Med fokus på välbefinnande i arbetet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förändringsarbete Enligt Rendahl et al (1995) är en förståelse för förändringen en nödvändig förutsättning för att medarbetarna skall prioritera förändringen.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Mål med samverksanssystemet
Nulägesanalys genom frågor
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
Mitt jobb & Min karriär.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Må bra på jobbet.
Att tänka på inför lönesamtalet
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Individuellt utvecklingssamtal - mall
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Konsten att leda sig själv
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Patientsäkerhetsronder
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Personalmötet april 2014 – Hanna Gadd
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Riktlinjer för medarbetarskap vid Karolinska Institutet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
CASE Hultsfred Ledarutveckling över gränserna
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
Prestation, stress, motivation & hjärnan Njuter du av ditt arbete?
SALUTOGENT LEDARSKAP.
Aktia som arbetsgivare. Några klipp ur Aktias Personalpolitik Kompetensutveckling "Kompetens betyder att en person har det rätta kunnandet och förmågan.
Projektledning.
” Det krävs ORK men också Mod att vara en bra chef ” Lotta Burenius Äldreombudsman i Stockholms stad SIDAN 1.
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
Medarbetarundersökning 2012
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Gemensamma mål för samverkan Strategigrupp äldrevård Samverkansrutiner - primärvård, sjukhus och kommun Habo kommunMullsjö kommun.
Personligt agerande PIE. IEI. LiU. Carina Höyheim 2010
Personalpolitisk inriktning
Case – Sjukfrånvaro Vimmerby kommun
Hälsofrämjande arbetsplats
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Medarbetarundersökning
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Individuell Spelarutveckling. Mål och resultat Långsiktiga mål Att utvärdera sig själv Ta fram vad som är prioriterat i närtid o Kortsiktiga mål = utvecklingsmål.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Samverkan.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Min psykosociala Arbetsmiljö
Rylanders Kontorsvägen Lysekil Epost
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Verktyget Utmärkelsen….
SMART HUDIKGYMPANS VÄRDEGRUNDER
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Nästa steg mot en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats
Presentationens avskrift:

Med fokus på välbefinnande i arbetet Vad innebär välbefinnande i arbetet Siv Björkqvist 8.10 2014

Välbefinnande och dess delfaktorer Välbefinnade i arbetet och ledarskap Arbetsgemenskapens verksamhet Hälsa och arbetsförmåga

Hälsa och arbets-förmåga Ledning och förmans- arbete Välbefinnandet i arbetet och dess delfaktorer 2 Yrkes- skicklighet och kompetens 3 5 Hälsa och arbets-förmåga Ledning och förmans- arbete Utvecklings- behov Aktörernas roller och ansvar Lagar och avtal Toimijat: yksilö voi vaikuttaa monin tavoin omaan hyvinvointiinsa sekä työssä että vapaalla esimies voi vaikuttaa työhyvinvoinnin mahdollisuuksiin työssä mm. huolehtimalla työn sujumisesta ja kohtelemalla ihmisiä hyvin työyhteisössä voi jokainen omalla toiminallaan edistää tai haitata yhteisöllisyyttä työnantaja järjestää puitteet ja määrittelee tavoitteet työhyvinvoinnille Lait ja sopimukset: keskeinen laki on työturvallisuuslaki, joka luo minimivaatimukset sekä fyysiselle työympäristölle että psykososiaalisille työoloille kullakin alalla ja työpaikalla on omia lakeja ja päätöksiä täydentäviä sopimuksia, kuten TES:t, VES:t ja muut sopimukset Kehittämistarpeet: Jokaisella työpaikalla on kehitettävää Voimavarat: - Jokaisella työpaikalla on myös asioita, jotka ovat hyvin ja toimivat energiaa antavina voimavaroina 4 Resurser 1 Arbets- gemenskap Arbete och arbetsför-hållanden

Utveckling av arbetsvälbefinnandet Utgående från kartläggningar, diskussioner och t.ex genom att beakta personalens erfarenheter definieras Problem, behov, resursser, förändringar De områden som inkluderar välbefinnandet är Ledarskap och förmansarbete Arbete och arbetsmiljö Arbetsgemenskapens funktionsduglighet Yrkesskicklighet och kompetens Hälsa och arbetsförmåga Tillsammans diskuteras och planeras de åtgärder som är aktuella på varje arbetsplats Hur stöda arbetstagare/ hur får ledare stöd Åtgärderna utvärderas och följs upp!

