Lönebildnings- rapporten 2006

Avtalsrörelsen 2007 mycket viktig  Drygt 80 procent av Sveriges anställda kommer att få sina avtal omförhandlade  Det slutliga utfallet av dessa förhandlingar påverkar sysselsättningen och arbetslösheten.

Lönebildnings- rapporten 2006 Huvudbudskap  Återhållsamhet ger varaktigt högre sysselsättning och en arbetslöshet under 4 procent.  Löntagarkollektivet får högre disponibel inkomst tack vare lägre inflation och lägre skatter.

Lönebildnings- rapporten 2006 Lönebildningsrapporten Tankeram för arbetskostnadsökningar 2.Meny med olika arbetskostnadsökningar och därav följande sysselsättning 3.Långfristig arbetskostnadsökning 4.Vad bestämmer jämviktsarbetslösheten? 5.Strukturomvandling och lönespridning

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Viktiga frågor  Är resursutnyttjandet och arbetskostnadsnivån i balans i utgångsläget 2006?  Vad är parternas ambition och förmåga avseende jämviktsarbetslösheten?

Lönebildnings- rapporten 2006 Lång sikt Strukturell arbetskostnadsökning = produktivitetsökning + prisökning

Lönebildnings- rapporten 2006 Hur kan tankeramen användas?  Arbetsmarknadens parter på central och lokal nivå bestämmer arbetskostnadens ökningstakt.  Lönebildningsrapporten analyserar de tre rutorna för att underlätta parternas och medlarnas bedömningar.  Tankeramen kan även användas om parterna gör en annorlunda bedömning av någon av rutorna.

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram: Konjunkturella obalanser Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetskostnadsandel och arbetsmarknadsgap Procent

Lönebildnings- rapporten 2006 Ruta 1: Konjunkturella obalanser?  Resursutnyttjandet är på väg att bli balanserat i slutet av 2006  Arbetskostnadsandelen 2006 ligger nära sitt historiska genomsnitt  Även fyra andra indikatorer pekar mot att arbetskostnadsnivån i utgångsläget 2006 ligger nära sitt jämviktsvärde  Slutsats: Inga obalanser i utgångsläget 2006 som behöver rättas till.

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram: Ambition om jämviktsarbetslöshet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Ruta 2: Är jämviktsarbetslösheten för hög?  Jämviktsarbetslöshet = den lägsta arbetslöshet som är förenlig med stabil inflation.  Om den nuvarande jämviktsarbetslösheten är tillräckligt låg så kan arbetskostnaden öka ungefär med produktivitetstillväxten plus prisökningen.  Om parterna vill och kan reducera jämviktsarbetslösheten så motsvaras detta av att arbetskostnaderna övergångsvis ökar långsammare än produktivitetstillväxten plus prisökningen.

Lönebildnings- rapporten 2006 Två av många handlingsalternativ i avtalsrörelsen 2007  Lågalternativet: Arbetskostnadsökning på 3,8 % Jämviktsarbetslöshet 3,6 %  Högalternativet: Arbetskostnadsökning på 5,0 % Jämviktsarbetslöshet 5,6 % Därefter ökar arbetskostnaden lika mycket i båda alternativen.

Lönebildnings- rapporten 2006 Tolkning av alternativen  I lågalternativet tar parterna större samhällsekonomiskt ansvar genom lägre arbetskostnadsökningar (t.ex. lägre stupstockar och potter samt lägre lokalt avtalade ökningar)  I lågalternativet leder parternas gemensamma agerande till att arbetskostnaden ökar förhållandevis lite så länge arbetslösheten överstiger 3,6 %.  I högalternativet ökar arbetskostnaderna förhållandevis mycket redan vid 5,6 % arbetslöshet.

Lönebildnings- rapporten 2006 Lågalternativet jämfört med högalternativet  Lägre reporänta medför högre sysselsättning.  Även lägre reallöner medför högre sysselsättning.  Företagen investerar mera p.g.a. bättre lönsamhet.  färre arbetslösa och fler sysselsatta.  Skatteintäkterna är högre p.g.a. högre sysselsättning medför lägre skatter.

Lönebildnings- rapporten 2006 Nominell arbetskostnad Årlig procentuell förändring

Lönebildnings- rapporten 2006 UND1X-inflation Årlig procentuell förändring

Lönebildnings- rapporten 2006 Sysselsättning Tusental

Lönebildnings- rapporten 2006 Öppen arbetslöshet Procent av arbetskraften

Lönebildnings- rapporten 2006 Reguljär sysselsättningsgrad Procent av befolkningen i åldern år, årsvärden

Lönebildnings- rapporten 2006 BNP Årlig procentuell förändring, fasta priser

Lönebildnings- rapporten 2006 Real disponibel inkomst för löntagarkollektivet Index 2006=100. Deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator

Lönebildnings- rapporten 2006 Effekter av återhållsamhet  3,6 % lägre timlön 2009  2,9 % lägre real timlön 2009  0,6 % högre disponibel inkomst 2009  Arbetslösheten 2009 är 3,5 % istället för 5,3 %  2,4 % högre disponibel inkomst 2015

Lönebildnings- rapporten 2006 Ekonomiska effekter av parternas agerande Procentuell förändring, genomsnitt per år 2007– –2015 Låga alternativet Höga alternativet Låga alternativet Höga alternativet Parternas agerande: Timlön3,54,74,1 Arbetskostnad3,85,04,4 Ekonomiska effekter: Öppen arbetslöshet3,85,03,75,7 Reguljär syssel- sättningsgrad 79,777,779,576,5 Real disponibel inkomst 2,52,4 2,1 BNP, fasta priser3,02,42,22,0

Lönebildnings- rapporten 2006 Slutsats  På lång sikt blir den reala disponibla inkomsten högre i lågalternativet.  Bestående skillnad i arbetslöshet.  Mycket att vinna om parterna med en hög grad av samhällsekonomiskt ansvarstagande gör att jämviktsarbetslösheten blir 3,6 i stället för 5,6 %.  Jämviktsarbetslösheten med oförändrad grad av samhällsekonomiskt ansvarstagande: 4,6 %.

