD - För omfattande, ej inriktat på öppenvård, ej anpassat för ungdomar - Beslut: att skapa ett nytt gemensamt system (UngDOK)

Dokumentation Vilka risker ser man med en utökad dokumentation? - ”Mindre tid för klientarbete” - ”En mindre attraktiv mottagning” - ”Ett mer mekaniserat arbete och en försämrad behandlingsrelation”

Dokumentation ”Det är ju ett växande problem inom hela socialtjänsten att man dokumenterar nästan ner sig och har mindre och mindre tid för det direkta klientarbetet. Där måste man vara väldigt vaksam på det så att dokumentationen inte tar över” ”Man måste också tänka på det primära syftet med våra verksamheter, det är ingen utredningsverksamhet utan det är en insatsverksamhet. Det är det vi är ålagda att göra. Dokumentationen är tydligast kopplad till utredningsarbete… …Viss dokumentation måste vi göra, men vi måste prioritera intervention och inte dokumentation”

Dokumentation ”Det är skillnad mellan att komma till ett socialkontor och söka hjälp, att vara i upptakten av en institutionsvistelse och att komma till en öppenvårdsmottagning. Många av våra klienters motivation är mycket skör. Klienten är ofta mycket ambivalent till att träffa oss. Om vi inte verkligen lyckas att möta dom där dom är kommer de inte tillbaka. En inte helt ovanlig situation är att en klient kommer och säger att flickvännen eller mamma tycker att han behöver söka hjälp. Troligen finns det då åtminstone en skärva av motivation att arbete med. Att i det läget plocka fram ASI- eller DOK -formuläret skulle kunna vara förödande” (Liljegren 2004).

Dokumentation ”Det får inte verka avskräckande så att det upplevs som ett förhör, så att man inte vill komma tillbaka. Det har jag varit med om att ungdomar har reagerat på att det blir som ett förhör och då får man ju bryta och ställa andra typer av frågor, så att det mer blir ett öppet sam- tal. Det har jag fått göra ibland. Sen kan man återgå till formuläret senare eller försöka täcka in frågorna allteftersom i samtalet. Det måste också bli tydligt att det är en form av omsorg och inte ett polisförhör”

UngDOK, gemensamma utgångspunkter Intervjuformulären skall vara kortfattade och lätta att använda Frågorna måste vara anpassade till målgruppen Dokumentationen måste ge information som kan vara till hjälp i behandlingsarbetet, fungera som underlag för beskrivning av mottagningarnas målgrupper och insatser Datamaterialet måste ge möjlighet till uppföljning och enkel ”utvärdering” av insatser Det måste vara lätt att få ut statistik/data

Utvecklingen av UngDOK 2005-2006: Den jämförande studien planeras och genomförs 2006: Arbetet med att utveckla ett gemensamt system påbörjas 2006: Ulla Jergeby (IMS) Bert gren (IKMdok) deltar i möten 2007: Första version av ett gemensamt inskrivningsformulär 2008: Arbete med utskrivningsformulär och manual 2009: Ledningsbeslut om att UngDOK skall användas 2009: Kontrakt med IKMdok, Databas skapas 2009: Implementering av UngDOk påbörjas 2010: UngDok används i samtliga tre städer

Utvecklingen av UngDOK Formulären tenderar att växa För vem ställer vi frågan? Hur skall informationen användas?

Utvecklingen av UngDOK En kompromiss mellan olika perspektiv Forskarperspektivet Ledningsperspektiv Behandlarperspektiv Klientperspektiv Professionsperspektiv

Utvecklingen av UngDOK Behovet av en intervjumanual blir tydligt Olika begreppsanvändning Olika tillvägagångssätt att genomföra intervjun

Implementering av UngDOK Olika förutsättningar – olika processer Viktiga aktörer: Projektdeltagarna, Cheferna, IKMdok Att visa på vinster med systematisk dokumentation En naturlig del i det dagliga arbetet

De första erfarenheterna av UngDOK Brukar- och användarvänligt Fungera som ett stöd i behandlingsarbetet Ge underlag för kartläggning av målgrupp och insatser Ge underlag för utvärdering och verksamhetsutveckling

Brukar- och användarvänligt ”Jag tycker inte att besökarna upplever intervjun som jobbig. Många upplever snarare den som positiv och intressant och känner att de blir tagna på allvar. Det beror nog på att intervjun är lagom omfattande och på att frågorna inte är alltför tunga, avklädande eller blottande … även personalen upplever många gånger intervjun som ett stöd i samtalet”