Resurser i mitt arbete Fundera på resurser i förhållande till ditt arbete Hurudana resurser erbjuder ditt arbete och din arbetsgemenskap? Vad ger dig energi ?

Positiv inverkan på arbetet Resurser Engagemang Energisk Engagerad Hängiven Stolt över sitt arbete Upplever arbetet meningsfullt Ledarskap som ser människan Respekt och stöd Rättvis bemötande Respons-feedback Frihet under ansvar Tydliga roller, ansvar och mål God atmosfär och öppen information Samarbete som fungerar bra Förtroende och vänlig växelverkan

Aktörernas roller och ansvar Arbetsgivarens uppgift är att utreda och stöda, se till att arbetet kan utföras säkert och tryggt, ingripa vid trakasserier och osakligt bemötande etc. Förmannen är representant för arbetsgivaren och därmed rätt att leda arbetet Leda i en viss riktning, samordna arbetsuppgifter, slå vakt om säkerhet, utveckla arbetsgemenskapen, ingripa vid störningar Arbetstagaren har rätt att utföra arbetet, undvika trakasserier och meddela genast när allvariga brister uppstår

Välbefinnande i arbetet och ledarskap Arbetsvälbefinnandet som en del av ledarskapet Leda sak och människor Leda förändring Rättvist ledarskap

Ledarskapet och välbefinnande i arbetet Ledarskapets fyra roller verksamhetsmiljöns säkerhet tydliga mål tillräckliga resurser bedömning av hur arbetet löper Ansvar för vardagsrutinerna positiv människosyn intresse och uppskattning visa förtroende och sporra omsorg och beskydd Omsorg om människorna att förutse ändringsströmmarna att definiera utvecklingsmålen begriplig kommunikation att förstå förändringsmotståndet Att behärska förändringar att känna de egna styrkorna och svagheterna att vid behov söka stöd kontroll över tidsanvändningen kontinuerligt lärande den egna arbetsförmågan Att leda sig själv

Din roll som förman Hur kan du stöda dina medarbetares välbefinnande i arbetet? Hur kan man stöda ledarens välbefinnande i arbetet? Ta upp frågan om välbefinnande till diskussion Sörj för gott samarbete Bemöt alla jämbördigt och rättvist Utveckla det sätt arbetet är organiserat på Godkänn individuella lösningar i arbetet Se till att kompetensen och yrkeskunskapen utvecklas Främja planeringen av arbetskarriären Notera gränsen mellan arbete och fritid Ingrip vid arbetsplatsmobbning Förebygg skadlig arbetsbelastning högsta ledningens stöd utvecklingssamtal feedback förmännens gemensamma arbetsmöten arbetspar eller kollegastöd arbetshandledning förmansutbildning och –träning överenskomna rutiner för kontakten till medarbetare överenskomna vikarierutiner synliggöra tidsanvändningen för förmansarbetet och ge det tillräckligt tid smidig samverkan på arbetsplatsen

Arbetsgemenskapens verksamhet Saklig växelverkan på arbetsplatsen Vilka är förutsättningarna för att samarbetet ska fungera ? Hurudant är ett gott uppförande på jobbet?

