MORIA: Sokrates och Platon

Bakgrund: filosofi i det antika Grekland Försokratikerna – Naturfilosofer (endast fragment finns bevarade) – Världens beskaffenhet, ordnande principer bakom universum o dyl – Allt vetande/tänkande är filosofi Sofisterna – (Runtresande) lärare, speciellt i retorik (mot betalning) – Kända för att kunna försvara vilken position som helst med intrikat argumentation Det demokratiska Aten – Det offentliga samtalet – Omfattade fria män, födda i Aten (ca 5% av befolkningen)

Moralfilosofiska frågor hos Sokrates Filosofisk metod: Hur bedriver man filosofi? Moraliska fakta Moralisk kunskap – Akrasia (viljesvaghet) – Moralisk motivation Skillnad mellan moraliska/prudentiella värden Gudarnas betydelse för moralen

Sokrates ( f.Kr) Platons lärare – Och anfader för många av de senantika filosoferna Platons språkrör – Sokrates skrev inte, Platon skrev ner dialogerna – De tidiga dialogerna antas representera Sokrates Filosofins martyr och sinnebilden för den gode filosofen – Dömdes för att ha förnekat gudarna och vilselett ungdomen – Dömdes till döden. Tömde giftbägaren utan rädsla för döden i linje med sin filosofiska övertygelse – Sokrates försvarstal

Sokrates filosofi Huvudfråga: Hur bör vi leva våra liv? – Sokrates svar: The examined life – Dygd är kunskap, vilket innebär att – Man inte kan göra fel av fri vilja Accepterar inte den traditionella moralen Accepterar inte den sofistiska relativismen

Det goda livet är ”the examined life” Hellre en olycklig Sokrates än en lycklig gris De allra flesta har uppfattningar om hur livet bör levas Dessa är ofta ytliga och oreflekterade Sokrates metod: maieutik och dialektik förlossningskonst sanningssökande genom begreppsanalys

Traditionell begreppsanalys: en introduktion 1.Definition ges 2.Sökande efter motexempel 3.Ny definition 4.Sökande efter motexempel … X. En bra definition hittas eller alla förslag förkastas Nödvändiga villkor: villkor som måste vara uppfyllda för att x ska vara fallet Tillräckliga villkor: om villkoren är uppfyllda så är x fallet

Begreppsanalytiskt exempel: lögn Definition 1: en person ljuger om hen säger något som inte är sant och om hen säger det med avsikt att vilseleda Motexempel: ett vittne i en rättegång som far med osanning för att rädda sitt liv Defintition 2: en person ljuger om hen säger något som inte är sant och vet att det hen säger inte är sant Motexempel: En lärare som lär sina elever en förenklad atommodell Nödvändiga villkor för lögn Tillräckliga villkor för lögn

Det goda livet: dygd är kunskap Dygd: egenskap (gott karaktärsdrag) personer har Villkor: Dygd ska vara något som är bra för oss Klassiskt bra för oss: rikedom, hälsa, skönhet Klassiska dygder: mod, måttfullhet, generositet Sokrates: inga av dessa är goda utan vishet Vishet är det enda förslaget som klarar Sokrates prov

Göra fel av fri vilja? Ingen människa väljer frivilligt något dåligt eller mindre bra framför något bra – Ingen faller frivilligt för frestelsen Sokrates (genom exempel): den som väljer fel gör det på grund av felkalkyl. – En cigarett skadar inte. Jag tar en joggingtur sen. – Gäller prudentiella/egoistiska värden Moraliska värden? – Hitler och Stalin misstog sig om moraliska fakta?

Protagoras relativism (1) Verkligheten är som den verkar vara för var och en som upplever den  Det som verkar vara rätt/fel för en enskild person är rätt/fel för den enskilda personen Olika kulturer har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Hur ska vi kunna avgöra vem som har rätt? Sokrates: Om ingen trosuppfattning är bättre än någon annan, varför ska vi försöka överföra kunskap mellan individer?