Stöd i behandlingsarbetet ”Det (UngDOK) kan vara ett bra stöd i behandlingsarbetet eftersom vi tidigare ser vilka behov ungdomarna har. Eftersom vi ställer alla frågor senaste vid tredje besöket så får vi ganska tidigt en bra bild av deras situation och behov. Genom att använda UngDOK får vi reda på sådant som vi tidigare kanske aldrig hade fått reda på…” ”Ja det är ju olika hur bra ungdomarna är på att signalera hur de har det, hur det egentligen är, men de flesta är ganska bra på att svara på direkta frågor, bara man vågar ställa dem. Här fyller UngDOK en viktig funktion”

Kartläggning av målgrupp och insatser ”Jag tycker att för våran del i Stockholm, vi ser det framförallt som en kartläggning. Det är viktigt för oss att säkerhetsställa att alla ungdomar som vi möter får de här frågorna, vi kollar med alla hur det ser ut med droger, psykisk hälsa, koncentrationssvårigheter mm. Det är en kvalitetssäkring. Sen vi började med det här så säger många kollegor att vi har öppnat upp för andra typer av insatser och behandlingar och sett att vi behöver lite mer kunskap kring vissa områden. Vi ser det i och med att vi ställer andra frågor”

Stöd för verksamhetsutveckling och utvärdering ”Jag tänker att det är också viktigt att vi nu på ett bra sätt kan beskriva våra insatser. Det kan hjälpa oss att på sikt utveckla mottagningarna och utveckla vårat arbetssätt. Att vi blir bättre på att förstå vilka behov som finns i den här gruppen och får en bild av vilka insatser de får och resultatet av dessa insatser. Vi är inte riktigt där ännu, men det är ju nästa steg, när man tänker utvärdering och utvecklingsarbete”

UngDOK idag, en översikt Målgrupp: Ett dokumentationssystem för mottagningar som möter unga med missbruk i öppenvård Syfte: Kartläggning av målgrupp och insatser, hjälp i behandlingsarbetet, underlag för utvärdering och verksamhetsutveckling Innehåll: Inskrivningsformulär, utskrivingsformulär och intervjumanual, databas Organisation: Styrgrupp, referensgrupp, förvaltare,

UngDOK idag, en översikt Frågeområden i senaste versionen av inskrivningsformuläret (2011) Sociodemografiska uppgifter Familj och umgänge Behandlingskontakt Sysselsättning Uppväxtmiljö Boende Utbildning Försörjning Utsatthet för våld Psykisk hälsa Alkohol, narkotika, tobak Behandlingshistoria Kriminalitet Skattning av hälsa Skattning av livssituation

UngDOK idag, en översikt Frågeområden i utskrivningsformuläret Form för avslut (planerat, oplanerat, remiss mm) Sysselsättning (senaste 30 dagar, 6 månader) Försörjning (senaste 30 dagar, 6 månader) Droger (senaste 30 dagar) Insatser (psykosociala, medicinska) Skattning av livssituation (relationer, skola/arbete, livet i allmänhet)

UngDOK på sikt, ett nationellt system? Ökade krav på dokumentation (t ex nationella riktlinjer) Stort intresse från öppenvårdsmottagningar att utveckla dokumentationsarbetet Ett gemensamt dokumentationssystem och en gemensam forskningsdatabas skapar många möjligheter

Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk Stort behov av kunskapsutveckling inom missbruksvården Ökade krav på kvalitet, kontroll, dokumentation, systematisk uppföljning, utvärdering, evidens Problem: Litet intresse och dålig kunskap kring verksamhetsutveckling/utvärdering, knappa resurser, distans mellan forskning och praktik, avsaknad av systematiskt dokumentationsarbete

Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk Ökad kunskap kring metoder för utvärdering och verksamhetsutveckling Ett gemensamt dokumentationssystem och en gemensam databas En plattform för professionell dialog Ett samarbete mellan praktik och forskning

Framtida utmaningar Att skapa ett större professionellt nätverk och en större databas (inkludera fler mottagningar) Att säkerställa att datamaterialet kommer till så stor användning som möjligt Att hitta en rimlig nivå/ambition i dokumentationsarbetet Kvalitetsäkring/validering av UngDOK Att utvärdera insatser och metoder Att upprätthålla motivation och engagemang för verksamhetsutveckling Når man rätt målgrupp? Mer uppsökande arbete? Utveckla samverkan mellan beroendevård och socialtjänst