Gott samarbete på arbetsplatsen : En saklig växelverkan Konstruktiv och positiv attityd Alla känner till ansvaren och rollerna Uttalad gemensam målsättning Tydligt ledarskap Arbetet görs enligt de gemensamma spelreglerna och instruktionerna. Alla följer dem Informationen tillräcklig

Modeller vid konfliktsituationer Lös konflikterna i ett tidigt skede, våga diskutera Konfliktsituationer förekommer på alla arbetsplatser Arbetsskyddslagen förbjuder trakasserier och annat osakligt bemötande som kan utgöra en olägenhet eller ett riskmoment. Fastställda rutiner i trakasseri/mobbningsfall (se stadens dokument)

Hälsa och arbetsförmåga Arbetsförmågan och hälsan är beroende av hur du sköter dig och hur sunda levnadsvanor du har. Arbetsförmågan formas av arbetet, individen och omgivningen. Den påverkas av människans värderingar, resurser, handlingsförmåga, kompetens, ålder och arbetsgemenskapen God fysisk kondition Sömn Alkoholkonsumtion Belastningsfaktorer i arbetet Terveyden edistäminen ei rajoitu vielä näihinkään keinoihin. Tässä siis yksilön omia keinoja. Lisäksi yhteiskunta huolehtii monin keinoin terveyden edistämisestä. Maailman Terveysjärjestö (WHO) määritelmän mukaan terveyden edistäminen on toimintaa, jonka tarkoituksena on parantaa ihmisten mahdollisuuksia ja edellytyksiä huolehtia omasta ja ympäristönsä terveydestä (Ottawan asiakirja 1986), ja tässä pääpaino onkin yhteiskunnan keinoissa ja mukaan on otettu myös ympäristöterveys. Käsitteistä: Toimintakyky on lääketieteellinen käsite, joka kuvaa ihmisen rakenteiden ja/tai koko ihmisen kykyä reagoida ympäristöönsä ja toimia siinä. Työkyky on toimintakyvyn käsite työympäristössä. Se kuvastaa ihmisen kykyä tehdä työtä ja ansaita siten elantonsa. Työkykyyn vaikuttavat mm. ihmisen toimintakyky, osaaminen, koulutuspohja, työyhteisö, ikä ja työ. (Lähde: Keva) Työikäisen väestön toimintakykyä ja terveyttä heikentävät: Liikunnan puute Epäterveellinen ruokavalio Mielenterveysongelmat Tupakointi, liiallinen alkoholin käyttö Yhteydessä useimpiin kansansairauksiin; aiheuttavat ennenaikaista työkyvyttömyyttä ja kuolemia Alkoholi on työikäisen väestön yleisin kuolinsyy (Tilastokeskus 2009) Elintapojen kohentamiseen ja terveyden edistämiseen panostettava Lähde: Työterveyslaitos 2010 ja Tilastokeskus 2009 Rullatuolidian muistiinpanot voi lyhentää : Maailman terveysjärjestö WHO:n määritelmän mukaan "terveys on täydellinen fyysisen, psyykkisen ja sosiaalisen hyvinvoinnin tila eikä vain sairauden puutetta". – Onko tämä mahdollista? Terveyden määrittelyä: ”Terve on henkilö, jota ei ole vielä riittävästi tutkittu” Terveys voidaan määritellä myös: ruumiillisten ja henkisten sairauksien poissaolona tai hyvänä ruumiin ja hengen tilana, jota kuvaa parhaiten sana hyvinvointi (Wikipedia) myönteisenä elämänasenteena, joka auttaa ihmistä elämään mahdollisimman täyttä elämää sairauksista tai vammoista huolimatta. Tällöin terveys keskittyy jäljelle olevien mahdollisuuksien käyttämiseen (Etra-liitto). Jokainen ihminen määrittää terveytensä omalla tavallaan, ja tämä määritelmä on lopulta tärkein. Oma koettu terveys saattaa poiketa paljonkin lääkärin arviosta ja muiden ihmisten käsityksestä. Ihminen voi tuntea itsensä terveeksi, vaikka hänellä on vaikeitakin vammoja tai sairauksia, joihin hän saa hoitoa. Omakohtaiseen arvioon vaikuttavat voimakkaasti omat tavoitteet ja se, millaisessa ympäristössä elää (Terveyskirjasto). Terveyden eri ulottuvuuksien erottaminen on tärkeää, jotta osattaisiin paremmin tuoda terveyden ongelma kohtia esiin keskusteluissa ja niiden kohteita osattaisiin paremmin erotella. Näiden ulottuvuuksien huomiointi on tärkeää etenkin terveyden edistämisen näkökulmasta katsottuna. Terveyden ulottuvuudet Terveyden yleisin ja näkyvin tarkastelunäkökulma on biologinen näkökulma; millainen ihmisen kehon ja elimistön fyysinen toimintakyky on. Onko sairauksia, ylipainoa tai joitakin fyysisiä puutteita. Toiseksi tunnetuin terveyden ulottuvuus on henkinen (psyykkinen) terveys. Henkisen terveyden ongelmien ilmeneminen ei välttämättä ole niin näkyvää kuin biologisten terveysongelmien ilmeneminen. Kyky solmia toimivia, vastavuoroisia ihmissuhteita, kyky noudattaa oman kulttuurin mukaisia sosiaalisia sääntöjä ja kyky asettaa itselle tavoitteita ja toimia pitkäjänteisesti niiden saavuttamiseksi Psyykkisen terveyden määritelmiä (Nettineuvo): kyky rakastaa ja kyky tehdä työtä kyky tuntea, olla empaattinen. Sosiaalinen terveys Terveys voi olla myös sosiaalista integraatiota; kykyä olla ryhmän osana tai sosiaaliset taidot yleensä. Sanotaan, että yksilö voi niin hyvin, kuin se yhteisö johon hän kuuluu. Ihminen on sosiaalisesti terve, kun hän osallistuu työntekoon, opiskeluun tai harrastuksiin tai ilman suurempia vaikeuksia. (Internetix-oppimateriaali).

