Pedagogiska teorier Janeth Leksell

Lärandesituationer inom diabetes Lärare vet för lite om diabetes hos elever Publicerad 9 september 2015 Att ha diabetes och gå i skolan kan vara en utmaning för både elev och lärare. För att öka kunskapen om sjukdomen ska nu Svenska Diabetesförbundet satsa på föreläsningar för skolfolk runt om i Sverige.

Innehåll i föreläsningen Pedagogisk grundsyn - Synen på lärande Pedagogiska teorier Pedagogisk grundsyn

Pedagogisk grundsyn Medveten om innebörden av en pedagogisk grundsyn är av betydelse för exempelvis hur vårdaren planerar och genomför undervisning för lärande. Medvetenheten bidrar till en trygghet och säkerhet i undervisningssituationer

Synen på lärande Synen på vad lärande är och hur lärande skapas skiljer sig åt Pedagogiska traditioner representerar skilda perspektiv på hur undervisning eller lärande kan förstås och förklaras. Ett pedagogiskt perspektiv kan inte ensamt möta alla pedagogiska utmaningar.

Pedagogisk tradition Därför beskrivs olika pedagogiska traditioner inom pedagogiken: behavioristisk, kognitivistisk, livsvärldsfenomenologi och sociokulturell tradition. De har valts därför att de har en pedagogisk betydelse inom vårdutbildning och vården.

Behavioristisk tradition Beteende- och förmedlingspedagogik eller inlärningspsykologisk pedagogik 1930-talet Den utgår från en människosyn där en persons beteende ses som ett svar (respons) på en positiv eller negativ uppmaning (stimuli). Svaret bedöms som rätt eller fel Beröm eller bestraffning Drivkraften anses inte komma från den lärande själv utan från miljön. Kunskap som en produkt. Undervisning att initiera pedagogiska aktiviteter som Påverkar beteendet och tänkande Undervisaren ”lär ut” något som den lärande förväntas ”lära in”

Vilka företräder Behavioristisk tradition? Företrädare för den Behavioristiska traditionen har varit: Burrhus Fredrik Skinner (1904-1990) Ivan Pavlov (1849-1936) John Watson (1878-1956)

Kognitivistisk tradition Den Kognitivistiska traditionen - dialogpedagogik Kognitivism kan hänföras till latinets ”cognitio” som betyder tänkande eller uppfattning. Människan är en aktiv varelse som strävar efter att förstå sin omgivning och finna mening i livet. Inre motivation av att vilja lära och att känna sig kompetent. Läraren utgår från det konkreta och dialog används som ett verktyg: ”Hur tänker du då?” Kunskap ses som en process, något som leder till personlig utveckling genom att individen uppmanas att tänka och fundera.

Vilka företräder Kognitivistisk tradition? John Dewey (1859-1952) Jean Piaget (1896-1980) Malcolm Knowles (1913-1997)

Humanistisk psykologi Lärandet ses som ett naturligt förhållningssätt till livet Målet är självförverkligande Det egna personliga växande är det viktiga En förutsättning för demokrati Människosyn att alla kan lära sig

Vilka företräder den humanistiska traditionen? Carl Rogers (1902-1987) Abraham Maslow (1908-1970) Paulo Freire (1921-1978)

Livsvärldsfenomenologi tradition Den fenomenologiska tradition det pedagogiska mötet med patienten riktas uppmärksamheten mot det som ska läras Läraren bör utveckla en pedagogisk känslighet och öppenhet för den pedagogiska situationen och mötet med den lärande.

Vilka företräder livsvärldsfenomenologi? Max van Mannen (1942- ) Ros-Marie Parses, omvårdnadsteori (1924 ?-)

Grundläggande reflektion Grundläggande för utvecklande av en pedagogisk grundsyn omfattar reflektion kring följande sex frågor: Vad är? – den ontologiska frågan Vad är sant/falskt? – den epistemologiska frågan Vad är gott/ont? – den etiska frågan Vad är en människa? – frågan om människosyn Vad ska undervisas? – samhällets syn utifrån regler, författningar Hur ska det undervisas? – metodfrågan

Ontologi Ontologi är läran om vad som existerar (verkligheten) och vad det betyder att någonting existerar. Ontologi kommer av grekiskans ”on”, genitiv ontos "varande" och logia "lära", av logos "ord". I sin yrkesutövning använder exempelvis sjuksköterskan både observation (objektivism) och reflektion (subjektivism)  

Den epistemologiska frågan Den bokliga kunskapen är en sorts kunnande Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Själva livet ger oss också ytterligare en kunskap i form av erfarenhet, klokskap och visdom. Den stora utmaningen idag är att urskilja relevant och säker kunskap i den flod av kunskapsinformation som ständigt är närvarande.

Aristoteles (materia) och Platon (sinnevärlden) Epistemi: Betyder kunskap eller vetenskap. Begreppet handlar om att kunna dra slutsatser, ställa samman, urskilja, jämföra, räkna ut och bilda sig en uppfattning om ett fenomen. Doxa: Betyder åsikt. Doxa anses vara den allmänna uppfattning en grupp människor i ett sammanhang har, exempelvis i ett politiskt parti. Techne: Betyder konst i en vid bemärkelse. Techne handlar om ”det som sitter i kroppen” som att lära sig cykla, eller sätta en venflonkateter. Även om man teorestiskt kan berätta om hur man cyklar betyder det inte att man praktiskt kan utföra det. Fronesis: Betyder klokhet. Fronesis handlar om att kunna bedöma, värdera, leva sig in i, ha medkänsla och kunna ta ställning.

Den etiska frågan De mål, regler och författningar som styr vår pedagogiska verksamhet uttrycker uttalade eller outtalade värderingar, exempelvis patientjournallagen Den metod, eller de medel vi väljer vid genomförande och utvärdering baserar sig på en individs värderingar

Människosynsfrågan innehåller värderingar om bör handla och bemöta andra människor. . Ett uttryck för människosyn är att människan är fri, skapande, reflekterande och ansvarig för sina val och handlingar, dvs. människans ses som en aktiv varelse som styr sitt eget liv. Ett uttryck är att människan är ofri, har ingen egen förmåga till reflektion, utan ansvar för sina egna handlingar och tillhörande en biologisk art, dvs. människan ses som en passiv människa som måste styras. En person förvärvar sin människosyn genom uppfostran, utbildning, upplevelser och erfarenheter. Människosynen behöver inte vara oföränderlig utan kan utvecklas och fördjupas

Vad ska undervisas? Statsmakterna i Sverige har via lagar och författningar stöttat patientens tilltro till den egna förmågan att ta hand om sin sjukdom och värna om sin hälsa. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982) har funnits sedan 1982. Hälsa som utfallsmått snarare än begreppet frisk har synliggjorts i lagar, författningar och riktlinjer

Broschyrer är i sammanhanget bara undantagsvis till hjälp då de oftast ensidigt utgår från sjukvårdens perspektiv; där radas komprimerad fakta på varandra och de är därför ofta tråkiga och oinspirerande att läsa. Och det här? Ur ett framtidsperspektiv har en ny lag, benämnd Patientlag (Patientlag, 2014:821), börjat gälla från den 1 januari 2015. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning, samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet

Hur ska det undervisas? Beror på! Bra att ha en verktygslåda, beakta de pedagogiska traditionerna. Nästa bild en sammanfattning

Health literacy