Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
(& Martin H Larsson, Peo Boholm, Mathias Cramér)
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Informationsutbytet på elmarknaden
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Dränering och växtnäring
Skyddet av dricksvatten, vad kostar det och vem ska betala?
Markägare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Växt- och miljöavdelningen
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Kostnadseffektiva åtgärder i Lillåns avrinningsområde
Att genomföra gårdsbesök Greppa Näringen, Energikollen grundkurs 9-10 maj 2012, Linköping David Hårsmar, Rådgivarna i Sjuhärad
Avrinningsområdesvisa
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Landsbygdsprogrammet
Anpassning till ett förändrat klimat
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Klimatkollen i rådgivningen
Engagera markägare -Varför och hur? Lisa Germundsson och Sven Götesson, LRF.
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Introduktionskurs Greppa Näringen Madeleine Wiström, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Förslag till Cykelstrategi för Kalmar län
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Informationsträff om Åkerströmmen Markims församlingshus 6 oktober 2010.
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
Våtmarksplanering Helsingborg Vad har vi gjort för pengarna? Tom Nielsen, Helsingborgs miljöförvaltning HUT Skånes möte 5 februari 2008 hos Länsstyrelsen.
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
LOVA - vattenvårdsstöd för en bättre havsmiljö Dennis Wiström.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Digitalt kartunderlag i vattenärenden Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen Foto: Lina Armyr.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Framtid-projektplan Stina Olofsson, Josefin Kihlberg
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Kurser och underlags-material för rådgivare
Bra hagar för hästen och miljön
Förslag till årsmötet /Jan-Åke Dahlberg
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Presentationens avskrift:

Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland

Pilotområdena U8 E23 N33

Syfte Utveckla ett arbetssätt för att effektivt minska fosforförlusterna från jordbruket Identifiera områden där risken för P-förluster är störst Tillsammans ta fram förslag på åtgärder Praktiskt prova om de åtgärder vi känner till idag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken Försöka få lantbrukarna att vidta åtgärder Följa upp effekten

E23 i Östergötland Arbetssätt: Lantbrukare, markägare & hästägare har inte valt pilotprojektet Greppa P – respektera det! SJV, Lst, rådgivare, forskare: SLU, JTI, SMHI, LiU, LRF/WWF: …mäter, frågar, inventerar, analyserar, … drar slutsatsar, föreslår … Samordna & utbyt information & återkom med resultat ! Forskning – regelverk – företagande – teori & praktik – synsätt & intressen

Identifiera riskområden för P-förluster i fält Nytt stöd: Anpassade skyddszoner?

Anpassade skyddszoner …för att fånga partiklar vid stående vatten och ytavrinning från fält

Anpassade skyddszoner …men längs väg?

Anpassade skyddszoner …eller intill skog? Foto:Barbro Ulén, SLU

Anpassade skyddszoner Runt dräneringsbrunn ? Ja! Men inte 0,25 ha…

Vad beror det stående vattnet på Vad beror det stående vattnet på? – utveckling av Greppas rådgivningsmodul ”översyn av dränering ” 14D Rensa kantdiken Rensa slamfickor Rensa diken från igenväxning Dränera, ny-täckdika med nya dimensioner, med kalkfilter? Undvik erosion Se över underhåll av diken – aktivera dikningsföretag!

Genomförda åtgärder Individuell rådgivning inom Greppa Näringen Växtodling, djurproduktion, markpackning, …BRA vn-balanser! & den nya dräneringsmodulen 14D utfört råd: ”rensa kantdiken!”

Genomförda åtgärder Markkartering av hela området genom LRF/WWF Strukturkalkning genom LRF/WWF under 2010 ca 70 ha & under 2011 ca 77 ha Foto: Inge Adamsson

Strukturkalkning i pilotområde U8 Giva: 4 ton/ha Nordkalk Aktiv Spridningsperiod: juni - september 2010 Jordbearbetning: ca en vecka efter spridning förutom på vall och träda (50 ha) Omfattning: 90 % av åkerarealen (293 ha)

Mätningar i bäcken i pilotområde U8 Flödesproportionell vattenprovtagning Torr höst

Jämförelse med typ-område C6 i Uppland Mellanlera Spannmål Låg djurtäthet 3 300 ha Lägre avrinning i båda områdena 2010/2011 Lägre årsmedelhalt i pilotområdet sista året medförde tillsammans med låg avrinning att fosfortransporten blev liten jämfört med de två tidigare åren

Stabilisering eller avsläntning av dikeskanter Minskar erosion, växtnäringsförluster, grumlighet och underhållsbehov

Anläggning av ”2-stegs-diken” Kostnad… - miljöersättning?! OBS ”Vattenverksamhet” - juridik?!

Film 2-stegs-diken: http://vimeo.com/7901535

Åtgärder – ej genomförd – Våtmarker på rätt plats Jämnar ut högvattenflöden Fångar upp växtnäring & partiklar Skapar en livsmiljö för växter & djur

Utveckla ett arbetssätt Några slutsatser Utveckla ett arbetssätt Det måste få ta tid Respekt för olika intressen och synsätt Någon som håller ihop en ”Vattendragsgrupp” - eldsjäl? - rådgivare? – projektledare/samordnare? Utveckling av Greppas ”Vattengrupprådgivning” Det är lättare att motivera om ALLA gör åtgärder, dvs kommun, trafikverket, kraftverksägare, enskilda, … Slätbakenprojektet!

Några slutsatser Praktiskt prova om de åtgärder vi känner till idag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken Lära att se riskområden i fält Lära ut vad som är ”problemet” & vilka ”möjligheter” som finns Få sätta in platsanpassade åtgärder Åtgärder kostar och kan vara juridiskt komplicerade

Några slutsatser Följa upp effekten Kräver långsiktig finansiering av insatser & mätserier Vi kan inte mäta överallt Modeller fångar (ännu) inte alla aspekter Vi behöver jobba med alla delarna: forskning, rådgivning, regler & stöd kring praktiskt genomförbara åtgärder foto: Eva Siljeholm & Jonas Edlund, Norrköpings kommun