Att ha koll på hantering av ALLAS arbetsförmåga, uppföljning och tidigt stöd Är arbetsgivarens, förmännens och arbetstagarnas ansvar, i samarbete med företagshälsovården Arbetsförmågan främjas genom att utveckla arbetsförhållandena Modellen för tidigt stöd används Sjukfrånvaron följs upp Man enas om stöd till dem som återgår till arbetet Rutinerna dokumenteras hur har de gjorts upp i samarbete praxis för tidigt stöd blanketter och andra hjälpmedel rutiner vid sjukfrånvaro uppföljning, rapportering och analys

Vad är kunnande / Kompetens ? -Förmåga att tillämpa yrkeskunskap i praktiken -Att utnyttja erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet -Vilja att utvecklas -Förmåga att fungera i samarbete med andra Teknisk kunnande och skicklighet Utbildning Arbetserfarenhet Att komma överens med olika slags människor Kompetens är människans förmåga att tillämpa yrkeskunskap i praktiken förmåga att använda sig av erfarenhetsbaserad kunskap och färdigheter positiva inställning till att lära sig nytt vilja att utveckla sig förmåga att samarbeta med andra förmåga att utnyttja samarbetsnätverk Organisationens kompetens är sättet att kombinera individernas kompetens, att verka tillsammans och att utveckla nytt Samarbetsvilja Attityd Interaktionsförmåga Motivation

Utveckling av välbefinnande på din arbetsplats Hur befrämjar man välbefinnande på din arbetsplats? Vilka är det viktigaste utvecklingsområden med tanke på arbetsvälbefinnande i ditt arbete? Hur kunde du lösa problemen/ börja utvecklingsprocessen?

feedback, uppskattning och vikten av att bekräfta och berömma varandra. Det är ett grundläggande behov hos alla att få bekräftelse och bli sedd. Det har inget med osäkerhet att göra, eller att man inte skulle vara bra på sitt jobb eller något liknande. Alla växer av att få uppskattning och får mer energi och motivation! Jag uppskattar dig för att ……………………………………