Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsning Vad har vi lärt? Riktlinjekonferens 2008-04-10 Birgitta Göransson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Varför fokus på nyanlända just nu
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
Vad gör regeringen för folkhälsan
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
DOK-systemet 1 • Utvärderings- och dokumentationsinstrument • Bygger på intervjuer med klienter vid inskrivning, utskrivning och uppföljning. • Möjlighet.
Att beskriva och utvärdera sin egen verksamhet
Samverkan – himmel eller helvete?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Integration och mångfald –
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Socialdepartementet Konferens om drogsituationen i länet och framtidens förebyggande arbete Maria Renström Gruppledare för regeringskansliets samordningssekretariat.
UngDOK Strukturerad intervju för kartläggning och bedömning inom ungdomsbehandling Ingegerd Nilsson, Mini-Maria Göteborg Liliana Pellegrino och Annica.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Normering, tillsyn, kunskap
Beroendecentrum Värmland
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Missbruksuppdraget.
Göteborg 29/ Ledarskap för hållbart utvecklingsarbete Engagemang på alla nivåer Brukare Medarbetare Chefer Ledning.
Idéburet Offentligt Partnerskap
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Landstinget Dalarnas beroendevård
Överenskommelse om samordning kring barn
Yrkeskunnande Enkät till kontaktpersoner i DOK. Kunskapsstyrning … att i allt högre grad, oavsett vilka former som kommer till användning, utveckla, sprida.
Mångbesökarmodellen En systematisk metod för att identifiera systembrister genom kartläggning av mångbesökares vårdinsatser.
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Ett led i regeringens psykiatrisatsning
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
 I Partille kunde man identifiera ett ökat missbruk av narkotika/alkohol bland gruppen ”unga vuxna”,18-30 år.  Sedan April 2008 arbetar två vårdsamordnare.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Forsknings- och utbildningsstrategi
Ledningssystem på 60 minuter
ASI (Addiction Severity Index) Beslut på bättre grunder En systematisk intervjumetod för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Presentationens avskrift:

Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsning Vad har vi lärt? Riktlinjekonferens Birgitta Göransson

Varför ASI? (Addiction Severity Index) RRV och BRÅ kritik för bristande dokumentation Arbetsmetod för strukturerad plan och möjlighet att utvärdera resultat Klienten involverad och möjlighet att samverka med scialtjänst och beroendevård

Varför just ASI? Mest använda instrument för forskning Vårdideologiskt obunden Internationell – 11 språk Socialstyrelsen rekommenderar Inte alltför omfattande

Fysisk hälsa Arbete och Försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj och umgänge Psykisk hälsa ASI livsområden

Implementering start 1998 Information i alla regioner Utbildning i alla regioner Allmänt uppdrag till alla myndigheter

1 1 Identifiera alla narkotikamissbrukare 2 Kartlägg deras problem och vårdbehov 3 Utveckla och utvärdera behandlingsprogram 4 Minska införsel av narkotika på anstalter 5 Utveckla samverkan 6 Öka kunskaper om motivationsarbete Regeringsuppdrag 2002 om intensifierad narkotikasatsning

Regeringsuppdraget bygger på en forskningsbaserad handlingsplan framtagen av olika experter inom kriminalvården

1 1 Identifiering och kartläggning av missbrukarnas problem och vårdbehov 2 Differentiering av anstaltsplatser 3 Motivation och behandling 4 Säkerhet och kontroll 5 Samverkan 6 Kompetensutveckling Sex strategiområden

Strategi för implementering Kunskapsbaserad handlingsplan Specialistgrupp CDG, som skrivit handlings- planen, stödjer och kvalitetssäkrar Implementeringen genomförs av kriminalvårdens ordinarie ledningsorganisation

Uppföljning av ASI 2003 (genom CDG) Många utbildade i metoden Få genomförda ASI kartläggningar Utbildade arbetar med andra uppgifter Enstaka chefer stödjer metodanvändingen Personalen tror inte klienterna är motiverade Klienterna är motiverade

Implementering av ASI 2003 Del i en kunskapsbaserad handlingsplan för att minska en allvarlig problematik Insikt om att klienterna uppskattar metoden att få kartlägga olika livsområden Specialiserade tjänster med bidrag till finansiering Tydliga uppdrag med tät uppföljning och återrapportering

Uppföljning av ASI 2007 (genom CDG) ASI i databanken Specialiserade ASI tjänster ASI kartläggare integrerade i programteam ASI underlag för samverkan med socialtjänst ASI underlag för samverkan med beroendevård ASI ett av underlagen för vård i stället för fängelse

Män Kvinnor Totalt Kroppsliga skador/sjukdomar som påverkar livsföringen 47% 60%48% Utsatt för fysisk misshandel 45% 74%48% Utsatt för sexuell misshandel 4% 41% 8% Allvarliga självmordstankar 35% 46% 36% Hjälpbehov Narkotika 83% 80%83% Psykiska problem 43% 50%44% Kriminalvårdens narkotikamissbrukare (N = 6250 ASI-utredda narkotikamissbrukare april 2003-aug 2007 )

 Uppsökta personer i häkte  Kontraktsvård (personer)  § 34(personer)  ASI/MAPS  Nationella program (klienter) 900 (fullföljt)  12-stegsprogram 900 (deltagit) Resultat - antal klienter

Nya behandlingsinsatser – läkemedelsassisterad behandling Kroniska heroinmissbrukare i samverkan med beroendekliniker i Stockholm, Malmö, Eskilstuna, Örebro m fl Integrerat Team för Opiatberoende kriminalvårdsklienter – Socialtjänst, beroendecentrum Stockholm och frivård i samverkan Amfetaminmissbrukare med ADHD diagnos – behandling vid frigivning och under anstaltstid - forskningsprojekt med Beroendevården i Stockholm Heroinmissbrukare med behov av subutex eller metadon ställs in veckorna före frigivning på Fosieanstalten i Malmö Göteborg?

Implementeringshinder YTTRE FAKTORER Beläggningssituationen Lagstiftning Politiskt tryck Vårdsamhället INRE FAKTORER Organisation Ledning ASI Utbildning i program Timing Förhållningssätt

Viktiga lärdomar Politiskt tryck garanterar att uppdraget genomförs Tydligt uppdrag från Gd till organisationen - stöd och tydlig styrning från operativ ledning Förmåga hos ledning att samarbeta med experter Små ekonomiska resurser kopplade till uppdraget Tydlig kunskapsbaserad handlingsplan Stöd för implementering via tvärfacklig expertgrupp och nationell samordning Dialog med genomförare i basen och undanröjande av hinder

Vilka konsekvenser får en restriktiv narkotikapolitik? Färre ungdomar testar narkotika Befolkningen en negativ attityd Mindre utbud av narkotika Mer marginaliserade missbrukare Sämre behandlingsresultat om inte vården möter upp kriminalvården

Kriminalvården tillämpar de behandlingsprogram och kartläggningsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar Narkotikamissbrukare i kriminalvården vill ha behandling

Kriminalvården välkomnar riktlinjerna – de ger möjlighet till behandling oavsett var narkotikamissbrukaren bor att använda ASI kartläggningar för effektivare behandlingsinsatser att följa upp insatt behandling att arbeta med läkemedelsassisterad behandling tillsammans med beroendevården att ge missbrukare med samsjuklighet bättre vård

Avgörande för att lyckas Stöd uppifrån Engagerad personal Flexibilitet och anpassning till verklighetens krav och nya forskningsrön Uthållighet och samarbete Lära av varandra, inte konkurrera