Coaching.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Coachande ledarskap som mentor
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Coaching i akademiska miljöer Vad? Hur? Varför?
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
En förskola att förundras i!
Lösningsinriktad Pedagogik.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Från idé till lönsamt företag. 2. Från idé till lönsamt företag 3. Definitionen av Mentorskap för ALMI •Mentorskap är en ömsesidig relation där båda.
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Föräldramöte 12 september 2011
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Supported Employment & Customized Employment
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
SET Social Emotionell Träning
Kontakt: Steve Wicks
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Konsten att leda sig själv
Undersköterskans roll i framtiden 2012 –
Ledning och förståelse
Vad bör en hälsopedagog kunna?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Aktivt lyssnade.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Kollegahandledning Siggi Òlafsson Preventions och Utvecklingsenheten
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Projektledning.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Idrottspsykologi.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
SAMARBETE - OM ATTITYD, FÖRSVAR OCH ATT BEVAKA EGNA INTRESSEN.
Välmående ledarteam Tomas Ekeberg & Cecilia Blanckert
Personalpolitisk inriktning
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Socialpsykologi.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Nonviolent Communication
Feedback Detta kommer du att utöva i olika former i framtida utbildning och yrkesliv.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Värdegrund. Presentation Syfte Värdegrund Presentation av workshop Utvärderingar Framtiden Summering Frågor Kontakt.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Konsten att samtala och leda ett samtal. Att vara en god samtalare och lyssnare Tittar på den som talar Spinner vidare på vad andra säger Håller sig till.
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik Design 1.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Ställ krav på din coach Det gör vi!
LEDARSKAP OCH FÖRÄNDRING
LEDARSKAP OCH FÖRÄNDRING
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
V I S I O N Bättre, Starkare och Roligare Sigtuna IF Fotboll
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Heby kommuns kvalitetspolicy
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Förhållningssätten.
Coachande samtal.
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Syfte, målbild och värdegrund för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Park- och naturförvaltningen
Tips för bättre kommunikation
Vägledningsmodellen Utsikt-Insikt-Framsikt & Varför en modell?
Presentationens avskrift:

Coaching

Coaching Vi går igenom: Grunder Målfokusering Positiv utgångspunkt Egenskaper Utvecklande samtal

Coaching Vad är att coacha? Att coacha är en metod och ett förhållningssätt. Det är en pågående process som fokuserar på att hitta lösningar och metoder för att nå sina visioner, mål och önskningar.

Coaching Fokus ligger på det som är bra och positiva känslor förstärks COACHINGENS GRUNDTANKAR Människan är i grunden förnuftiga och rationella med förmåga att ta ansvar för sig själv och sina handlingar. Fokus ligger på det som är bra och positiva känslor förstärks Det är den coachade som har ansvaret för att den önskade förändringen verkligen sker En grundläggande utgångspunkt är att coachen arbetar med nutid och framtid. Alliansen mellan coachen och den coachade grundar sig på tillit och trygghet. Coachen har en aktiv roll, är inritad på handling och inlärning agerar med kraftfulla frågor och feedback som driver processen framåt. Coaching bygger på ett aktivt och ömsesidigt samarbete. Coachen anger ramarna, med ledning av tankar från den coachade. Den coachade fyller ramarna med innehåll.

Coaching Målfokusering Vad vill eleven/klienten? Vilka förutsättningar har eleven/klienten att nå dit? (fysiska, psykiska m.fl.) Hur ska eleven/klienten nå detta? (metoder, delmål m.m.)

Coaching Positiv utgångspunkt Lyft alltid det positiva. Att ha det som utgångspunkt är väsentligt för utvecklingen. Att peka på fel ger enbart fokus på det negativa. Exempel: ”Din tåsväng är fantastiskt rund och fin, fortsätt med det”

Coaching Coachens egenskaper En coach bör: Visa intresse för den andre samt ha förmåga att aktivt lyssna. Utstråla säkerhet för att få den coachade att känna trygghet att öppna upp. Ha god teoretisk kunskap i kombination med erfarenhet. Detta ger en grund för att genuint kunna hantera olika tekniker och verktyg samt att kunna hantera det förutsägbara och oförutsägbara i samtalet.

Coaching Coachens egenskaper En bra coach den som har en tydlig målorientering, vet när det är dags att lyssna och dags att avbryta, fokuserar på den coachades behov i stället för någon speciell metod eller teknik. De är dessutom bra på att själva lära sig. Coachen skapar en förtroendefull relation genom sitt sätt att uppträda där tre utgångspunkter är viktiga: Reflekterande kommunikation Samarbete Åtagande

Coaching Reflekterande kommunikation är när det finns en kontakt mellan coachen och den coachade som bygger på att de förstår varandras perspektiv. Reflekterande kommunikation skapas genom ett genuint intresse för, och en vilja att förstå någon annans behov. När det sker anpassar sig coachen till den coachade genom medveten eller omedveten matchning. Det betyder att man genom sitt faktiska beteende följer den coachade genom exempelvis i gester, kroppshållning och tonfall. Coachen skapar en givande reflekterande kommunikation i sitt sätt att mer eller mindre styra samtalet utifrån vad som skall åstadkommas.

Coaching Coachingarbetet sker när coachen och en coachade samarbetar som jämlikar och kan utbyta tankar och erfarenheter med ömsesidig respekt. När båda uppfattar att samarbetet sker på ett sådant sätt att de ömsesidigt kan bidra med kunskap och erfarenhet för att förbättra samarbetet och berika relationen. I en respektfull relation lyssnar coachen ordentligt på problemet, tar det på allvar och försöker inte ta fram några snabba lösningar. Cochen förstår hur den coachade tänker och känner inför sitt problem.

Coaching För coachens del handlar åtagandet om att få kontakt med den coachade och skapa reflekterande kommunikation. Dessutom är det coachens ansvar att skapa utvecklande samtal – där den coachade hela tiden blir medveten, återtar sin frihet att välja och tar ansvar för att handla mot mål. Coachens åtagande är även att hålla reda på strukturen i samtalet.

Coaching Utvecklande samtal Utvecklande samtal är ett reflekterande synsätt som skapar kunskap av erfarenheter. Som coach hjälper du den coachade att sätta ord på sin egen utveckling med hjälp av ledande frågor. I och med att man själv sätter ord på sina egna behov skapar man utvecklande kunskap.

Coaching Ledande frågor Ledande frågor hjälper den coachade hitta möjligheter till utveckling. Dessa frågor baserar vi på didaktikens första tre frågor: Vad, Varför och Hur. Exempel: Vad i åket du gjorde kändes bra? Varför kändes det bra? Hur ska du göra för att sprida den positiva känslan i åket?

Coaching Diskussionsfrågor Hur fungerar coaching på hög idrottslig nivå där utövaren är bättre på sin idrott än sin coach? Vad kännetecknar en bra coach? Vad behöver du träna på i coachingsammanhang?