Protagoras relativism (2) Protagoras: jag kan lära mina studenter att anpassa sig till sitt samhälles normer och därmed lära dem vägen till framgång Arrington 1: Olika personer kan ha olika uppfattningar om vad som är det goda livet. Hur kan Protagoras säga sig veta vägen till det goda livet om han inte vet vad den personens goda liv är? Arrington 2: Fundamental moralisk oenighet är inte nödvändig. Samma etiska princip kan ges olika tillämpning i olika kontexter

Platon ( f.Kr) Moraliska fakta: finns de? Hur får vi kunskap om dem? Människans natur Den goda människan Den rättvisa staten

Idéläran Hur kommer det sig att vi kan identifiera olika fenomen som fenomen av samma slag? - Ex. fyrkanter, hästar, kylskåp Platons förslag: de har del i samma idé eller form - Ett begrepp svarar mot en form - Formerna är eviga och existerar utanför tid och rum - Det är genom förnuftet vi får kunskap om de platonska formerna

Idélärans etiska implikationer Det finns moraliska fakta (det godas idé, rättvisans idé osv) Vi kan få moralisk kunskap genom att komma i kontakt med idéerna (finns utrymme för att fela) - Grunden i Staten är likheten mellan rättvisa i staten och hos personen

(några) Sofistiska teser Makten avgör vad som är rätt och fel 1. Rätt är att göra det makten beordrar 2. Rätt är att göra det som är bäst för makten Individen tjänar på att inte göra det moraliskt rätta tjänar på att följa konventionens moral

Glaucons utmaning Visa att det finns en moral med fastare grund än konventionen Visa att den rättrådiges liv är bättre än den orättrådiges Platon vill svara på den genom en analogi med staten eftersom det de letar efter kommer att vara lättare att upptäcka i större skala. Det finns en likhet mellan själen och staten? Samma rättrådighet?

Statens uppkomst För att existera behöver vi få ett antal grundläggande behov tillgodosedda En person är otillräcklig för att försörja sig själv Naturlig arbetsfördelning i enlighet med talanger Resurserna som produceras kan givetvis stjälas Behov av skydd Flera personer som ska samarbeta och dela resurser behöver koordineras Behov av ledare

Analogin mellan staten och själen FunktionKlassSjälsdelDygd BehovArbetareBegärMåttfullhet SkyddSoldaterViljaMod LedarskapVäktareFörnuftVisdom Otyglat begär  hejdlös konsumtion Otyglat mod  konstanta krig Otyglad kunskapstörst  upptagenhet med intellektuella pussel

Måttfullhet och självbehärskning Måttfullhet är en genomgående dygd för alla delar av själen/staten Två betydelser av måttfullhet 1. Begärsdelens dygd 2. Generell beskrivning på själsdel/statsdel som är dygdig Självkontroll? Hur kan en person kontrollera sig själv? Kontroll är något externt? Platons lösning: olika själsdelar kontrollerar varandra

Platons själ Två aspekter av Platons själsteori Ideal: När en människa mår bra är själens delar i balans och personen är rättvis (rättrådig) Psykopatologi: Platon kan förklara vad som är fel på en person som avviker från idealet (en viss själsdel fungerar inte)

Platons kvinnor Ingen principiell invändning mot att kvinnor är med och styr. Generellt är kvinnor underlägsna män, men enskilda kvinnor är bättre än många män och enskilda män är sämre än många kvinnor. De grekiska kvinnorna var i praktiken låsta till sin funktion i hemmet

Varför inte demokrati? De bästa ledarna bör vara ledare för staten I en demokrati bestämmer majoriteten Majoriteten är inte de bästa ledarna – Alltså: i en demokrati kommer inte de bästa ledarna bestämma Proargument: folkmassor påverkas mer av känsloargument än förnuftsargument

Lyckas Platon svara på Glaukons utmaning? Hälsa är bra för en person. Hälsa är balans i själen. Den dygdige har en själ i balans Alltså: är det bra för en person att vara dygdig och vi har skäl att vara moraliska Invändning 1: Rättvisa är något mellan personer inte en egenskap hos en person Arrington: den rättvisa personen bidrar till rättvisa mellan personer Invändning 2: Hälsa betyder olika saker i de två premisserna Invändning 3: Platon blandar ihop moraliska skäl med egenintresse

Berörda moralfilosofiska frågor Moralisk metafysik och semantik Moralisk kunskap Hur staten bör styras Det goda livet Tillämpad etik: meritokratisk princip och kvinnors roll