Lönebildnings- rapporten 2006 Jämförelse med tidigare avtalsperioder Timlön enligt konjunkturlönestatistiken

Lönebildnings- rapporten 2006 Timlön enligt KL och avtal

Lönebildnings- rapporten 2006 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram: Strukturell arbetskostnadsutveckling Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetskostnad och nominellt förädlingsvärde per arbetad timme Index, genomsnitt =100

Lönebildnings- rapporten 2006 Ruta 3: Strukturell arbetskostnadsökning  I de olika handlingsalternativen återgår arbetskostnadens ökningstakt till sin strukturella nivå från och med  Den strukturella arbetskostnadsökningen ligger enligt KI mellan 4,0 och 4,6 procentenheter.  Detta intervall skall inte tolkas som vägledande för avtalsförhandlingar!

Lönebildnings- rapporten 2006 Strukturell ökningstakt för arbetskostnaden, basfallet Produktivitetstillväxt 2,7 % Inflation 2,0 % Försämrat bytesförhållande-0,1 % Skillnad i produktsammansättning-0,2 % Ändrat kapitalavkastningskrav ,0 % Strukturell arbetskostnadsökning 4,4 %

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetsproduktivitet, strukturell utveckling Årlig procentuell förändring

Lönebildnings- rapporten 2006 Alternativa antaganden  Annorlunda produktivitetstillväxt  Asymmetrisk penningpolitik, 1,8 % inflation  Högre oljepris än 54 $/fat  Annorlunda näringslivsstruktur  Stigande kapitalavkastningskrav Detta ger intervallet 4,0 – 4,6 % för den strukturella arbetskostnadsökningen.

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Balans0,0 % T.ex. 1 procentenhet lägre-0,6 % Intervall4,0-4,6 % Arbetskostnadsökning3.4-4,0 % Timlöneökning enligt KL3,1-3,7 % Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Timlön enligt KL

Lönebildnings- rapporten 2006 Allt skall räknas! Ökningen av arbetskostnaden avser genomsnittet för näringslivet och inkluderar förändringar av:  Månadslön  Arbetstid  Förmåner (t.ex. lunchsubventioner och tjänstebil)  Sjuklön  Lagstadgade arbetsgivaravgifter  Avtalade arbetsgivaravgifter för befintliga eller nya förmåner som t.ex. omställningsavtal

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetstidsförkortning ?  Ur samhällsekonomisk synvinkel är arbetstidsförkortning sämre än ökad timlön eftersom andra löntagare och pensionärer drabbas via lägre skatteintäkter

Lönebildnings- rapporten 2006 Vad bestämmer jämviktsarbetslösheten?  Parternas och medlarnas vilja och förmåga att ta samhällsekonomiskt ansvar genom återhållsamhet.  Parternas och medlarnas vilja och förmåga att underlätta anpassningar av relativa löner.  Långvariga effekter av makroekonomisk turbulens som krisen i början av 1990-talet.  Befolkningens sammansättning avseende bl.a. ålder, utbildning och integration.  Regler för & tillämpning av arbetsmarknads-, utbildnings- och socialförsäkringspolitiken.

Lönebildnings- rapporten 2006 Genomsnittslön och lönespridning  Den föregående analysen gäller den genomsnittliga arbetskostnaden i näringslivet.  Lönespridningen har ökat såväl internationellt som i Sverige p.g.a. teknisk utveckling och globalisering.

Lönebildnings- rapporten 2006 Relativa löner  Även framöver kommer löneökningarna att vara olika för olika branscher, företag, yrkeskategorier och individer.  För att främja låg arbetslöshet är det viktigt att relativa löner anpassas med hänsyn till utbud och efterfrågan.  Om parterna vill uppnå mer jämställda löner i kombination med låg jämviktsarbetslöshet så kan detta nås genom mer återhållsamma löneökningar för män.

Lönebildnings- rapporten 2006 Huvudbudskap  Återhållsamhet ger varaktigt högre sysselsättning och en arbetslöshet under 4 procent.  Löntagarkollektivet får högre disponibel inkomst tack vare lägre inflation och lägre skatter.

Lönebildnings- rapporten 2006 Kompletterande bilder

Lönebildnings- rapporten 2006 Lönsamhet, nulägesomdöme i tillverkningsindustrin Nettotal

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetskostnadsandel i näringslivet Procent

Lönebildnings- rapporten 2006 Kapitalavkastning Procent

Lönebildnings- rapporten 2006 Relativ börsutveckling Index, genomsnitt =100, månadsvärden

Lönebildnings- rapporten 2006 Investeringar Procent av BNP, löpande priser

Lönebildnings- rapporten 2006 Löner och arbetskostnader Årsvärden Anm. Arbetskostnad exkl. premiepensionsrabatt 2006.